Undrar vem uppfödaren är som har avlidit? Erna, har du någon aning?

Jag får tyvärr inte ta in fler katter, den senaste flyttade hit för bara 2 veckor sedan. Annars hade jag absolut tagit emot någon eller några stycken. Hoppas det löser sig!

Är det någon som har ny info om detta? Vem uppfödaren är? Så otroligt tråkigt att katterna ska avlivas

#3: Det var en person med alldeles för många katter - bortåt 50 st. Avstängd av Sverak. Några av katterna finns på bild på Facebook (Kattjouren) och de ser ut att vara i dåligt skick.

De finns även på Kattkommando Syds hemsida med bilder på Blossom, Rose, Silver och Star. Några är nu kastrerade, vaccinerade, märkta och klippta, ser jag, så hoppas de kan få bra sällskapshem.

http://www.kks.nu/katter/christina/katter_christina.html

Tyvärr har vissa av katterna inte fått något vidare med mänsklig kontakt så de är jätterädda. Två av de hade jag här ett par månader men så blev det strul mellan KKS o mig så nu mig veterligen sitter de två i en bod. Synd/Laila

#5: När jag gick in på KKS länk såg jag, förutom de fyra silverkatterna (med gräsliga ögonproblem), en endast 2-årig Exotic-hane som tydligen avlivats av ägaren trots att KKS var inkopplade. Klicka på "Nappe" så ser du vem jag menar. Importerad från Ungern, står det. Undrar vad som ligger bakom den märkliga och sorgliga historien?

#7: Så fruktansvärt. Man undrar hur ägaren kan komma och avliva en katt som enligt sidan befinner sig i stödhem.

#7 #8; Det kräves ett mkt bra svar varför personen/Stödhemmet har avlivat en frisk katt som även verkar vara socialt fungerande.

Nappe såg ut att ha varit en mkt vacker katt med blå ögon (colourpoint).

Varför importerade man katten och sedan lämna bort den till ett katthem.

Blev även den kattägare sjuk??

mer än sorligt

Anita/Rosengångens

#9: Enligt vad KKS skriver så var det ägaren själv som avlivade, utan att underrätta katthemmet. Helt obegripligt och sjukt!!! Han ser ut att ha varit fullt frisk och, som du skriver, även socialt fungerande. Hur sjutton är man funtad som kan göra något sådant? Alla kan bli sjuka eller hamna i andra svåra personliga situationer, men i det här fallet hade det ju funnits goda möjligheter att hitta ett nytt hem åt katten. Otroligt sorgligt.

Jag ber att få ta tillbaka det jag skrev i #10. KKS har inte skrivit hela sanningen om den här saken. Det är så lätt att döma när man inte har hela bilden klar för sig. Jag sprang alldeles för fort på den bollen!

hur menar du med det????

#12 Jag menar exakt det jag skrev, att KKS inte berättade hela historien. Det fanns goda skäl för avlivningen. Mer än så tänker jag inte gå in på saken här, eftersom jag fått informationen i förtroende.

Tyvärr vet jag inte vem uppfödaren är. Detta är första gången jag hört talas om dessa stackars katter.

Jag har bestämt mig för att adoptera en av dessa små sötisar. Funderade först på en kattunge. Men så tänkte jag att jag kan lika bra ta hand om en av de här.

#15 Jättefint av dig lindusfia, jag har tyvärr redan fullt med hur många katter jag kan ta hand om just nu i livet men dessa små persers gjorde ont i hjärtat att se..

Är tidigare matte till Brumma/Gipsy ifrån KKS, också en vanvårdsperser, som jag saknar något vansinnigt.

Mycket kärlek till dig!!

Hon kommer på lördag. Kan inte bärga mig. Har redan en sköldpaddsfärgad hona som jag adopterade i våras från en djurhjälpsorganisation. Jag tror det kommer gå bra. Min nuvarande katt kommer säkert bli glad att det finns någon mer som jag kan krama så hon slipper ta allt kram själv.

Hihi, vi hoppas på att hon trivs från första stund! <3

Va jag hatar o läsa om detta sen finns detju tyvärr fler såna ute i vårt land stackars arma katter Lena

Lycka till! Med tanke på allt hon varit med om tar det nog lite tid för henne att anpassa sig till normala förhållanden, men med lugn och tålamod går det säkert fint.

Hej! Hon kom igår. Hon är inte alls van vid mänsklig kontakt. Jag har en perserkatt sedan tidigare. Och storleken mellan de här två katterna är otrolig. Tova min gamla katt är som en jätte jämfört med denna. Är chinchilla perser en väldigt liten ras? Hon ser precis ut som en kattunge i kroppen. Hon vill inte ha något att göra med mig. Hon är väldigt smutsig och luktar illa. Jag låter henne vara så länge. Idag har jag inte sett henne ännu så länge men jag tror jag vet vart hon ligger och gömmer sig någonstans. Det är klart hon kan få gå omkring i några veckor och vara smutsig och lukta illa men så småningom så måste vi till en veterinär och vaccinera och ev sterilisera. Och hon kan inte vara så smutsig som hon är nu. Hon har inte ätit något ännu och hon kom till mig igår vid kl 14. Hur många dagar kan det gå utan att hon äter och det börjar bli farligt? Och likadant med vatten. Jag tror inte hon har druckit något. Någon hade använt en av lådorna i natt i badrummet. Det kan vara min gamla katt. Hur många dagar kan det gå utan att de använder lådan innan det börjar bli farligt?

Du behöver stänga in henne i ett eget rum med mat, vatten och låda för att hon ska våga börja röra sig. Hon är troligen van vid minimalt med utrymme.

Jag trodde ju att hon flytta sig så långt bort från oss i natt som möjligt. Från badrummet till vardagsrummet och det där svåråtkommliga utrymmet inne under soffan. Men jag fann henne faktiskt i sovrummet. Hon måste varit där i natt med mig, Joppe som är min papegoja och som har sin nattbur i sovrummet bredvid min säng och Tova min andra katt som sover i min säng tillsammans med mig. Hon låg bakom fåtöljen som står nere vid fotänden. Så nu står mat och allt därinne men jag har inte stängt dörren tillsovrummet. Jag tänkte att om hon kanske ändå vågar röra på sig och då vill jag inte hindra henne med stängd dörr.

Vad vackert att hon ändå söker ert sällskap! Jag tror absolut att hon kommer att vänja in sig med tiden även om är blyg.

Några tips är att prata mycket med henne, med lugn och glad röst, smånojsa lite och inte klappa eller tvinga sig på henne om hon inte vill utan vänta tills hon söker kroppskontakt och ta allting i hennes takt. Det kan ta ett tag men tilliten som föds ur att man låter katten välja när hon är redo är guld värd. Hon verkar ju vara naturligt nyfiken även om hon är rädd.

Var gärna i samma rum som henne så mycket du kan, så hon kan vänja sig vid dina rörelser, din lukt, röst och närvaro och lära sig att du är ofarlig.

Jag har varit inne hos henne med jämna mellanrum. Jag pratar hela tiden så hon hör att jag kommer så hon inte skall tro att jag smyger på henne. Nynnat lite och pratat. Upptäckte att hon inte gått på lådan utan lagt sig på mitt modem och alla sladdarna (antagligen varmt där) och sedan kissat på alltihopa. Sedan har hon legat i det i ganska många timmar. Nu hade hon flyttat på sig till hörn nummer tre i rummet så jag kunde plocka bort allt, torka av och ställa tillbaka allt. Jag skrev ju tidigare igår att när jag lyfte upp henne verkar hon så smutsig och så luktar hon jätteilla. Kan det vara så att hon inte vet hur man går på lådan? Hon skall ju vara omkring 8 år fastän hon ser ut som en liten baby i kroppen. Och skall jag vara ärlig så vet jag inte riktigt hur hennes kropp mår för jag har liksom inte sett en stå helt upp och gå omkring. Hon har hela tiden legat i ett hörn eller under något. Jag vet inte om hon kan stå upp över huvudtaget. Hon har dock ätit pytte pytte lite. En liten skinkbit. Min gamla katt (fastän hon är nog yngre än den nya :) ) äter ju bara RC för perserkatter men jag är beredd på att köpa annan mat till denna lilla krake bara hon äter. Någon som vet något bra tips på något som katter inte kan motstå? Jag måste nog tyvärr ta henne till en veterinär ganska snart för jag vill försäkra henne och jag har inte något vet-intyg att skicka till Agria. Kan man ta en sådan liten kisse i det tillståndet som hon är. Alldeles smutsig och kissig. Eller kommer de säga att jag skall bada henne först. Det vill jag inte göra ännu. Så länge jag inte får hålla i henne så kan jag inte tvinga henne till bad. Då kommer hon ju aldrig lita på mig.

kanske kan vara bra att ta henne till veterinären.. och göra hälsocheck.. Om de anser att hon kan klara det så kan de ju sedera henne (så hon sover djupt men ej är nedsövd) då kan de hjälpa dig att klippa klorna och kanske raka ned henne.. så hon blir lätt badad och pälsen kan få växa ut på nytt, utan smuts ev. tovor etc..

Jag har mailat dig,,, har blivit stödhem åt en av dessa katter o hämtade honom igår

Veterinär låter bra det, behövs nog, gud vad jag håller tummarna för att det inte är något allvarligt med henne utan att hon "bara" är rädd. Och som AlexH säger kan det nog vara bra att raka ner henne helt när ni ändå är hos veterinären.

Ett litet tips på god mat är ju dels färs av alla de slag, lamm, kalv, nöt, kyckling - ge den rå, vissa katter gillar det mer om det har varit några sekunder i mikron eller i vattenbad i en egen skål så det blir lite varmare. Sedan blev vår gammelkisse tokig när jag fick med mig en extra provpåse av RC 12+, han åt som en gris så det skulle du kunna prova med. Finns på bl.a foderbilen för inte så dyra (eller billiga) pengar, men gillar hon det är det ju värt att köpa.

Förhoppningsvis har hon inga bevär med tänderna, då kanske hon även kan äta torrfoder längre fram när hon vågar. Vad sa föreningen om henne? För hon måste väl ha varit hos veterinär igenom dem?

Vi var hos veterinären i måndags. Då hade Blossom varit hos mig i en vecka. Tänderna var i bedrövligt skick. Och hon luktade mycket illa ifrån munnen. Jag såg hur veterinären riktigt ryckte till när han öppnade munnen på henne. Hon var tvungen att få lugnande för annars hade inte veterinären kunnat undersöka henne. Seniorkontroll gjordes och värdena var väl ok men levervärdet var högt. Muskelfattig med en liten fet buk står det på intyget som jag fick med mig hem. Sköterskan tog bort de värsta tovorna på magen gratis. Vaccinering och kloklippning blev det också. Och jag kunde torka ur hennes ögon innan de "väckte" henne. Vi skall tillbaka om ca en månad för sterilisering och då får de raka ner henne helt och hållet. Så länge som jag inte får ta i henne så kan jag inte hjälpa henne och borsta och kamma henne. Och så en chipmärkning får det blir. Tandläkaren får vi ta senare.

Klädkammaren är hennes kryp in och hon kommer inte ut särskilt mycket och rör på sig. På nätterna när jag gått och lagt mig är hon dock mer aktiv. Då stökar hon runt i lägenheten. Det är bra för då rör hon på sig och det tror jag hon behöver.

Dessvärre är det inte någon större förbättring vad gäller hennes rädsla. Jag tror våran lilla fajt i måndags då jag skulle ha in henne i transportväskan var ett stort bakslag. Jag bar mig väldigt klumpigt åt. Men jag kände att det var nödvändigt med ett veterinäsbesök eftersom jag inte visste hur hon mådde.

Om någon vet något mer om den där uppfödaren får ni gärna kontakta mig.

Jag hämtade henne inte själv hos uppfödaren utan fick henne levererad hit hem till min dörr. Detta pga att jag lider av extrem åksjuka och kan inte åka buss eller bil så jag kan inte ta mig ända dit hon bodde.

En sån liten slarva! Du får nog jobba med henne som man gör med skyggisar efter de tre T:en: Tid, Tålamod och Tillit. Jag tog över en stoor svart och vit kastrathane som definitiv inte gillade pälsvård. Jag klippte ner han två gånger innan det fungerade bra med pälsvården. Det tog närmare 2 år innan det uppskattades. Numera spinner han och brummar när han blir kammad. Bada gillade han tack och lov hela tiden. Utrusta dej med mycket tålamod så ska du se att det går. Jag har även jobbat med skygga huskatter.

Nu vet jag vem uppfödaren är och vet också att hon enbart jobbade med rena silverlinjer av gamla stammen. Tyvärr var dessa linjer precis så som du beskriver att din är, rädda och ängsliga och med en ärftlig benägenhet att få FORL. Hon har antagligen inte varit familjekatt, utan instängd och då tar det tid att få rätsida på henne.

När det gäller FORL, finns det ingen behandling som fungerar, utan tänderna måste dras ut. Det verkar inte som om katten besväras av att tänderna försvinner, så det är inget att orora sig över. Däremot ger FORL tandvärk och det kan ev vara en anledning till hennes skygghet.

Jag tänkte skriva om dessa här nu men ser att det redan är gjort, bra! Det borde vara dessa katter som vildkattens omplaceringsförmedling för djur skriver om på face. Är de från Göteborg? Hur många är det kvar?

de är från urshult. ligger nära tingsryd / växjö.

puttar denna

hur går det, någon som hört nåt mer? Katterna skulle ju verkligen därifrån..

Jag tycker nog att min lilla Blossom börjar bli modigare och modigare. Idag så har jag inte sett till henne varken på morgonen eller på lunchen. Men på lördagkväll var hon väldigt aktiv och riktigt spatserade framför TV:n när jag satt och titta på den. Precis som om hon ville att jag skulle titta på henne. När jag ger henne någon godsak så fräser hon först åt mig när jag kommer riktigt nära med handen, sedan tar hon den smaskiga lilla biten ur handen på mig och äter upp den. När jag åter igen erbjuder henne en lite bit och när handen kommer nära så fräser hon först och så tar hon godisen. Det är lite gulligt. Hoppas hon slutar fräsa snart och inser att handen inte är farlig.

Så fint att missen får bo hos dej..och att hon också fått besöka veterinären..tror säkerligen att framstegen kommer att visa sig mer och mer…snart ska du se att hon inser att hon inte behöver fräsa före godisstunden!:-)

Japp, framstegen visar sig. Idag har hon traskat omkring här jättemycket. Hon rör sig bättre och bättre. Nu är hon inte så tryckt mot golvet längre. Hon går faktiskt riktigt fint. Hon verkar inte längre så liten heller. Jag tror att det är pga att hon sträcker ut mer när hon går. I natt hörde jag dessutom att hon hoppade upp på möblerna i vardagsrummet. Och nu på kvällen så såg jag att hon hade varit uppe och trippat omkring i min säng. Jag såg små nedtryckta steg på överkastet. Jag har en väldigt hög säng så det betyder ju att hon kan hoppa ganska högt faktiskt.

hur går det för dessa, har någon hört nåt?

#37 Ååååh så härligt att höra om framstegen!! Som många redan sagt - tålamod är din bästa kompis nu, hon kommer säkerligen snart att komma på att "hey.. detta var ju ingen farlig person - faktum är att nya matte är ganska toppen!".

Och det är positivt att hon ändå vill ha godbitar när du ger henne med handen, även om hon är lite svårflörtad än så länge! Lilla Blossom kommer säkerligen att tina upp med tiden så bara fortsätt ha överseende med fräsanden och eventuella smällar; precis som du verkar ha!

Man får ju ta några sådana när man lär känna en osäker och rädd katt helt enkelt - bara man inte tar det personligt och blir ledsen och aldrig blir arg (varför man nu skulle bli det!) - det är ju bara kattens sätt att kommunicera en osäkerhet som man inte behöver spä på utan bara förstå.

Så fortsätt ge henne en trygg och fin miljö så kommer hon blomma upp med tiden! Om du har möjlighet vore det kul att se fler bilder på henne, men inte förrän hon känner sig okej med kameran - vill ju inte att du ska behöva göra henne orolig bara för att vi vill avnjuta den lilla bakelsen på bild

#31 Vad intressant att du fått tag på linjerna, Erna - och det är ju bra info för lindusfia att hon nog får vara vaksam på tandstatusen.

Som sagt så är det ju bara att dra de drabbade tänderna så att katten slipper värken, det är absolut värt pengarna som det kostar! När Brum drog sina onda forl-tänder var hon löjligt pigg och glad redan nästa dag och slukade mat som aldrig förr. Så de klarar sig jättebra utan vilket det finns många vittnesmål om!

Till nya matte vill jag tipsa om att ta en koll på när Blossom äter, har du märkt att hon skakar på sig eller "äter på snedden" med huvudet? Kika gärna lite extra när du har möjlighet och jämför med din andra katt - om de äter underligt eller låter mycket kan det vara ett tecken på att tänderna bråkar.

Lycka till nu!

hur går det för de som är kvar då?

Är de avlivade eller, någon som vet?

I söndags stängde jag till klädkammaren så Blossom inte kan gömma sig där längre. Jag vill att hon skall försöka vara mer med oss andra. Då låg hon antingen i sin rosa korg som är på bilden inne i sovrummet eller bakom en fåtölj som står inne i sovrummet. Så igår stängde jag till sovrummet så hon blev ännu mer tvingad att vara med oss andra. Vi är inte så mycket inne i sovrummet på dagarna och kvällarna. Men jag tyckte det gick ganska bra faktiskt. Eftersom hon blev tvingad att vara med oss och inte kunde gömma sig så tyckte jag hon verkade mer nyfiken. Tyvärr glömde jag stänga in till somvrummet när jag gick till jobbet i morse och även dörren in till klädkammaren så just nu ligger hon därinne igen. Men så fort hon kommer ut så skall jag stänga till så hon måste vara här ute med oss. Jag har en stor innätad balkong som min andra katt helst vill vara ute på hela dagarna och nätterna. Men ibland måste jag stänga för jag fryser men det skulle vara kul ifall Blossom kunde upptäcka balkongen lite. Jag tror att det kan vara en ny upplevelse att bara få känna vinden och lukter. Sådana lukter som en katt bara känna utomhus. Och få höra alla ljud som man bara kan höra utomhus.

Vad gäller hennes tänder så tycker jag det är lite svårt. Hon äter så himla bra och mycket. Torrfoder går lika bra som våtfoder. Och när jag ger henne godis (kokt skinka) med handen så kan jag inte se att hon tuggar konstigt. Jag tycker hon tuggar helt normalt. Däremot när jag suttit på golver och pratat med henne och då har hon inte ätit på något och då tycker jag ibland att det drar i hennes överläpp. Ibland bara åt ena sidan och ibland hela läppen. Ser ut som ungefär när en hund skall till att morra. Kan detta bero på Forl?

Igår hörde jag en duns i badkaret men jag brydde mig inte så mycket. Och nu i morse var det likadant. Men då var det flera dunsar. Då hade hon hoppat ner i badkaret och kunde i komma upp. Igår gick det nog bra för då var badkaret lite blött och då fick hon bättre fäste när hon skulle upp men imorse var det torrt och blankt. Jag böjde mig ner och sträckte fram händerna för att hjälpa henne. Hon fräste inte alls men hon kröp ihop som om "rör mig inte, jag vill inte". Så jag gav henne bara en lite knuff i rumpen så kunde hon ta sig upp för egen maskin.

Om ca en och en halv vecka skall det bli sterilisering och rakning av hela kroppen samt chipmärkning. Sedan väntar jag nog ytterligare två månader och så går vi till tandläkaren. Fel ordning har flera sagt till mig men jag tycker som sagt var att hon äter så himla bra så nu får det bli denna ordningen iallafall.

Jag tycker att det låter som en helt okej ordning - jag tror mer på att en rakning kommer att få henne att känna sig mer bekväm inledningsvis än ett tandläkarbesök Har hon tovor så är det klart att beröring är än mer obehaglig och huden kanske stramar så det känns som en bra början. Nu när hon ändå som du säger äter bra så kan det vänta lite till; för det finns ingen möjlighet att sanera munnen när hon kastreras och ändå är sövd?

Risken finns väl att det blir för mycket ingrepp på en och samma gång - där bör du bestämma utifrån henne; på vissa katter är det bäst att ta lite pö om pö och på vissa att bara ta allt med en gång! Med min Brumma var det bara att rycka alla med en gång för hon avskydde att vara hos veterinären och de var inte heller så pigga på att ha henne där (ilsken misse utan matte).

Eftersom du vet om problemet och ska avhjälpa det så kan det gå bra att vänta lite - då hon ändå åtminstone äter, och skulle hon visa fler symptom på smärta så ser du ju det i så fall. Hon kommer ju säkert att få dra en del tänder och det är ju inte gratis heller så jag förstår absolut om du inte kan göra allting på en gång heller, det är ju en operation som behöver göras.

Men en ren och klippt misse känner sig mycket mer tillfreds än en lite halvsmutsig tovig som inte kan avhjälpa problemet på egen tass! Och jättebra att du kastrerar henne också, känns ju onödigt att hon ska behöva ha hormoner i kroppen som inte behövs eller vad man ska säga - hon behöver ju få fokusera på att få upp självkänslan och börja lita på sin omgivning.

Jag har i alla fall fullt förtroende för att du bör lyssna på din magkänsla och att du absolut gör allt för att Blossom ska utvecklas i rätt riktning. Det du beskriver med badkarsfadäsen verkar klokt, eftersom hon inte ville bli buren gav du henne en chans att klara det själv med bara lite kroppskontakt - jag tycker det låter bra för då får hon dels lite självförtroende eftersom hon utförde det själv och du förstod hennes signaler!

Att stänga till klädkammardörren låter också som ett bra val; ibland måste skygga katter "tvingas" till att utforska och ge utlopp för den där naturliga nyfikenheten, sedan utgår jag ifrån att det finns kryp-in på andra ställen i lägenheten som hon kan gömma sig i när hon känner för det.

Så kämpa på och kom ihåg som #30 Issa skrev om de tre T:na; tid, tålamod, tillit.

Att ta bort tandsten går säkert bra att göra samtidigt som kastrering när hon ändå är sövd. Det beror förstås på vilket ställe man går till. Är det en större klinik/djursjukhus brukar det inte fungera, utan alltid bli bortglömt eller inte hinnas med i hanteringen. Det är väl inte alls säkert att något behöver dras ut, men det bör man i så fall avvakta med.

Vid klippning får man inte klippa svansen hela vägen ut. Då kan katten bli rädd och inte känna igen svansspetsen efteråt. Jag skulle om möjligt också spara lite av kragen, så det inte känns alltför konstigt för henne, eftersom hon nu är lite osäker fortfarande.

Att hon rör på överläppen har nog inget alls med Forl att göra (om hon nu ens har det), men hon kanske försöker känna doft extra noga eller så kanske hon funderar på om hon behöver morra, men kommer fram till att det nog ändå inte är nödvändigt. Det du ser kan vara att hon flehmar, och det ser lite lustigt ut men är en normal kattlig grimas.

Nu är hon steriliserad, nedrakad och chipmärkt. Det gick bra förutom den lilla brottningsmatch som vi hade tidigt på morgonen när hon skulle in i transportväskan.

Kontakpersonen på KKS mejlade mig häromdagen för att kolla läget. Hon skrev då att de sista fem katterna som fanns hos mannen nu skall ha hitta olika hem så nu finns det inte några kvar.

Så gullig hon ser ut. Det måste vara fantastiskt för henne att få ett normalt kattliv.

Konstigt att kontaktpersonen skrev så, för hon skrev för ett dygn sedan på en annan sida att det fanns perser kvar och att "tiden börjar bli knapp".

men så fin hon är….

men va konstigt att en skriver att alla fått hem och en skriver att tiden börjar bli knapp, hur står det till då för missarna tro?

vart finns dem?

#48 De fanns i södra Sverige, men jag ser att enligt uppdatering långt ner på sidan www.kks.nu tycks alla nu ha fått nya hem.

Jag har tre av dem nu, de beter sig som beskrivet ovan, hanen är väldigt skitig och svår att borsta och tvätta. I fredags när de kom kunde vi i alla fall tvätta av det värsta. De var väl chokade, för idag var det omöjligt, de hade tänder i alla fall, det fick jag känna på. De verkar friska och har undersökt rummet jag smög på dem utanför fönstret och kikade in. skickar en bild på lilltjejen när hon är nytvättad i fredags. Jag hjälper vildkattens omplaceringshem.

#50 All heder till dig som tar på dig att hjälpa inte mindre än tre av dessa katter! Fantastiskt bra gjort. Önskar dig och katterna all lycka :)

Tur att det finns hjälpande människor som tar hand om mindre lyckligt lottade djur!

Önskar en ljus framtid för dig och katterna!

Det har tillkommit två katter till, en har fått nytt jourhem och vi letar desperat jourhem till de andra också nu när de varit hos veterinär. Ingen FORL hittades däremot inåtväxta klor och lösa tänder som dragits ut. De sitter i ett rum där de visserligen får värme och mat. Tyvärr så hinner jag inte vara med dem så mycket jag önskade. De har sällskap alldeles för lite för att de ska socialiseras. De får mat och tillsyn på morgonen innan jag far till jobbet sen mer på eftermiddagen. Några andra från föreningen har också nyckel och åker dit när de kan.

Nu behöver de komma in i ett riktigt hem så de får mer kontakt med människor. Vill att dessa ska få ett riktigt hem efter år av vanvård. Nu blir de sittandes som i katthem vilket inte heller är optimalt. Ska försöka få tummen ur och ta fler kort också.

men missarna då, hoppas någon kan hjälpa…..

Jag vill bara visa något som min Blossom (som var en av katterna i Urshult) gjorde idag. När jag kom in i vardagsrummet satt hon och surfa vid datorn. Och gissa vad som var på skärmen. "Perser i fokus" så klart! Om det var artikeln som var framme eller reklamen på vänster sida som rörde sig och blinkade vet jag inte. Det vill hon inte berätta. Tyvärr blev bilden lite suddig.

#55 Gulligrisar är dom allt med sina ideér..

Idag har min räddningskatt från Urshult varit hos mig i ett år. Det firas som en födelsedag med tårta och present.

Blossoms dag idag.

❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀❀ Stort Grattis till Blossom och även till matte. Underbart att några av MK;s katter fick komma till bra hem där man har haft kunskap i att kunna engagerat sig ……. på kattens villkor. Det är inte lätt uppgift att ta hand om livrädda katter som har bott isolerat och att få dessa att fungera någorlunda socialt. Anita/Rosengångens

Hur har det gått då, är hon helt "tam" och trygg?

Inte helt tam. Just i TV-soffan får jag klappa, borsta och kamma. Kan inte utöva perfekt pälsvård på henne men det duger. I soffan brukar vi ligga tillsammans och titta på TV. Då vill hon ligga nära och trycka sig mot mig. Ingen av mina andra katter vill göra detta. Även i sängen får jag lov att klappa och gosa. Men jag kan inte bara böja mig ner och klappa henne om vi står mitt på golvet. Jag får aldrig hålla fast eller lyfta för då biter hon mig. Hon har dock bara tre tänder kvar så det blir inte så farligt. Får lov att ta på sele utan större problem om vi sitter i TV-soffan. Vilket varit nödvändigt eftersom vi under sommaren varit i sommarstugan. Har hon sele på är det lätt att få in henne i transportväskan, annars är det omöjligt. Men jag tycker hon har kommit långt på detta året.

Vad eller vem är MK?

Åh grattis Blossom! så underbar historia detta är, man blir varm i hjärtat :)

Vad duktig du är och vilket jobb du har lagt ner för att ge henne ett bra liv. Jätte kul att läsa

Jag kan inte ta åt mig all ära. Jag tycker Blossom själv gjort det mesta av jobbet. Här med dagens födelsedagspresent.

Ser ut som #59 syftar på MK som förra ägaren?

#64

Du kan verkligen ta åt dig äran för det är inte lätt att ta hand om katt/katter som har haft det svårt i många år. Ofta går det nästan aldrig att helt återställa kattens förtroende för människor. Nu har dessa katter absolut inte blivit misshandlade, men de har levt mkt isolerat samt att har varit
efter linjer som man kanske inte skulle ha avlat vidare på (skygga) De flesta som har försökt att ta hand om katter med denna problematik tröttnar efter ett tag
eftersom katten aldrig blir som man förväntar sig att katter ska vara. mvh Anita/Rosengångens

Skickar en hälsning från två andra som varit på samma ställe. Ena katten som är framme pratar och kommer fram till mig men den andra är fortfarande skygg. Ace är framme och Morgana spanar i bakgrunden.