Dessvärre tror jag att man möter på alla slags människor vart man än går

Man träffar på trevliga och mindre trevliga lite varstans.

Så det är nog inte "perser"människor utan allmänt över allt.

Jag hoppas att du hade en trevlig utställningen bortsett från detta.

Jo, men jag pratade med ganska mycket olika människor och det var faktiskt så att jag reagerade över att det var mest perser folk som var snorkiga, dock inte alla det ska man inte säga. men iaf så att man reagerade..

utställningen var jätte bra, första gången jag var på nerks utställning och jag förstår varför de har bra rykte!

Jag var ju inte där och vet inte vilka du träffa på men kan ju oxo  vara att man är nervös  och inte riktigt motaglig just då ;)

hälsningar

Anna

jo, visserligen..

Jag kan säkert uppfattas som "egenupptagen" ibland på utställningar, som i sin tur kan säkert uppfattas som "snorkigt".  

På utställningar är jag är väldigt trött och har en ökad värk, då man dagen före har "fixat" både med katt och "grejer", plus så sover man oftast dåligt natten innan. 

Mår man så, måste man b.l.a. fokusera extra på vad och när katten ska upp, och sedan är man lite som en zombi där imellan, man varken ser eller hör.

Visst finns det olika människor, men efter år med tävlande vet jag oxå att det finns många som mej ute på utställningarna, "gamla å´trötta värk-kärringar"..hehe!! 

De som känner mej vet att jag inte alls hör till de "snorkiga".

jag har upplevt snorkiga människor genom åren på utställningar.
Om det är specifikt perserfolk vet jag inte..för jag har inte "haft koll" på andra rasers människor:):)

Hej Sofia

Jättetråkigt att du upplevde det så Visst finns de snorkiga människor överallt, tycker att man ignorerar dom det är nog det bästa. Men jag tror du kommer uppleva dom underbara, ödmjuka, snälla också som på detta forum finns de gott om dom

Sen så är ju vi som e unga i gemet som är framtidens perserfolk och då tycker jag att det är viktigt att vi e goa å gulliga för att fler ska bli intresserade av att föda upp våran underbara ras perser

En tanke från mig

kram

Sussie

Jo, det var lite så jag med tänkte att för att få in fler människor till rasen så är det ju faktiskt ganska så bra att prata med dem som visar sig intresserade. Kan ju visserligen vara jag som var känslig men när man säger "grattis och vilken underbar fin  kille du har" till någon så är det inte så roligt att få höra "mm, det vet jag väl" och sen få ryggen mot sig.

men men, visst finns det folk och det finns folk. =)

#7 Håller med! Om fler föregår med gott exempel, desto färre blir ju de som inte är allt för trevliga För visst finns det surkartar, men de flesta är nog nervösa, trötta, fokuserade och kanske varken ser eller hör något i omgivningen. Man får nog bättre kontak med folket vid burarna än framme vid domarborden

hah, det var vid burarna jag menade ;)

Absolut det ser jag som en skyldighet att   som uppfödare prata å svara på frågor om nån är intresserad å nyfiken på perser. Det gör ja med glädje Det finns massor av fina människor i perservärlden de lovar ja dig

#8 Jag vet oxå att det finns de som svarar likt de du nämde, men det är oftast fåtalet. Tur är väl det 

Jag snäser aldrig åt någon, då jag tycker att det är jätteroligt med att folk är intresserade av rasen. Man börjar veta efter några utställningar vilka de fåtaliga tävlande är som inte vill befatta sig med andra. Så det är bara ignorera dem. Men det är fruktansvärt att de formligen skrämmer iväg intresserade med snäsande svar.

Jag kan inte annat än hålla med flera er och som Anna # 3 skrev så är man som utställare både nervös och mycket stressad.

Jag som dessutom går assistent med allt vad det innebär av spring, hämta upp alla katter i tid, pappersarbete och uppmärksamhet till både domare, sekretariatet, utställare och ibland även kattungeköpare har egentligen inte alltid tid att vara "social" eftersom man först och främst måste sköta det man åtagit sig.

Ifall man någon gång svarar någon lite kort och som kan uppfattas som oartigt är det absolut inte illa menat.

Jag är tyvärr inte på utställning först och främst för att umgås, utan för att jobba, ställa ut min katt och i sista hand för att träffa "katt-tokiga" människor.

Lite åsikter från mig.

Hälsningar

Gun-Lis

S*Amors Troll

#13 Åja,nog är du ju trevlig.

Jag är också en ganska trevlig person men har fullt sjå med att vara uppmärksam på när man ska upp och dyl.Och dessutom när man var ovan utställare. Men som sagts att otrevliga människor finns det gott om överallt.

Men jag tycker det är ett av det roliga att träffa folk men då arbetar jag ju oftast inte.Och assistent,det duger jag inte till;))

9,13 och 14-er har jag ju träffat ofta.Ni är ju jättetrevliga!Anja-nog skulle väl du kunna gå assistent!Absolut!

Eva-dej och din katt Miss marion har jag träffat en gång på DÄK.Då var du ju så rolig att prata med(var det Boliden din släkt bodde i?) och snäll och visade så väldresserad din katt var!Det var kul!

Sen är det ju förståss så att det är en anspänning att vara på utställning och som nån skrev att man är trött,har värk och är ganska slut.

Sen är man ju mer och mindre blyg och alla har inte lätt att prata med okända.Och sen känner nog vissa att dom helt enkelt inte har tid.

Men om man vill prata med folk-gör det när dom sitter och väntar vid sina burara där på eftermiddagen.Då har nog många tid.

Nog finns det överspända utställae bland andra raser också-tror inte det har med utan människan i frågas sätt.

Jag må då säga att jag blivit väldigt positivt bemött när jag började som utställare (6 år sen)både på våra utställningar i Norr men även de gånger jag varit söderöver på utställning.Men då har jag svårt att bara sitta vid min bur och putsa på min katt.Jag tycker om att höra domarens bedömning på andra perser också.Men jag tycker INTE om domare som inget säger eller pratar väldigt lågt.

Då ges också tillfällen att prata med folk.Så jag har bara positiva vibbar från perserfolk!Men som alltid måste man ju "känna av folk"-men så är det ju jämnt!Sur fi..or kryllar det av!

Från en Snöigt Skellefteå

Heléne

Varför ja skriver lite extra på denna tråd är att jag själv upplevde samma sak som Sofia för många år sedan. Och som uppfödare å utställare nu vet jag ju hur man blir, stressad, koncentrerad, adrialinet flöder å då kan man säkert upplevas som snorkig. Men det är ju inte menat så i många fall. Jag tror vi alla kan bidra med ett leende även på utställning

#13 Lisa du e ju alltid trevlig, sen så e du en pärla på att bära katter

Kram

Sussie

En mkt aktuell tråd, detta har verkligen inte blivit bättre tyvärr och sen ställs frågan varför det är så få kat 1 utställare och att det inte kommer nya som återkommer, ja, vad beror det på tro?? Inte på att stämningen är så god väl?

#17

hmm 72 kat 1 på Östk utst'llning lördagen den 6 oktober är väl ändå inte så lite? plus får man väl tänka på att kat 1 är den kategori med minst representerade raser, med andra ord är det övervägande perser och exoter på utställningar generellt. finns en hel del otrevliga utställare i de andra kategorierna också, tro mig. är ju inte som att alla klumpas ihop i en och samma kategori, som att säga att AIKare är mer otrevliga än djurgårdare, vi är väl ändå alla individer.

Måste hålla med trådskaparen! Många är inte särskilt trevliga, helst inte mot "nya" utställare. Jag upplever det själv på var och varannan utställning och jag anser mig oxå som ny även om jag för ett antal år sedan ställde jättemycket. Trots att man träffar i stort sett samma människor på utställningarna runt om i Sverige så är det inte många som säger hej eller nåt trevligt. De tittar bara förbi en och har näsan i vädret alltför ofta.

Märker oxå att de går inte fram till ens bur för att titta på katten/katterna när man själv är där utan det gör de när man lämnat buren. Hade ju varit trevligt om de gör det när man står där och då kan man ju oxå byta några ord och lära känna varann. Vi har ju samma intresse och passion, eller hur?

Jag har samma uppfattning, går mest på kattutställningar för att kolla, tycker det kan vara ganska roligt.

Förstår inte hur man kan skylla sin snorkighet på omkringliggande faktorer, varför går ni inte gemensamt in och skapar en bra plan när man ska upp osv om det stressar er så? Kan ju inte vara bra för katterna om ägarna är så stressade och inne i sig själva att dom "upplevs" som snorkiga?

Ni är väl där för ha roligt eller är det på blodigt allvar? Köpte tre av mina perser efter hur trevlig uppfödaren va, vissa kanske borde tänka till, det kan vara en kattungeköpare som ni snäser av.

jag håller med dig nr 20 blåsippa för jag ha mest råkat ut för snrokigt folk men då är det mest  sverak folk tyvärr. wcf är mycket trevligare

stämmnig och folk som inte snäser och är snorikga. jag är medlem i sverak me itne snäser jag inte utan be pers vänligt att jag inte ha tid och prata just nu utan vi kan pratas  vid lite senare jag 'är ju nervös som fan på utsl.

Jag försöker hjälpa nya utställare så gott jag kan - men ibland kan det ge bakslag - dvs. jag har fått skit för att katten inte har blivit nom. Ändå fortsätter jag hjälpa till där jag kan hjälpa. Jag hjälper inte bara nya utställare utan hjälper om någon frågar och om jag kan. Har alltid trimfläkt med och har det hänt en olycka vet de flesta att de kan få torkhjälp hos mig. Spelar ingen roll vilken ras - har hjälpt birma, skogisar, maine cooner, perser (har aldrig behövt använda den själv). Behövs torrschampo - ja, då får de låna. Det är bara min borste jag inte lånar ut - men kam går bra eftesom jag kan tvätta av den.

Om jag är vid buren och besökare kommer fram för att ställa frågor svarar jag alltid. Brukar inte neka besökare att klappa katterna - men de får tvätta sig med handsprit först. Har bara nekat en familj att klappa katterna och då hade barnet snor i hela ansiktet och på händerna. Mamman blev sur - men jag har inte betalat anmälningsavgift för att barn ska torka snor i mina katters pälsar. Tror inte domarna tar hänsyn till att jag varit vänlig mot besökare.

Avbryter bara besökare om jag står och ska upp med katten till domaren. Ber om ursäkt och förklarar att min katt ska upp till bedömning - om besökaren tycker jag är otrevlig kan jag inte ta hänsyn till eftersom jag först och främst är på utställningen för att visa upp katterna för domaren/domarna. Har aldrig råkat ut för att någon besökare blivit sur.

Jag tycker det kostar så lite att vara trevlig och det gäller mot alla.

/Yvette

Jag tror inte att snorkigheten är speciell för just kattutställningar.

Genom åren har jag mött otaliga människor och tycker att norrlänningar är urtrevliga.

Däremot kan 08-or vara mer otrevliga. kan det bero på folks livsstil? Mer konkurrens i storstäderna. Fast jag har träffat jättemånga 08-or som varit hur trevliga som helst. 

Ofta brister det i uppfostran hos väldigt många ungdomar idag. Det verkar inte som om de lärt sig att säga tack eller hjälpa till. Givetvis finns det ändå massor av unga som är väluppfostrade.

Amerikanarna har genomgående en väldigt översvallande vänlighet, även om de inte menar det, så känns det bättre.

What do you think honey?

hmm jag tycker allt det är både äldre och unga som kan va rejält otrevliga  jag ha ändå håll tpå sen 2004.

#23

måste nog ändå säga att det är övervägande 40 plus som ställer ut katter på utställning. snarare har det nog med en viss jargong kanske hos 08 då? vet inte, jag håller inte med er så kan inte riktigt uttala mig. finns många "ragator" där ute som är värre än ouppfostrade ungdomar.

Hej Sofia

Jag håller med att det finns iriterade personer  på utstälning. När man säger Grattis åt en som har vunnit och är klar med allt. Så borde dom kunna säga TACK. Och inte bara mumla något. Detta gäller ävem på hundutställning.  Vad jag har fått uppleva så är det mycket avunsjuka också.

Githa

#25 Håller med dig, det har inte med ålder att göra utan snarare med den typ av människor som häckar på utställningar. Självklart finns många trevliga, vänliga och generösa personer (du själv, t ex) men vi vet nog alla att motsatsen tyvärr också existerar. De som aldrig någonsin gratulerar andra, de som smilar och pratar glatt med dig i ena sekunden för att i nästa sekund baktala dig allt vad de kan. För att inte tala om de som snäser av besökare; sådana människor har jag extra svårt för eftersom deras beteende leder till dålig reklam för vår ras.

#27

ja, baktalare finns det nog gott om tyvärr, men så är det överallt…

tack och jag tycker ju att du är så himla snäll också <3

#28

#29

kommer du på BIRKA?

29 och 30 håller med er. synd ni bor så långt bort ni verka ju vara roliga personer. hehe. kram..

jo glömde ju skriva gud va rasfolk är ortevlig mot såna som mig ex  jag ställer ju ut mina husisar med dom ha väl med värde el???.

tazan är nu 12 år gammal men ha vunnit mycket genom åren ska på km 3 nov.

#30  Japp, på söndagen. Du då?

#34

jag med!!!

vilka tar du med? jag tar med troll och min choklad 02 exo ;)

#31

haha, ja Jenay, eller vi bor ju mitt i smeten, det är alla andra som bor långt bort..hahah

#31

#34 Mina två honor som du såg i Norrköping. Ser fram emot att få se din chokladhona!

å vad spännande!

Enligt min erfarenhet så är dåligt bemötande inte specifikt för kattutställningar. Det lär vara ännu värre på hundutställningar.

Man måste ha i minnet att vi befinner oss i en konkurrenssituation där många är fokuserade och/eller nervösa och kanske inte ens hör ett grattis.

Massor av gånger har det dykt upp besökare som velat prata länge om sina gamla katter, just precis när jag ska upp med min katt för bedömning eller NOM. Man får förklara att man inte kan prata just nu men gärna senare. Det har har säkert alla varit med om.

#39 Det är helt ok att säga att man inte har tid just då, om en besökare kommer fram och vill prata, men man kan göra det på ett vänligt sätt. Jag har tyvärr sett exempel på utställare som bryskt snäst av besökare, och det ger ingen vidare reklam för rasen.

Sedan håller jag med dig om att det kan finnas nervositet, konkurrens etc med i spelet utställare emellan, men återigen finns det de som alltid är trevliga och generösa oavsett detta och de som är betydligt mindre trevliga.

Jag tycker inte man ska skylla ifrån sig på sjukdom, trötthet och massa. man har ändå ett ansvar hur man uppför sig mot andra! och varför ens ta sin katt till utställning då om man inte klarar av att vara social och trevlig mot sina medmänniskor?! Det är något sjukt i det. att man orkar ta hand om och gulla med sin katt, men människor vill man inte prata med. Är man sån så stanna då hemma istället. katterna har inte bet tom att vara på någon utställning.

#41 Vi åker på kattutställning för att ställa ut våra katter, inte gör att gulla med människor.

Själklart umgås vi och pratar med både dommare, utställare och publik. Trots det är vi där för att ställa ut våra katter (och förhoppningsvis vinna!!!) .

/D

#42 Jag förstår det. Men skulle ni ställa ut om det bara var ni där? Nej det tror ja inte! :) så tänk lite längre. det är en kyla och kallhet många har i detta land mot andra människor och det är väldigt synd.

individualismen märks verkligen också. att man vill själv vinna, man tänker på sitt eget bästa och inte andras.

#43
Som jag skrev längre upp så kostar det så lite att vara trevlig mot de som finns på en utställning.

När jag betalar anmälningsavgiften gör jag det för att ställa katten/katterna inför en domare. Först och främst ställer jag för att få cert - men NOM och BIS är ännu bättre. Min kastrathona Deliza som har tagit SP-titeln tar jag med för att hon ska bli BIS. Visst älskar jag henne lika mycket även om hon inte tar ett BIS - men hon är en snygg katt och hon vinner mycket.

Skrev även längre upp att om en besökare kommer fram precis när jag ska upp med en katt - ja, då säger jag vänligt att jag ska upp med min katt till domaren - men de får gärna följa med upp eller komma tillbaka senare. Skulle aldrig drömma om att säga att min katt egentligen ska upp men eftersom besökaren kom för att prata så struntar jag i det.

Är det så fel att man vill att ens egen katt ska vinna?

/ Yvette

#44 Ja precis.

Jag förstår dig att du har ett syfte med att ställa ut och att du vill vinna priser för din katt. men du kanske ska fråga dig varför det är så viktigt för dig? är det viktigare än om du kunde funnits till för en annan medmänniska? Jag tycker inte det är nåt fel i sig med att ställa ut sin katt, absolut inte. men att man ska ha rätt prioritering alltid i livet. Människor måste alltid komma först.  Din katt kommer inte bry sig alls om han/hon vinner eller får dåligt omdöme och du älskar ju din katt vilket som eller hur. men hur vi är mot en person som kommer fram och vill prata kan påverka denna väldigt mycket.

Sofia som var på den utställningen sa ju att det faktiskt var mer än en person som var på detta sätt, man får försöka sätta sig in i hur hon kan ha mått efter denna utställning! Och det var säkert fler än hon som kände på samma sätt.

#45

Om du läste det jag skrev i #22 så har jag hjälpt många på utställningar. Jag har ibland hjälpt till så att jag själv har fått stressa när det gäller att få mina egna katter klara. Ibland har jag fått skit om katten inte har fått en bra bedömning eller blivit nominerad. Ja, visst är det mitt fel om kattens öron är högt placerade eller om den har en bump i pannan. Tyvärr kan jag inte få bort en bump i pannan på samma gång som jag hjälpt till att få bort fetsvans eller hjälpt till att få bort tovan som fanns i ljumsken.

Nu är det bara ett par stycken som gett mig skit som tack för hjälpen och jag struntar i dom och fortsätter hjälpa till där jag kan.

Måste bara fråga dig om du verkligen menar att om en besökare kommer fram och vill prata precis när min katt ska upp till bedömning - så ska jag strunta i bedömningen eftersom min katt ändå inte bryr sig om den ställs eller inte?

Det är ju verkligen tråkigt att du tycker att jag är så egoistisk att jag sätter cert och eventuella vinster först. Jag har aldrig fräst åt någon på en utställning - men förväntar mig att jag inte ska behöva skämmas för att jag vill att mina katter ska få en bedömning istället för att stå och prata med folk.

Om du betalar mina anmälningsavgifter så ska jag stå och prata med utställare, besökare m.fl. hela dagen - men jag lägger inte ca 350:- per katt och dag för att strunta i bedömningen.

Självklart får du ha din åsikt - men jag skäms inte för min åsikt.

/Yvette

minns när jag skaffade mina första perser, såg fram mot att gå på utställningar med dem, lära känna andra med samma intresse osv. den lusten förvann snabbt. Det var baktalande om katter, grupperingar osv, det kunde komma fram några uppfödare för att diskutera min katt sinsemellan, medan jag bahandlades som luft…  jag var väl bara en utsällningsnybörjare = ointressant…Förvisso var det många år sedan men fortfarande känner jag att utsällning… nej tack.

jag tycker att besökare ju faktiskt måste kunne bedöma olika situationer, står en person och håller på och preparerar katten (ser stressad ut) behöver man ju kanske inte välja just den personen att prata med, det finns ju massor av andra som kanske sitter med sin katt i knät och läser tidning el dyl, prata med dem ist.

när jag åker på utställning gör jag det för att jag först och främst älskar att gå på utställning, jag har lagt ned massor av tid och pengar på att ställa den dagen och vill presentera min katt från bästa sida så klart, varför annars ställa ut?

för det andra ställer jag för att göra reklam för rasen, och detta innebär att jag ofta låter besökare hälsa på mina katter och prata om rasen.

men detta om jag sitter ned i lugn och ro och inte är inne i en bedömning eller ska upp i bedömning.

man måste komma ihåg att för många utställare är detta blodigt allvar, för mig gäller iaf att jag inte bara är intresserad av min egen katts bedömning utan av andra katters bedömning, vänners katter, katter som ställs i samma klass som min. man kanske står och lyssnar jätte intresserat på en domarbedömning vilket inte alltid är så lätt att höra, man är helt inne i bedömningen och så kommer någon och börjar ställa frågor och pratar med en, man kanske inte medvetet är otrevlig men är man väldigt fokuserad på något kan man ibland låta disträ, plus att man fortsätter försöka lyssna på bedömningen.

visst finns det otrevliga människor överallt, men har ändå inte besökaren ett visst ansvar också att kunna bedöma en situation, ifall det är läge för pratstund eller inte?

nya utställare brukar oftast ha med sig en mentor första gångerna, anser att det är mentorns uppgift att se till att nybörjaren kommer in bra i gemenskapen. det är alltid tufft i början vart man än kommer! nytt jobb, skola osv, handlar inte bara om utställningar!

#48
Bra skrivet.

/Yvette

#45 Min kära katt tar jag med mig hem, människan du nämner kommer jag troligen aldrig träffa igen.
Naturligtvis är det skillnad med gamla utställare och bekanta, som man umgås och pratar med till och med tar ett par drinkar på kvällen med.

Gissa vad jag väljer att lägga min energi på……….

#48 Bra skrivet!

/D