Min perserhona är väldigt lugn, mysig (gillar att gosa i knät), älskar att bli kammad, är hängiven mig och vill vara där jag är Hon är även envis med vad hon tycker om och inte tycker om. Gillar inte barn utan springer och gömmer sig när de kommer på besök. Men det beror säkert på att hon ej fått växa upp med några barn.

Jag tycker generellt att perser är väldigt lugna, envisa och gosiga. Sen vad de tycker om och inte beror säkert på kattens hemmiljö och uppväxt.

Perser är lugnast av alla raser, men även Exotic är lugna om man jämför med övriga raser. Exotic är ofta lite livligare än perser, men inte alltid. Som vanligt beror det på linjerna bakom, dvs arvet.

Jag tycker att silver och golden (de grönögda) har ett lite annorlunda temperament än kopparögda perser. De är smartare, apporterar och är lite livligare. Samtidigt är de mer som hundar, följer efter överallt och vill vara med. De är inte besvärliga med att klättra högt upp eller riva på tapeterna. De har lätt för att lära sig olika konster och trix.

Man brukar säga: Ju längre päls desto lugnare ras.

ja som andra sagt, persern är lugn, men absolut ingen prydnadskudde! de sover mesta delen av dagen, men åker vippan fram vill alla vara med och leka. De är avslappnade och vill gärna mysa nära, har en nu som trampar på min mage <3 de fungerar oftast bra ihop med andra katter, kommer alltid till dörren för att möta en när man kommer hem, oavsätt om man bara slängt sopor eller varit borta en hel dag. De är väldigt tillåtande och tåliga, det skall mycket mycket till för att en perser skall bli arg eller aggressiv. Bad, föning och kamning lär sig katten från att den är liten, det brukar oftast protesteras med små bräk men inget mer. Det är den helt klart mysigaste rasen, otroligt nära sin ägare, ett mjukt sätt och vill alltid sova på kudden hos sin ägare (du kan tänka dig hur jag sover med 8 katter i sängen, har sambo men alla skall ändå ligga på min sida på mig, i famnen eller på kudden)

och vill tillägga, det är absolut ingen riva huset ras! möbler, tapeter och gardiner får du ha i behåll, så länge du har klösmöbler och annat skoj så klart ;)

Våra Perser har inte läst hur en Perser ska vara ;) De springer omkring , de hänger i gardinerna o klättrar gärna i träden i trädgården. :) vi har även 2 st som gärna hämtar saker i munnen. Alla våra katter kommer alltid till dörren o hälsar om vi får besök. :) Samtidigt så älskar de att ligga på magen o kela i timvis oxå :)

Mina katter har heller inte läst hur de ska vara. Ibland har jag funderat på om jag ska behöva spika fast möblerna =O)

Dotterns hane på 9 månader tar allt som ligger löst och han gömmer det. Han älskar hörlurar till mobilen och pengar står ännu högre på listan över älsklingssaker.

Jag hade för ett tag sedan lagt 1000:- (2 st 500-kronorssedlar) på köksbordet eftersom vi skulle handla och jag kände inte för att ha plånboken med. Innan vi skulle iväg skulle jag hämta nycklen och när jag kom ut i köket var pengarna borta. Dottern var på väg ner för trappan och mötte Transan med pengarna i munnen. Vi måste gömma allt.

Transan tar inte bara vanliga pengar - nej, han tar även kort (han snodde mitt Mastercard och ICA-kort).

Tycker inte ibland de kunde vara de soffkuddar som alla tror att persern är.

/Yvette

#6

haha, ja det där med att sno saker och leka med det gör dem här med, men hänga i gardiner och riva saker, det gör dem inte ;) några soffkuddar är dem inte, men varför anstränga sig i onödan hahah

I mitt inlägg #6 ska i den sista delen "Inte" bort. Jag började skriva en sak - men ändrade mig och då stannade det kvar =O)

#7
Har några som leker speciellt på natten och då springer de över sängen och det är supermysigt. Kastrathanen på 10 år har aldrig varit särskilt lekfull men ibland kan han oxå. Han är nog soffkudden här hemma.

Har aldrig haft någon som hängt i gardinerna och de river aldrig ner saker.

/Yvette

Tack för alla svar! Så roliga… Tycker det verkar Paddiz som att Transan vill ut på en shoppingtur? ;-) Eller har han skumma affärer i smyg :-P

Vi är ju en familj med två små barn (2+5år) och det är ju nåt man ska tänka på i valet av katt såklart.

Jag tycker det verkar som att Perser är en bra innekatt och att sen var och en har sina personligheter och olika upptåg de får för sig.

Tycker ni att ni har kunnat urskilja redan som kattungar vilken personlighet era haft? Jag tänker när man väljer katt ska man då leta efter de egenskaperna man söker eller ändrar det sig efter hand de växer?

Transan är verkligen en bestämd katt. Vet inte om hans plan är att bli finansminister vid nästa val. Vi har inga tråkiga stunder med Transan i närheten. När vi var på utställning i Danmark i december satt han på domarbordet och hade inte tid att låta domaren kolla honom. En assistent plockade upp en sedel då hon skulle gå iväg och handla. Transan fick syn på den och han stelnade till och ögonen växte på honom. Domaren hade aldrig sett så stora ögon på en perser förr. Visst han har stora ögon i vanliga fall oxå - men de blir mycket större när han ser pengar eller ett Mastercard.

Igår hade vi kattungeintressenter på besök och när jag kallade på bebisarna - ja, då var han först. Barnen som var med hade ingen chans att se kattungarna och till sist var vi tvungna att stänga in honom på dotterns rum. Om det skulle försvinna något - ja, då är det Transan, igår välte ett kompostnät som gör att kattungarna inte går ut i övriga huset och självklart var det Transan. Ligger leksakerna i vattenskålarna - ja, då är det Transan. Jag kan fortsätta berätta om hans hyss i all evighet. På samma gång är han en väldigt kelig katt och älskar att ligga på oss när vi tittar på TV. Han är en supervän.

En man ringde till mig för något år sedan och började med att säga sitt namn och istället för en presentation frågade han om jag kunde tänka mig sälja en kattunge till en barnfamilj. Deras barn var 4 och 9 år och de hade ringt till många uppfödare och hade fått nekande svar för barn klarade inte av att handskas med katter. De fick rådet att köpa en huskatt på blocket för de klarar bättre barns hårdhänta behandling.

Jag sa till honom att jag säljer till barnfamiljer och att jag räknar med att föräldrarna håller koll på barn och katt. Om ett barn är elakt mot katten så att den river barnet - ja, då är det barnet som ska få en åthutning inte katten. Han tyckte det var en självklarhet.

De köpte en perserhane av oss och hämtade honom när han var fjorton veckor.  Detta var en fredag och måndag fick vi ett mail från pappan där han berättade att för första gången på två år hade de fått sova länge. När de hade vaknat på lördagen var klockan strax över elva och de blev helt chockade. Istället för att komma in till föräldrarna hade sonen lekt med Clarence (katten). Pojken hade satt upp bondgårdsdjur på golvet och Clarence hade vält dom. Pojken fick sätta upp djuren på nytt och Clarens vält dom. Detta sysslade de med hela morgonen och de hade haft skitroligt.

Med de katter jag har sålt har det stämt hur katten varit som kattunge och som vuxen. Vi sålde en hona till en uppfödare och hon var en ensamkatt. Hon ville inte ligga hos oss i sängen, tyckte inte om när vi kelade med henne. Hon kom när hon själv vill och hon är sådan än idag.

/Yvette

Vilka underbara historier!

Jag håller verkligen med när du säger det där med barn, jag är ju själv uppväxt med massa djur och sådär och jag tycker verkligen att barnen ska vara mjuka mot djuren och lära sig rätt från början, ansvaret ligger hos föräldrarna. Vår förra katt (huskatt) var jättesnäll mot min dotter när hon var liten och de var bra kompisar, dock när det kom hem andra barn gick han och gömde sig- troligtvis för att han nån gång blivit skrämd av andra barn som inte visste hur de skulle hantera djur och vars föräldrar inte verkade bry sig ett skvatt… Tror det är en risk med statsbarn- de får inte samma djurvana som de som växer upp på landet eller liknande (som mig själv).

Vår förra katt ville aldrig ligga hos en och kela eller liknande (jo han hoppade faktiskt upp i mitt knä 3ggr under sitt 6åriga liv, men ingen annans) däremot gillade han att busa med mig… vi brukade lura på varandra bakom hörn och han brukade hoppa upp och nafsa mig i benet och springa vidare och sådär höll vi på….

Det hade varit mysigt med en katt som var lite mer tillgiven och vill krypa upp eller bli klappad, det är ju en sorts terapi det där med närheten till djur :-)

Paddiz: finns det nån bild på Transan på din hemsida?

Tyvärr inte - men jag ska se om jag kan hitta någon som vi tagit nyligen. Eftersom han är från min dotters uppfödning (hon har bara haft en kull) så hamnade han aldrig på sidan. Han och hans syster kanske gör det om jag får tummarna loss.

/Yvette

SE*Floynter's Transylvania - PER ds 22 62

Hemma kallas han för Transan

(Bilden gör honom inte rättvis - han brukar inte hålla öronen så)

underbar!!!! Nästa Donald Trump!

alla dessa fina katter, jag börjar nästan känna att jag gör fel som begränsat mina önskemål till chinchilla perser….

#14

ah vilken karaktär, puss nos!!!

Vad fin han är! Verkar vara helt underbar!

Både dottern och jag säger TACK för era ord om Transan.

Han är helt underbar även om man ibland kan bli trött på honom. En vacker dag sliter vi säkert ut hans namn 

/Yvette

Våra två tidigare perserhonor har varit lugna och fina. Vår första var mycket lugn, sov mycket, tvättade sig mycket och lekte korta stunder mellan tvättandet, hon var som en liten dam. :)

Vår andra perserhona var också lugn, men ville gärna vara i centrum och se vad som hände. Hon var också gärna med i stallet eller trädgården när det var fint väder och lekte lite mer än vår första.

Vår nuvarande, perserhane, har mycket temprament och egen vilja. Vill inte han gosa, bli borstad eller få klorna klippta så visar han det med alla krafter. Han busar och leker väldigt mycket, jagar hårsnoddar, nafsar under lek, springer ihop mattorna och försöker på lek fånga ens fötter på kvällarna.
Han är väldigt annorlunda mot våra tidigare katter och han håller oss sysselsatta. :P

#14 Fantastiskt fin! Wow vilken kille!

Min perser pratar mycket, leker mycket och gillar inte att ta det speciellt lugnt. kanske tror hon att hon är nån annan ras egentligen haha

Jag bor med min sambo i en ganska liten lägenhet på 32 kvadrat. Vår perser är en väldigt mysig och go kille. Han kommer alltid till dörren när vi kommer hem, och då lägger han sig på rygg och vill bli klappad. När man klappat honom så brukar han somna på rygg, och så sover han så ett tag. Hans lugna och mysiga sida är underbart underbar!

Han är jättelätt att duscha. Han nästan självmant sitter i duschen och blir duschad. Ibland blir det dock för mycket och då blir han som en liten igel som vill klättra upp på mig och in i min tröja.

När man kammar honom brukar vi föna samtidigt vilket han vant sig vid. Det enda stället jag har svårt med att kamma är vid rumpan och runt analen. Där är han kännslig och då brukar det bli lite ilska i honom. Annars är han jättesnäll vid kammning och kloklippning. 

 Han sover mycket, men när han väl fått upp farten så går det knappt att få honom lugn. Han springer och nästan skuttar fram över golvet med svansen som en krok, och springer sådär i sidled. När han är såhär busig så brukar han ligga på rygg och försöka fånga våra fötter när vi går förbi. Han hänger kvar i våra byxor medans vi går runt i lägenheten och släpper när det passar honom. Samt så brukar han hoppa upp på sambons rygg/axlar och sitta där när han sitter vid datorn.

På morgonen har han lärt sig att det är frukost vid klockan 05:00 för jag jobbar. Så på helger om jag inte går upp vid 05:00 så provar han först att skrika och gnälla. Kommer jag inte då och ger honom mat så blir det klorna, först försöker han klösa på soffan vilket han ALDRIG gör annars. Detta för att han vet att både jag och min sambo sätter oss käpprak i sängen om vi hör klös på soffan, och så brukar det sluta med att jag går upp och ger han frukost. Men, om vi lyckas sova vidare så använder han klorna och jagar fötterna under täcket. Jag vet inte hur många sår vi har på våra stackars fötter. Om han tillsist inte lyckas få upp oss genom klösandet på fötterna så hoppar han på oss, och kraffsar i våra huvuden. Helt ärligt, ibland tror vi att han är ett barn i en katts kropp. Han är så mänsklig och har lärt sig vad som gör att vi går upp ur sängen. Oftast vinner han när han ger sig på våra huvuden, så vi har nog skämt bort honom. Observera att detta sker bara på helgerna eftersom jag oftast inte går upp klockan 05:00. Så vi har observerat att han verkligen gör allt detta just för att få frukost och för att han vill ha sällskap och inte behöva vara vaken själv. Smart liten Händel eller Händel-bändel som han kallas. 

Jag tror att han känner sig som flockens ledare. Vi är nog under honom i gruppen. Haha, vi har misslyckats lite tror jag. Men vi älskar honom.

#22 Hahaha, låter lite likt våran.

det här är ju rätt vanlig syn på perser katterna, vet ej hur det är med andra raser men pösa och göra det bekvämt för sig det är något man får vänja sig vid som perserägare att se sina pälsklingar göra.

#24 Så söt. Ja, det är en vanlig syn, ryggläge på en bra plats. :)

#25

ja det gäller att göra det bekvämt för sig 😉