Bullan Bullan, det finns LAGAR!!!!!!!!

Det är bara att läsa dom..

hälsar lotta P

Jag har ju Zazzi som har ett sternumben som avviker från det normala, alltså ingen krok. Jag har valt att inte avla på henne på grund av det. Hon blev kastrat i mars. Annars så håller jag med Lotta P att det i Sveraks regler står att läsa om defekter m.m. Jag har ju lovat att följa Sveraks regler i och med att jag är Sverak uppfödare, så då gör jag det!

Zazzi i utställningsburen

Men i Sveraks regler så ser dom en svansknix som ett skönhets fel..tyvärr.. Det klassas inte som någon defekt..hel knäppt enligt mig men det är det svaret jag har fått från sverak i Borås… De kan inte förbjuda någon att avla för att det finns raser där det skall vara knick sa hon till mig.

Så denna person tyckte att man enkelt kunde se vad som var en deffekt å inte… Jag undrade hur ..Å fick svaret ALLT som katten lider av är en deffekt å går som ett fel.. Allt som katten får men INTE lider av går under skönhetsfel…jag trodde att jag hörde fel men näpp…

Och Alla försäkringsbolag ser också tex. svansknix som ett skönhetsfel…extriört fel… Helt knasigt enligt mig.

Jag kan iallafall inte avla på en katt som jag vet om att det är konstaterat svansknix eller några sådana fel..men det är ju jag.

Det är som Bullan säger…. Du bör ej…men du kan om du vill.

helt tokigt

Men snälla ni, jag skrev ju att vi har något som heter lagar !!

Gå in på jordbruksverkets hemsida så ser ni klart och tydligt vad som är tillåtet.

Hälsar Lotta P

Jag skulle inte sälja en kattunge med någon defekt eller skönhetsfel till avel. Var det något som dök upp efteråt eller helt enkelt hade missats, så skulle jag erbjuda en ny kattunge om den var köpt till avel.

/Marita

Jag med

Jag hade planer på att i framtiden avla på min lillkille. Men efter hans diagnos om höftledsdysplasi så blev han kastrat. Veterinären sa att jag inte behövde kastrera honom då detta fel inte behöver vara ärftligt. Men jag anser att det är fel att avla på en ickefrisk katt..

Så här säjer Sveraks och Jordbruksverkets regler/föreskrifter…

**Defekter
**Om katten har ärftliga defekter är den klart olämplig för att gå i avel. Vissa defekter är alltid diskvalificerande för avel inom SVERAK, exempelvis navelbråck, testiklar med onormalt läge eller onormal storlek samt dövhet.
Det finns inskrivet i Jordbruksverkets författningssamling (föreskrifter om uppfödning, försäljning och förvaring av hundar samt om förvaringsutrymmen för och avel med hundar och katter (SJVFS 1999:111, Saknr L 102)):
" 2 § Djur, som nedärver missbildning eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, får inte användas i avel. Ett djur får inte heller användas i avel om det nedärver disposition för hög frekvens allvarliga sjukdomsfall eller förlossningssvårigheter eller om det saknar förmåga att föröka sig på ett naturligt sätt."

Och som Marita skriver…ringer man till Sverak, så säjer de att man kan, men inte bör men man får! Väldigt kryptiskt

Jag trodde ju faktiskt att det var självklart, att man INTE avlade på dessa defekter, som dessutom är ärftliga. Men det finns inget förbud mot det, så därför är det ju fritt fram igentligen! Det är bara upp till ens egna samvete hur man går tillväga hära. Själv skulle jag inte ha samvete att anväda "defekta" katter i aveln. Och skulle det av någon anledning komma fram en defekt på en av mina avkommor, så skulle jag ju givetvis erbjuda en ny katt…om den såldes till avel. Katt såld som sällskap och det upptäcks en knick…där skulle jag inte ersätta.

Själv tycker jag ju, att ska man avla med en ras, så är ens skyldighet som uppfödare att föra rasen frammåt. Och då anser jag att avla på defekter inte gör det, så därför skulle jag inte göra det.

Skulle man avla tex på grönögda silverkatter, så antar jag att avelsbasen är så pass snäv, att där är man tvungen att använda vissa defekter i aveln, för att inte det ska bli allt för mkt inavel och ännu värre defekter som följer pga det! Men i princip alla andra färger, så finns ju inte det problemet. Så vad försvarar att man gör det där? ….annat än att det är tillåtet enl föreskrifter och regler! Att man inte BÖR avla på defekter…tycker jag man lika gärna kan ändra till att man inte SKA göra  det, så tillvida att man inte har dispens för det…pga för få individer i avelsbasen tex…annars för man väl inte rasen frammåt??? eller?

#7 Konstigt att han sa att det INTE behöver vara ärftligt? …för HD och AD är ärftligt!!! Jag hade gjort precis som du.

Sorry att jag kapar tråden liten men jag är ju helt ny på detta med perser och kattavel överhuvudtaget så jag måste passa på å fråga. Vad är sternumben? :)

#10 Det är bröstbenet som går utmed bröstkorgen undertill. Det ska följa bröstkorgen. Det kan utvecklas till en krok, antingen utåtböjd eller inåtböjd. Är den inåtböjd kan den skada inre organ. Jag har ju sett röntgenbilderna på min katt och benet böjer sig lite utåt och så ska det inte vara. Jag kommer inte ihåg exakt vad veterinären sade nu.

Jag tycker man i största möjliga mån skall undvika att avla på katter med defekter som bettfel, sternumkrok, svansknick med mera. Personligen hade jag gärna sett att katter med sådana defekter blev belagda med avelsförbud dock med viss hänsyn till väldigt små raser med snäv avelsbas. I väldigt små raser kanske skadan av inavel är större än vissa defekter speciellt om de bara är kosmetiska dock bör man naturligtvis tänka sig väldigt noga för och ha mycket bakgrundsfakta om samma defekt förekommit längre bak i katternas linjer.

Tänk bara vad dessa defekter kan innebära för en katt om tex en svansknick uppträder längre in på ryggraden än svansen eller om en sternumkrok är vänd inåt …

/Johan

#11 tack så mycket för svaret :)

Många som läst, men få som har en åsikt!?

trodde faktiskt att det var förbud o inte bara rek

Jag har en fråga, Hur kan det vara tillåtet att avla på far o dotter, syskonparning osv..  Någon skrev någonstans att man vill behålla linjer, Men för mig  är det inavel,,Trodde det var FÖRJUDET i raskattvärlden

Tar vi inte detta med defekter på allvar så biter vi oss snart själva i svansen, jag ser det som en självklarhet att inte avla på defekta djur och vi inom perser/exotic har en så stor avelsbas så det finns ingen annan aspekt i att använda det heller som små baser ibland måste i början av avelsarbetet.

#16…många nya raser kommer ju till på det viset
men har av en slump sett nåt nytt i kattungeväg…väljer då att para tillbaka på den förälder eller släkting som man tror att det speciella kommer ifrån
så det är inte förbjudet
inom vissa små raser är det till o med nödvändigt tror jag.

sen är det ju väldigt bra att man känner till ett antal generationer bakåt om man väljer att linjeavla.

håller med dig #17…
sen har jag INGEN ANING om hur mycket de måste avla både på släktingar o "defekter" inom småraserna…så det kommenterar jag inte

Har man lyssnat på Ulrika Olssons (PawPeds Ulrika) föreläsning om avel och genetik tänker man sig för en eller två gånger innan man sätter igång med linjeavel…

Hon hade iallafall den bestämda åsikten att linjeavel bara var ett finare ord för inavel…och avrådde till detta.

Om man aldrig linjeavlar utan bara kör med rena utparningar så kommer rasens specifika egenskaper att vattnas ut så att man efter ett antal generationer inte ser något rastypiskt. Det är evulutionens utjämningseffekter som fungerar så. Helt enkel utvecklingslära handlar det om.
Annars är det ju riktigt att linjeavel och inavel är två ord för samma sak.

Linjeavel är något som man bör ha mycket kunskap om genetik och bra vetskap om vad som ligger bakom då man även dubblar de dåliga anlagen såväl som de goda, en väl planerad linjeavel kan vara en väg om man har ett väl genomtänkt syfte med varför just denna kombination görs. Jag har ju ett förflutet inom hundvärlden och där linjeavlades friskt på 80-talet och det var många som fick ta väl beprövade avelsdjur ur "tjänst" då de bar på både det ena och det andra, något som man inte vetat om man inte "inavlade" så och det som framkom då har kanske räddat raserna för massa sk "dolda" defektanlag.

Åsikterna om linjeavel är lika många som det finns uppfödare så jag tror inte jag vill ge mig in i någon djupare diskussion…

Men precis som de goda anlagen fördubblas så gör även de dåliga mer oönskade anlagen det vid inavel. Sedan är det svårt att dra någon specifik gräns om vilken inavelsgrad man kan tillåta sig ha i sitt avelsarbete.

Man har alltid hört om vanliga bond katter som är släkt och parar sig att det är rena inaveln, och de ungarna har de tagit bort  för risker för defekter , därför är det märkligt tycker jag att i fina katters värld heter det Linjeavel. Har faktiskt en kompis som köpte en perserkattunge för flera år sen som var far o dotter parning, i den kissens vetrinärbesiktnings papper stod det att hon hade ett "litet" bettfel, Ni skulle bara ha sett hur den stackars kissen såg ut när hon växt till sig, hörntänderna  nere var på utsidan,  senare dog den kissen av cancer, blev några år bara,

#23 Katter med hörntänder som sticker ut har jag haft 2 stycken. Ingen av dem var linjeavlade. Kattdjur har stora hörntänder, kolla vilda kattdjur t ex.
I linjeavel gör man kanske 1 närbesläktad parning på över 5 generationer så det kan inte jämföras med frigående fertila katter som parar sig hur de vill oavsett släktskap.
Föresten är det inte helt ovanligt med kusiner som har barn tillsammans bland människor. Helt frivilligt och planerat.
Jag säger inte att det är rätt eller fel, men har svårt att förstå upprördheten. Linjeavel har förekommit från det människan tämjde sitt första husdjur. Annars hade vi inte haft husdjur utan tama vilddjur. Dessutom så känner inte djuren av de moraliska aspekterna i detta, de äger ingen moral utan bara instinkter.

Jag vet att vilda katter har stora hörntänder,  har sett stora kattdjur i verkligheten….Men har faktiskt inte sett mer än denna katt med sina "stora" tänder helt på utsidan, Jag är inte upprörd alls, bara undrar, det är väl det forumet är till för att man får fråga och och stöta o blöta sina funderingar på, det var absolut inte menat som nåt påhopp åt någon

Ja vad skriver man i denna tråde:) Detta med linjeavel håller jag mig borta diskutera om, det är inget jag skulle planera ge mig in i

Defekter tycker jag man ska försöka låta bli avla på. Själv säljer jag inga med detta t avel. Däremot så kan en katt ha lite snett bett som liten som rättar till sig, katten kan ju sen ge helt felfria ungar, men skulle den ge felbett själv så bör den ju inte avlas på. Men jag skulle inte sälja en katt med felbett t avel.

De andra felen som står ovan är för mig knepigt om man ger sig in för avla på. Men man kan ju bara tycka.

Något jag är försiktig med är näsor, varit med om fått en kattunge som jag fick operera, så de med små näsor är jag rädd för ta in hos mig, vill ha kattungar som föds med breda näsor, bra näshål. Om det visar sig bli annat hos mig av, så tar jag ut den katt som ger små näsor ur mina avel. Ja det gäller naturligtvis andra fel också, visar det sig komma samma vid 2 kullen tas katten ur avel, detta efter att parat med tex annan hane el hona i kombination

/ Carina

Tänkte bara att svansknick kan väl en katt få i vuxen ålder, om den skulel råka bli klämd eller så. Då är det ju inte ärftligt och kattens avelsvärde borde ju inte påverkas även om utställningsvärdet gör det. men tänk då om det haade stått i sveraks regler att det är förbjudet att avla på svansknick.

Vet inte vad som händer med kattungar efter ej godkända parningar men jag antar att de inte får stamtavla eller en kontrollstamtavla. Vad gör man då i detta fall med de kattungar som föddes innan pappa eller mamma katt fick svansknick? Tar man tillbaka deras stamtavlor? Tror att det är denna anledning som säger att man inte bör avla på svansknick.

En tanke bara, tycker förövrigt att man ska passa sig för att avla på katter med medfödda defekter, även skönhetsfel.

Ja, bl a sternumkrok och svansknick är något som kan "dyka upp" eller bli märkbar senare när katten vuxit till sig. Det finns knickar som känns redan på en nyfödd kattunge, men det kan också inte märkas förrän katten blivit vuxen.

Jag tycker nog att Sverak har gjort en rätt tolkning av detta med "defekter". Detta har stöps och blötts i många omgångar med mycket erfarna uppfödare genom åren. Texten är mycket välgenomtänkt tycker jag.

Lisa L S*Amors Troll

Jag kan personligen inte heller hitta någon anledning till att avla på defekta eller osunda perser. Jag vill dessutom gärna tro att de flesta PER/EXO uppfödare resonerar på detta sätt och att man inte medvetet avlar på katter med defekter eller fortsätter avla på katter som ger defekta avkommor.

Jag tror som ni skriver att anledningen till att det finns utrymme att tolka regeln/reglerna är att det finns vissa undantagsfall. Tex när det gäller att bevara eller hjälpa fram en ny ras eller färg. Jag kan dock tycka att man i dessa fall borde behöva lämna in en avelsplan, där man beskriver varför denna individ är viktig för rasens utveckling. Men jag kan inte komma på någon vettig anledning till att vi skulle behöva avla på defekta perser med en så pass stor avelsbas som vi har. Men tyvärr finns det nog alltid en del uppfödare som inte har kunskap nog att inte avla på sådana djur eller oseriösa personer helt enkelt gillar pengar mer än katternas välmående.

Men vad gör man om det föds defekta kattungar då? Säljs de som sällskap? Upplyser uppfödaren om defekterna ? Om föräldrarna och bakåt i linjerna är friska , varför föds det defekta ungar,? Antar att det är samma inom all djuravel. Jag frågar fortfarande bara för att det är mina tankar och inget annat,

#30 De flesta defekter bör ju framkomma vid veterinärbesiktningen som alla uppfödare är skyldiga att göra. Sen tror jag nog att så gott som alla uppfödare är ärliga med sådant.

*31Det tror  jag med, Men en kisse som har sternumkrok, kan den leva ett fullgott liv? En krok på svansen är ju inte hela världen om man ska ha en sällskapskatt, antar att det inte ger några andra problem.. Eller?

#32 En katt med sternumkrok kan få problem när den blir vuxen men det är lätt att operera. Sternumkroken känner man väldigt lätt när dom är små för slutet av bröstbenet är "böjligt" , det "ploppar" liksom in och ut på ett sätt som är svårt att beskriva i text (tycker iaf jag), men det är ju lika lätt att inte känna det, om man inte vill så att säja. OBS…ingen nämnd nu !!!!

Hälsar Lotta P

#33 Känner man "ploppet" bara genom att dra under magen eller måste man trycka?

Det är lite olika från katt till katt, beroende på om den börjat stelna eller om den fotfarande är väldigt mjuk.

# 34 Vissa katter har ju en så pass tydlig, utstående sternumkrok att man känner den jätte väl bara man drar handen/klappar den över magen.

_____________________

En annan defekt/missbildning som jag läste om i en annan tråd var ju kattungar som föds med 3 ben. För jag antar att detta klassas som defekt? Vad skulle ni som uppfödare göra om ni fick en kattunge med 3 ben eller en kattunge med ett defekt/missbildat ben (tex mycket kortare än de andra)? Om man väljer att inte avliva den så antar jag att man är skyldig att införa avelsförbud i stamtavlan, eller? Hur ställer ni er till att avla på en katt med 3 ben/eller defekt ben från födseln?

#36 Absolut inte

#36 uj tänkte jag! en med 3 ben, har jag aldrig sett el hört någon som fått än. Men om en litem föds med detta, då måste ju det va bästa låta den somna in direkt, jag hade åkt t min veterinär och låtit den somna in. Självklart för mig att det är inget man avlar på.

Sternumkrok är inget jag heller fått känna el se. Fast jag skulle hemskt gärna vilja få känna på detta om någon har en katt som har det, då för veta vad det är och känns.

#30 Att det kan uppkomma en missbildning är ju egentligen inget som är mer ovanligt än hos oss mäninskor, men om det upprepas tycker jag man ska tänka om, jag skulle inte avla på en katt som ger detta fler ggr i rad. Beroende på vad för missbildning det är avgör ju om en katt kan säljas el ej, men i så fall till sällskap, och då vet ju köparen om det är avelsförbud mm

/ Carina

#36 Ja, den tråden minns jag! Om intre annat för att jag var en av de två som sett "tre ben fenomenet" en gång för rasande länge sen - inte i egen kull men ändå. Det var någon annan också men vem minns jag inte. Som svar på frågan - jag skulle ABSOLUT INTE avla på skelettdefekter!!

 #27 Däremot en svans som "fått" svansknick pga en olycka (klämd svans eller så) skulle jag inte ha några kvalmer att avla på alls. Som du säger skulle ju katten inte kunna ställas, men en svans som blivit krokig för att den fastnat i en dörr är ju inte ärftligt =)

Jag har sett en siames med 3 ben och ett fjärde missbildat kortare ben med klumpfot som den var född med. Tyvärr avlade uppfödaren på denna honan och jag höll på att bryta ihop när jag såg hur hon haltade omkring runt sina så ungar. Usch, jag mår dåligt bara jag tänker på det . Jag hoppas jag aldrig få se nåt sån't igen. Skulle jag själv få en sådan kattunge, skulle jag åka till veterinär och låta den somna in direkt.

Jag har känt en ordentlig sternumkrok på en korthårskatt på utställning och på en av huskatterna i stallet. Vet inte om det egentligen är speciellt vanligt på PER/EXO…

#38 jag håller fullständigt med dig i ditt svar till #30 ! Sedan tror jag att du kommer att märka det om du skulle få en katt med ett defekt bröstben, då menar jag böde "flatchest" och "sternumkrok". Kanske du inte förstår vad det är , första gången, men efter att ha frågat någon när du kännt detta konstiga, DÅ vet du vad det är.

#39 Jag har fått en kattunge med tre ben, han hade bara en kort liten stump istf ett framben. Han var dessutom svag och "emlig" så jag i samråd med vet lät avliva honom. En förvärvad knick är ju absolut inget ärftligt så det är väl klart att man ska kunna avla på det. MEN………..det är många konstiga "förvärvade knickar" som poppar upp ibland :-)

Hälsar Lotta P

Måste bara klargöra att en "knick" kan inte frammanas manuellt av varken domare eller skåpdörrar…då är det en FRAKTUR man pratar om. Och en veterinär ser skillnad på fraktur och knick på röntgen! Så Jag skulle vara väldigt skeptiskt till en "skåpdörrsknick" tills en röngen bekräftat detta!

Sedan att avla på en ren missbildning, som 3ben är, skulle aldrig falla mej in! Låter ju vansinnigt. Men och andra sidan, så finns det ju människor…Neurosedynbarnen…som får helt friska barn. Så mkt har ju att göra med huruvida en missbildning är ärftlig eller inte. Men skulle man våga visa mamman till bäbbarna om den hade 3ben!?!? Tveksamt säjer jag.

Nä…i största möjliga mån, så hoppas jag de allra flesta vill avla på friska, sunda djur och gör så också. Men på hund har jag nyss fått veta att…en hund med knick…gav över 100 valpar och av dem så var det bara 2 st, tror jag det var, som fick knick!!!! Så då kan man ju undra hur pass ärftligt det igenligen är Men…jag skulle ändå aldrig köpa in, el köpa parning eller anv. egna djur med det eller annan defekt i avel! Det finns ju avelsdjur utan detta att ta istället

jag har inte fått nån unge med varken knick eller sternumkrok eller flatchest…så jag vet inte mycket om det
skulle dock inte avla på det..inte heller sälja till avel om jag fått nån
om en kattunge har nån defekt av nåt slag så skulle jag kanske inte avliva den. Det beror på om den i övrigt mår bra. En kattunge med 3 normala ben o en kortare eller bara 3 ben över huvudtaget…som visade att den mådde bra o klarade sig..skulle jag inte per automatik avliva.
Den kan ju få ett underbart liv som sällsis nånstans.
Finns ju många vuxna djur som utav en eller annan anledning måste amputera ett ben o klarar sig hur bra som helst.
men jag skulle inte köpa/sälja eller avla på nåt av ovanstående

#42 Jag förstår inte vad du menar med dina första fyra rader ?? Skulle någon här på något vis påstått det du skriver eller vart är det du vill komma med ditt fetstilta klargörande ?

JAG skulle iallafall villa förklara ordet knick.

KNICK kan vara en svansskada som beror på en  fraktur, klämskada, ärftlig defekt eller förvärvad skada under dräktighetstiden om katten legat trångt till. Alla dessa svansdefekter kallas i dagligt tal för knick. jag har till och med sett katter där svansen varit i två delar, alltså den yttersta delen har inte varit ihopbunden med den som kommer från kroppen. Det var bara skinn emellan. Den katten gick i avel.

En gång hade jag kattungespekulanter hemma vars ena osnutna ouppfostrade unge trampade till en knick på en av mina kattungar, tror ni att jag var förbannad då???

En gång fick jag en kattunge med en riktig knorr på svansen. han kunde kanppt bajsa för den. Den låg som en hårfläta som man sätter runt huvudet, så låg den baktill. Den svansen fick amputeras totalt,för han hade ont av den. Hur många knickar det var på den har jag inte en aning om.

Annars jag jag varit förskonad från just knickar, eller jag ska nog säja defekter öht med tanke på hur många kattungar jag reggat.

Jisses det blev mycket….hej hopp

Lotta P

#44 I något/några inlägg ovan, står det att katten kan ha knick pga klämda svansar osv… Det var därför jag påpekade att det är skillnad på knick och fraktur! En riktig knick är medfödd, är den liten, kan det dröja fram till att katten är ca 1-1½ år ca innan man upptäcker det. Medans en sk "knick" som kommer utav en fraktur eller skada…är aldrig ärftlig…och på röntgen ser man skillnaden på dessa två! På utställning har det ingen betydelse på vilket sätt "knicken" är där…men i aveln har det en betydelse. Och som sagt…en duktig röntgenavläsare ser tydligt skillnaden.

Låter hemskt med en svans i två delar svansen måte ju ha fungerat som en piska då katten viftade med svansen!

Hur är det med PKD då,, Vet att det står på hemsidor att katterna är PKD testade, Men en del scannar ju bara och det är ju inte tillförlitligt, har ju visat sig sen att när folk som köpt katter från katteri och själv DNA-testat dem så visar det sig att de är bärare, Är det seriöst, falsk marknadsföring tycker jag. Vad har uppfödaren för ansvar mot kattköparen då om denne köpt den till avel ??

#46 Om man köper en katt till avel kan den ju testas innan köp.

Köper men till avel har man personligt ansvar i köpet lila väl som uppfödaren till katten. Ömsesidigt ansvar uppfödare imellan.

Innan PKD kom igång fanns det inte många DNA testade men idag  är det helt annorlunda.

Jag skulle inte idag köpa in något nytt utan PKD test. kan man inte komma överens finns det fler uppfödare att vända sig till

Och köper man till avel skall man vara förberedd på vad det innebär med avel. Kunskap först uppfödning sedan  eller ta en risk och stå för den. Det är min syn på saken

#46, vill man vara så säker som man kan så kan man testa mot PKD långt innan kattungen är leveransklar så vet man ju det svaret iallafall.

*47 Om uppfödaren skickar med fria papper på scannade föräldrar och säger att eftersom föräldrarna är fria behöver man inte testa ungarna, men om man 'ändå väljer att göra DNA-test och det visar sig positivt, då är ju något galet, Tänk om man scannar bara då föds ju massor med pkd positiva ungar eller???

#46 Detta med tester för pkd är i idp inget krav man testar för.

Om en uppfödare säger katten är enbart testad med ultraljud så görs detta oftast av dem vid 1 års ålder, då kan denna katt vara helt fri, men vara bärare av det. Det är därför en kattunge kan få Dna testet att det är pkd, den behöver inte ha pkd men bära på genen den också, men kan även utveckla pkd.

Om du alltså köpt en katt av en uppfödare som visat dig papper på katten är ultraljudad så tar du ju en risk denna katt ändå bär på Dna pkd. Så som köpare kan man ju be om den testas för pkd via dna el avstå köpet.

Begär alltid få se papper på tester, även få kopior på tester på föräldrarna till kattungen

Du kan ju inte om du medvetet köpt katten utan Dna testade föräldrardjur sen komma t uppfödaren med krav el annat

Själv Dna testar jag, så enkelt, så smidigt, och man är säker på katten är fri och ger ungar som är fria, och att den inte utvecklar pkd

/ Carina

*48 Hur kan det då stå på hemsidor att det är pkd fria katter?? Måste ju vara uppfödarens ansvar som säljer till avel att se till att de är ungarna är fria. eller hur, annars är det ju lögn det som står på hemsidorna… Alltså falsk marknadsföring..

#51 Men uppfödaren har väl testat sina katter, sen vad de testas med är ju en sak man kan börja diskutera.

Jag vet det är lite ???? om det idag står Pkd fria på en hemsida, detta då Dna finns idag. Och det är ju inte lätt för en köpare som inte vet mer att veta vad man nu ska fråga efter. Men det man ska fråga är om de är testade med ultraljud el Dna

Det är inte så längesen, handlar om några år som man testat med Dna. För vissa äldre uppfödare så gäller fortfarande Ultraljud vid 1års ålder.

Uppfödaren bryter egentligen inte med falsk marknadsföring om de skriver pkd fria katter. För om de testats med ultraljud, då är de fria om inga cystor hittas, men det som saknas i deras text på hemsidan är Pkd fria katter med Ultraljud(så borde det stå) Men även om de är fria så kan de ju bära på denna genen ge ungar med pkd

Finns ju de katter som utvecklat pkd fr gamla tester med ultraljud, i regel kan de leva ett helt normalt liv, men de ska ju inte gå i avel, men det är inte olaglig i IDP ha dessa katter i avel heller.

Som du hör så finns det så mkt man kan tycka om det är rätt el fel. Fast de som gäller är ju man själv frågar vilket test gör du: ultraljud el Dna

/ Carina

Det ska stå om de är scannade eller dna testade självklart. men uppfödadre imellan skall båda ha kunskap och fråga.

Som kittentotts skriver och även jag så har vi ansvar när vi köper in något till avel och också så mycket kunskap att vi ska veta att endast dna är riktigt säkert

Jag har haft flera köpare som velat ha dna och då fixar man det om katteriet inte är färdigt. det finns inga PKD prov krav . Men de flesta vill veta själva vad de avlar på och därför  testar

Men jag har  själv bett om pkd prov men fick nej. Då avstog jag det köpet. Men vad man får räkna med är att betala för provet om det gäller en specifik individ. Det är många som vill ha trots DNA pkd fritt bakom. För att till sina egna köpare.

Om man sedan upplever det som en luring så är det inte det uppfödare imellan gäller gemesamt ansvar

Fri scannade katter är fir från dna men kan var anlagsbärare. men fortfarande frisk

#53 Bra skrivet, så svårt ibland formulera sig.

Jag har själv scannat mina katter innan, men idag är alla Dna testade

En äldre uppfödare som hållt på många år har i regel scannade djur. Vi som uppfödare/köpare få då be att få ett Dna om vi vill ha detta.

Tittade på en speciell sida med en älde uppfödares skrift, det stog Pkd testade, detta kan man sen tolka på olika sätt, då får man helt enkelt fråga vilket slags test som gjorts, Dna el Ultraljud?

Om man köper in katter för avel, då bör man veta man ska fråga detta, om man sen vill chansa trots att föräldrardjuren är ultra testade, ja då får man ju ta risken det visar annat på Dna på den kattunge man köpt. Man bör veta dessa saker om man köper in t avel. Själv har jag haft en hane som visade trots Ultraljudfri ha Pkd via Dna. Inte kan jag gå på uppfödaren för det och börja bråka, nä för jag köpte katten med ultraljudpapper, fullt medveten att jag med gjorde detta

/ Carina

Jag är helt övertygad om att uppfödaren hade berättat för dej om hon kunde tro att hon hade PKD-anlag på sina katter även om du nu skulle köpt den till sällskap. Verkar som om du har blivit drabbad av att få en anlagsbärande katt, har du pratat med kattens uppfödare? Har du betalat extra för en garanterad avelskatt?

#55  Uppfödaren vet naturligtvis hon enbart ultraljudar, går även ut med detta t alla kattungeköpare, detta är jag säker på

Katten är köpt för mkt billig peng och med medvetande om den endast är ultraljudad naturligtvis

Förstår inte alls vad detta handlar om egentligen

Men tycker denna person borde slå ett telefonsamtal istället och prata med uppfödaren

/ Carina

Vad sägs om min lilla skönhet då, Zooma in hennes mun, står "litet nästan omärkbart underbett som kommer växa bort" i vetrinärbesiktningspapperen..Tyvärr gick det åt andra hållet. Köpte henne av en välrekommenderad uppfödare i Värmland, Hon garanterade att det skulle växa bort..Men tösen har sin charm trots allt , Jolanta kostade 3000 kr

*56 Jag har ingen katt, Men har intresse av och så småningom blir det nog en, Tråden handlar  ju om olika frågor om avel, defekter o skönhetsfel, och vill man hamna rätt när man skaffar sig en kisse måste man väl få ställa frågan, verkade vara ett känsligt ämne,

#58 Nä då, det är inget känsligt ämne

Men det du skriver ger intrycket av du har en katt el att du känner någon som har en, och då med detta du beskriver, att den köptes med ultraljudade föräldrar, men att den sen hade Dna positivt, detta är man ju medveten om vid köpet att föräldrarna är ultraljudade och ej Dna testade

Om man nu vill diskutera en speciell individ, el att man tycker uppfödaren gör fel, då ska man vända sig t uppfödaren och ta ett samtal. Uppfödaren kan säkert ge mer svar, och det är schysstare diskutera sådant direkt med sin uppfödare, och det är en chans för uppfödaren få ge svar

Om du nu ingen katt har så vet du ju vad du ska göra vid ev köp

På orten du bor finns ju en uppfödare utav perser, och som har kattungar nu, så det är ju perfekt för sig åka dit och kika på de små. Vad jag vet är dessa föräldrardjuren Dna testade

Lycka Till!

/ Carina

*59 hade jag ingen aning om att det finns uppfödare där jag bor.. Jag var på utställning om helgen och det var faktiskt en uppfödare där, visserligen av annan ras som jag diskuterade vad man ska tänka på o fråga om och som berättade om PKD och därför frågar jag, Om och när jag ska ha en perser är det en chinchilla perser som står på min drömlista

#60

Då får jag väl önska dig lycka på vägen!

/ Carina

Som en sammfattning Ingen uppfödare kan lämna total garanti på någon individ.

Att säga att friska katter är friska är ingen falsk marknadföring. En människa med cansergenen som är frisk skulle vi aldrig komma på tanken att kalla cansersjuk som ett ex. tror detta med DNA tester kan bli lite förvillande för de oinvigda.

Defekter på djur som skapar lidande i vanlig livföring skall inte användas i avel och det finns det förbud mot

Om en individ får en defekt senare i livet som är köpt till avel och betald pris för avel. Tror jag inte att någon inte skulle försöka lösa.

Men vill påpeka att 3-4000:- är sällskpspris. På 80-talet låg kattungepriserna på mellan 2-3000:-. Då allt var mycket billigare och nästan inga tester fanns. Som en liten jämförelse.

Uppfödning är en hobby som skall finansiera sig själv vilket den sällan gör. Detta innebär att kattungepriset skall täcka kostnader för kattungens personliga kostnader samt minst kostnader för föräldrar under dräktighet och   uppföningsperioden. Det ska täcka tester vacc chip osv. även försäkringar för föräldradjuren och ev. parningavgifter.

Själva arbetet och tiden finns inte ett öre i ersättning för. Kanske mer av ämnet man får vad man betalar för borde komma fram. De vill säga köper man en billig katt för 3000:- till avel har man tagit en personlig risk att den bara blir sällskap.

De handlar om två behov köparens garanti för brukandet av katten samt uppfödaren kostnader tillgodosedda. Tycker att dessa diskutioner ibland spårar iväg åt hållet att vi uppfödare skall betala för att tillhandahålla behovet av djur i samhället.

Och hundar har ofta fler defekter men ändå ett mycket högre pris. Vilket jag inte kan förstå. Som ett ex en blandras utan några som hellst garantier kan det gladeligen betalas 6000:- för. För att inte tala om alla dess småhundar som utan stamtavla kan ha ett pris av upp till 20.000:-

Men självklart är strävan hos alla uppfödare att få så friska individer som möjligt hoppas jag. Och mycket kan vi göra för att förhindra fel individer i avel, men aldrig lämna en total garanti.

Det är levande varelser där mycket kan hända som vi människor inte styr över.

# 62

MYCKET BRA SKRIVET MONA!!!!!!

tycker

Lisa L S*Amors Troll

Tack Lisa bara lite logig som jag saknar i dessa diskutioner. Hundar får kosta vad de kostar och lite till. Och den stor frågan med katter som är friskare. Hur stor skall förlusten bli. Köpa en tårta till priset av en fralla. Det är verkligheten just nu. Jag har personligen köpt hundar för 18000:- Ingen har varit användbar i avel. Men jätte goa individer. det ända jag fick ut av det var  en förverkligad dröm om en röd/vit. Köpta till avel. Men jag ångrar mig inte hon har avrit en underbar hund värd var enda krona av de 6000:- hon kostade för 12 år sedan

Klart att ingen kan garantera att djuren är friska ett helt liv, Det jag menar är att när ni strävar efter få så friska sunda katter som möjligt, Varför DNA testar inte alla sina katter, då eleminerar ni ju en ev defekt, som faktiskt kan kosta massa pengar för köparen om den visar sig att den har pkd men det viktigaste är ju att katten kanske inte blir så gammal om den har pkd, då mister man en vän som nån uppfödare sålt för att den inte har gjort det den kan för att eleminera den sjukdomen, Visst ett djur kan dö av både det ena o det andra, Jag vet det.Vet även att det kostar föda upp djur, Dessutom tycker jag inte att 3000-4000 är så jäkla billigt för en sällskapskatt

#65 "Ingan kan döma någon utan att gått en mil i hans skor". Jag har förstått att sällskaps köper tycker det är dyrt med de sällskpaspriser som är. Och orsaken till det kanske beror på att det inte har kunskapen om vad det kostar att ha uppfödning. Detta är en meningslös diskution tror inte vi kommer någon vart. det kostar mycket mer att föda upp mot vad sällskappriserna ger. Fakta ingen uppfödare kan göra något åt detta

Slut inlägg

Det kommer ta några år till innan alla Dna testar sina djur. Dessa tester gör ju vi uppfödare själva hemma, det är mkt praktiskt och enkelt.

Men en del tycker det är knepigt man kan göra dessa tester hemma, du kan ju ta en frisk individ och skicka in i en annan katts namn, fast detta gör ju inte en ärlig skäl, men för vissa äldre så känns det ännu konstigt med Dna, och vi får ju bestämma själva idag över vad man vill , Ultraljud el Dna. Man får helt enkelt ta ett eget Dna i dessa fall om man nu vill veta säkert. Jag vet uppfödare som hållt på i massa år och som inte tror på Dna, men scanna tror de på, jo för på detta ser du ju om just katten utvecklat Pkd. Jag dömmer ingen i att tro vad man vill om detta. Och hur gammal just en Pkd katt blir, ja det är inget ovanligt de lever ett bra liv, vet uppfödare som har testat och som har pkd katter, de är mkt gamla idag(10-15år) och ingen har dött tidigare pga detta. Sen finns naturligtvis de som dör av det. Men för att en katt har Dna behöver den inte utveckla pkd överhuvudtaget.

Sen säger du att 3000-4000 inte är så jäkla billigt, nä det är pengar, och då ska du veta vad det kostar ha en katt, försäkringar, mat,sand, veterinärvård, mmmm, skaffa ingen katt om du tycker detta är dyrt med inköpspriset.

Och du ska veta att innan en katt lämnar oss uppfödare för flytt så har den blivit 3 månader, den har kostat oss 3000:-ca i mat, sand, besiktning mmmmmm, så vi kan inte gå läge i pris. Alltså så tjänar vi inget på en sällskap i längden som folk kan tro. Man kan ju inte skänka bort dem för en som du tycker det är dyrt. Om någon säger detta till mig: Åh va dyrt! Kommer frågan för mig, har du råd ha katt överhuvudtaget, värderar du denna individ som en vän, el?? Nä jag säljer inte i de lägena

#62 Du skriver jättebra!

/ Carina

Tack Carina det gör du också. Det har varit bra och sunda inlägg. och jag håller med, tycker man inte att sällskaps katter är värda ens sin uppfödningskostnad. som utslaget blir ca 400:-/ år under ett liv. Ska man nog hoppa över köpet. De är dåligt värderade för vad de ger oss varje dag. Dessa underbara individer. Det är underbart att vara Perser ägd.

Med eller utan defekter bara de inte lider för då lider vi också och det blir dubbel plåga. Vem är felfri?

Och om alla även om många är det felfria sällskapskatter, vart skall vi göra av de med små skavanker. Ska bettfel som dyker upp avlivas? Som ett exempel

Och den stående frågan är hur kan man köpa en hund för 20000 utan garanti eller blandraskatt utan garantier för upp till 2000 och ibland mer. Jag deltar men förstår inte.

Tack  för ordet

Förstår mycket väl att det kostar att ha katteri, och att man inte ska eller kan sälja katterna till vilket pris som helst,,, Naturligt vis måste man ha en buffert till sina djur om det skulle hända någor med dem så man har råd åka till vetrinären annars ska man inget djur ha, Det var inte det denna tråd handlade om, och absolut inte min fråga , Vet o förstår inte varför det blir uppretade toner när jag frågar något, Har inte trampat någon på tårna vad jag vet,,Om man skapar en tråd måste väl alla få dryfta sina tankar o åsikter,,, Utan att någon måste tro att det är ämnat åt nån viss person, Jag har hund och jag gör allt för min vän, och skulle verkligen göra det för en kisse också när det blir aktuellt,, Valpisen äter Robur, (gillar inte Royal eller Hills,, har provat dessa) Hon är välfösäkrad .samt att hon blir välskött, skulle ALDRIG spara på kronor när det gäller henne,

Jättebra inlägg!!! 

Manbukten, du tog orden ur min mun…precis så tänker jag med

Det är nästan ENDAST Persern som har detta låga sällskapspris!!! Nästan alla andra raser ligger på en 5-6,000kr för en unge i sällskapskvallitet. Så att vi Perseruppfödare håller på att sälja våra kattungar "billigt" gör ju att vi biter varandra i baken. Kanske är tillgången större än efterfrågan? Eftersom det blivit så hära.

#70 Ja priserna är ju egentligen alldeles för låga, jag tycker priserna ska ligga på 5000:-, Här ska jag sätta detta så mkt kostnader runt dem

/ Carina

*70 *71 sen läser man på Blocket om färdig avlade hanar o honor som kastrerats och kan köpas för 1500-2000 kr, till sällskap  Var är logiken idet då, Många "älskade" katter går den vägen,

#72 Ja det är väl som du skriver, en äldre katt som behöver ett hem. Svårare sälja en vuxen för samma som en kattunge helt enkelt. Och de har ju i regel betalt sig med ge kattungar. Men oftast placeras en vuxen kastrat om då den inte fungerar i en flock, inte annars, för de flesta går som våra älsklingar livet ut i katteriet. Så är väl meningen de ska göra om det fungerar bra i flocken

/ Carina

Hej hej, nu diskuterar ni PKD som legat mig varmt om hjärtat i över 10 år !! Alltså jag menar att diskutera ämnet, jag anser ju att man ska testa ALLA sina djur och har så tyckt sedan den dagen för ungefär 11 år sedan när jag fick veta att det fanns en sjukdom som kallades för det. DÅ började jag ultra mina katter och när DNA testerna startade har jag självklart testat ALLA också. Idag har jag ett så fritt katteri som DNA testerna kan lova.

MEN jag vill motsätta mig en sak som ni skriver här. En katt kan ALDRIG bära på ANLAGET för PKD, antingen har dom det eller så inte. DVS denna sjukdom kan ALDRIG hoppa över ett led och ge den i nästa generation utan den har eller kommer att utveckla sjukdomen under sin livstid. Frågan är bara när…..Antingen som väldigt ung , kanske lindrigt eller väldigt mycket, då dör den. Eller så kommer cystorna när den blivit lite äldre och den kanske dör ront 10 års åldern. DET kan vi bara veta genom ultraljud.

Men vad jag vill få fram är att KATTEN KAN ALDRIG BÄRA PÅ ANLAGET, DET ÄR FEL !

Så här står det på DNA resultaten från ex.vis Gribbels om Katten är positiv, översatt till svenska alltså. En katt som får resultatet positiv, har eller kommer att utveckla PKD !!!!

Jag tycker det är väldigt oproffessionellt av vissa uppfödare att till sina köpare säja att katten kan vara bärare när den har sjukdomen ! Nej har man råd att ha katter, åka på utställningar och dessutom ha uppfödning , då har man banne mig råd att DNA-testa ALLA också, och inte bara råd, jag anser att man bör ha så mycket civilkurage att man gör det. Sedan som nummer två ska man vara 100% ärlig mot sina köpare, det kommer man längst på.

Hälsningar Lotta P sidentassen uppfödning som varit PKD-fritt sedan 1998 (förutom inköpta katter då förståss)

*74 Applåd för ditt ärliga raka svar, Det var det min fråga handlade om, Tack till dig..

 #70 Jo nog ärdet så att i tillsammans med övriga faktorer hjälper till att bita oss själva

#74 Hej Lotta du menar att en katt som är scannad fri vid 11 år och aldrig utvecklat sjukdomen kan inte ens bära på genen. Alla som bär genen blir sjuka förr eller senara annars är de fria?

Har jag uppfattat dig rätt?

#74 Ja vad jag fattat som är det detta lotta menar

Men en scannad katt kan ha scannats fri, och då inget funnit så får man fria papper, den kan sen visa sig ha pkd via Dna, detta har jag ju själv varit med om.

/ Carina

#76 JAPP, OM det visat sig ha PKD via DNA, då är det så.

#75 TACK, det värmde

Hälsar Lotta P

Alltså kan en katt ha genen men inte sjukdomen. Vad jag skrev tidigare var just detta att scannade katter kan bär genen. och därför började PKD proven ta fart

Hur kan man vara så säker på att det endast är en gen som ger PKD? Tänk om det finns fler gener som kan utveckla sjukdomen. Som exempel så finns det flera olika HCM gener hos Norsk Skogkatt och även hos Maine Coon om jag inte minns fel.   Jag skulle passa mig väldigt noga att slå mig för bröstet och säga att jag har ett "PKD fritt katteri" däremot kan jag säga att samtliga avelsdjur är testade för PKD med DNA eller Ultraljud eller bägge delarna. Jag är ingen genetiker men jag är ganska så säker på att det finns fler orsaker för uppkomsten av PKD än en enda gen, inte helt osannlikt att det finns fler gener som kan ge upphov till sjukdomen, precis som för andra sjukdomar.

 /Johan

# 80

Mycket intressant fråga Johan! Är det endast en gen = den som vi känner till ??

Hur många uppfödare är det som bevisligen kan säga att någon katt i katteriet eller sålda kattungar verkligen dött p g a sin PKD!? Har man bara antagit/trott att så har varit fallet eftersom katten varit positiv genom scanning eller DNA-test. Är katten obducerad och har man därigenom uteslutit andra sjukdomar som dödsorsaken??? Att tro att inte samma sak som att veta.

Själv vet jag ej någon katt som dött p g a sin PKD, vaken hos mig eller andra uppfödare jag har kontakt med. Däremot vet jag långt flera katter som dött av andra orsaker och då framförallt av FIP som jag anser vara den stora faran inom vår kattuppfödning.

Hälsningar från Lisa L S*Amors Troll

#80 Ja det är mkt intressant det du skriver Johan.

#81 Dina ord med,

Mkt bra skrivet av er båda!

/ Carina

Är det någon som har någon statistik på hur många av de katterna med den kända PKD genen som utvecklar PKD?

Jag vet inte hur många katter som verkligen dör av PKD, i alla fall inte yngre katter. Själklart är det tråkigt varje gång en katt dör eller blir dålig, som uppfödare så är det väldigt ledsamt varje gång en såld katt går bort vare sig det är PKD, FIP eller annan sjukdom.

Att nedsatt njurfunktion (vet inte om det alltid beror på cystor, antagligen inte) ofta är en dödsorsak eller en av anledningar till att äldre katter blir dåliga är väl känt men det är ofta en kombination av flera orsaker och om det sedan är de dåligt fungerande njurarna, åldercancer, nedsatt imunförsvar eller annan sjukdom som gör att kroppen på äldre katter ger upp är ofta svårt att säga.

Självklart ska man inte avla på katter som visat positivt PKD test vare sig det är via ultraljud eller DNA test, men jag tycker inte det ena utesluter det andra. Jag tror det är farligt att bara testa sina katter med DNA test och sedan tro det löser allt, vad händer om det visar sig att det finns flera gener som kan ge PKD?

Jag tror en blandning av sunt förnuft, titta på bakomliggande katter, kanske inte para två katter som haft PKD fall längre tillbaka och självklart testa alla individer. Maine Coon kattens hälsoprogram är ett alldeles utmärkt exempel på ett lyckat samarbete samt kontinuerliga tester har fått bukt med HCM problemet hos Main Coon. PawPeds är ett bra hjälpmedel där man hittar stamtavlor och kan utläsa om katterna är testade och dess resultat.

/Johan

#83 Så kloka ord. vet inget om statestik men vet två som dött av njurar som enligt veterinären inte varit pkd INTE MINA egna. Vi har ju kontakter och pratar med varandra. Fip kan aldrig bli resultat utan dåligt imunförsvar och corona virus.

Men självklart skall man inte använda individer som vet bär en sjukdom.

Jag gjorde foskning på mina bakgrunder ordentligt och långt bak. dessutom använder jag hög ålder som en säkerhet och ju fler från samma linje desto större säkerhet. Så den biten håller jag med om. Det är grunarbetet sedan börjar testerna.

Men det blir så fel när fokuseringen ligger på några enstaka sjukdomar. Det krävs ju andra förutsättningar. God förmåga till förlossningar inte allt för små kullar. Temperament För att inte tala om alla extriöra funktioner och detaljer. Inte allt för besvärliga ögon. Bara som ett ex.

Alla som startar måste göra en lista över de tycker är viktigast som ska punktas

Men allt hamnar på pkd och hsm som nästan ända samtalämne. uppfödning är så otroligt mycket mer. Och med det menar jag inte att vi ska låta bli men det finns så mycket mer

Jag vet om katterier som har haft ett stort antal djur som avlidit pga PKD, jag vet om enskilda djurägare som har fått älskade djur frånryckta för tidigt pga PKD. Så det existerar - handlar nog om att man lyssnar och ifrågasätter orsaken till frånfället av katterna dvs hör/uppmuntrar obduktion osv. Vet att flera kattägare inte heller orkar känslomässigt att obucera sina familjemedlemmar - som haft PKD och som avlidit till sina ägares stora sorg.

Jag har dock inte hört talas om NÅGON som haft/gett bebisar med PKD om de varit fria via DNA.

Jag har ställt frågan om där inte finns flera ställen där man kan jaga anlag för PKD bland generna. Det jag fick förklarat för mig då, var att testet jagade reda på just det unika mönstret för PKD som finns.

Låter otäckt så ska det inte vara katterna skall ha ett långt friskt liv. Men du har så rätt fråga fråga fråga och leta överallt. Låter bra om DNA teste är det riktiga och ända. Mycket kan göras genom att lyssna och fråga. Åtminstone hitta risk faktorer

Vad är lite näsa på en perser när man kan unvika detta?

Jag har efterfoskat bakåt  för att känna mig trygg och peppar peppar inga positiva resultat ännu. Hoppas man slipper det

Skulle i alla fall inte gå ut med fritt PKD katteri men därimot fritetstad katt. Men efter ett par generationer med DNA har man mer facit ihand och ha kontakt med kattungar är också en viktig del ur många synvinklar.

Hur är det om man köper en katt som visar sig utveckla PKD i tre -fyra års ålder, och dör.Har säljaren något ansvar för den, Eller är det bara så att man då blir av med sin vän ock får konstatera att man bara fick ha sin vän i så många år,

#87 På vilket sätt menar du att säljaren ska ha ansvar i ett sådant fall? Menar du ekonomiskt då?

/Lotta

Jag tycker att man bör obducera sina katter om dom dör "tidigt"-kanske före 10 årsålder.

Oavsett om man misstänker PKD eller HCM eller når annat.

Det är ju enda sättet man får fram nån sorts statistik på förekomsten av PKD.Både bland Scannade och DNA testade katter.

För att en katt bär på PKD genen så behöver de ju inte bli sjuka av Poly cystisk Diseas och cystor på njurarna och nedsatt njurfunktion som följd.

Hur många av oss människor har PKD?

Man behöver ju inte känna av det om man har "hyfsad" njurfunktion i sej.Och alla som drabbas av högt blodtryck kollas ju inte automatiskt PKD på.

Mej veterligt ser man det bara på ultraljud och på Chrom EDTA samt att man samlar total urin mängd (kommer inte ihåg namnet nu) på människor.

Hur mycket nedsatt njurfunktion man har beror ju på var på njurarna och hur mycket cystor man har.Som människa vet jag att man kan ha "ganska" mycket nedsatt njurfunktion och ändå leva ett fullgott liv.

Människokroppen är ju så finurlig att den kompenserar ju förlorad kapacitet i hög utsträckning. 

Men jag tycker ju inte att man ska avla hejvilt på sina katter oavsett vad de har för "defekter" och skönhetsfel.

Men absolut inte avliva de för ett PKD-positivt svar! 

Utan att man tänker sej för när man väljer avelsmaterial i första hand. 

Men för att få nån som helst grund till förekomsten av PKD-sjukdomen eller HCM så tycker jag att man bör obducera sina katter även om veterinären "vet" vad den dog av. 

Om den inte blivit påkörd eller dyl.

*Jag menar om säljaren har ansvar för att den har sålt kisse med pkd, Känns ju lite konstigt om man köper en katt för 4-7000 kr och den dör efter något år, av en känd ärftlig sjukdom . Täcker försäkringen ekonomiskt eller gör den som sålt katten, uppfödare eller bara vanlig person som sålt katt. Finns ju personer som säljer katter som inte har katteri och de måste väl antagligen  ha samma ansvar som såna som har det, vid raskattförsäljning

#90 jag tror det beror på vilka tester som gjorts. Om man har blivit informerad vid köpet att katten bär på genen, så får man nog ingen ersättning, man fick antagligen ett lägre pris vid köpet istället. Annars antar jag att det kan röra sig om ett dolt fel.. men jag är inte säker.

Har personligen valt att bara ha PKD-DNA testade katter för att undvika detta. Vill ej vara i den sitsen att man säljer katter som bär på PKD. Har också valt att HCM-testa Doris, men det blev ju inga kattungar där. Men kommer antagligan att scanna nästa katt för HCM också. PKD-DNa testad är hennes föräldrar.

Vill dock tillägga att det är enkelt att hålla alla sina katter testade när man börjar med uppfödningen och kan testa katterna eftersom de köps in. Svårare är det för de som redan har en avelsbas på 10 katter och ett nytt test tas fram. Då blir det en stor klumpsumma och eventuellt flera katter som måste tas ur aveln, vilket leder till att nya katter måste köpas in till en stor kostnad. Detta är nog en annledning till att många måste ta det pö om pö för att få sin avelsbas fri. Om det är rätt eller inte, kan diskuteras men så är nog sanningen.

Detta men skönhetsfel som vissa benämner det som beroende på  personlig smak. är många gånger katter som får både avelgodkännande och cert på utställningar. Men kanske inte blir panelkatter. Och då kan inte jag se att det är ett fel. Alla friska individer med avels kvalitet skall enligt mig  användas i avel. Perfekta sällskapkatter och några ännu bättre att jobba vidare med.

Om man nu råkar ut för något sådant här så får man ta den diskussionen med sin uppfödare och kolla upp vad uppfödarens dolda felförsäkring täcker. Jag kan tänka mig att det är en stor sorg även för uppfödaren om den sålda katten dör i PKD. 
Köparen bör ju ha tecknat en livförsäkring på katten. Vad som ersätts kan nog skilja sig mellan olika försäkringsbolag.

Urdrag ur Svelands regler:
 _10
Försäkringsformer
G.1 LIVFÖRSÄKRING KATT
1.1 Försäkringen lämnar ersättning då katt
_

• dör, så svårt insjuknar eller skadas att den enligt veterinärmedicinsk

_expertis måste avlivas (gäller också dödsfall p.g.a. brand)
_

• p.g.a. medfödd eller ärftligt betingad sjukdom eller defekt avlider eller

enligt veterinärmedicinsk expertis måste avlivas. Ersättning lämnas under förutsättning att katten är införsäkrad i Sveland före fem månaders ålder. Vid försäkringsfall skall anmärkningsfritt veterinärintyg från leveranstillfället uppvisas. Är medfödd eller ärftligt betingad sjukdom eller defekt föremål för organiserat hälsoprogram måste detta ha följts för att ersättning skall utgå 1.2 Särskilt åtagande i G.1 Kattförsäkring Försäkringen gäller för katt som till följd av polycystiska njurar skall ersättas helt eller delvis. För katt införsäkrad i Sveland efter 1999.01.01 skall föräldradjuren vara ultraljudsundersökta och befunna fria från cystor i njurarna. För katt försäkrad före 1999.01.01 gäller att den måste vara införsäkrad i Sveland före fyra månaders ålder.

Som ni ser står det inte något i just Svelands regler att föräldrardjuren måste vara DNA-testade.

#90 En uppfödare bär inget ansvar om det informerats föräldrarsjuren är pkd testade med ultraljud

Köparen visste ju den köptes med detta testet

Och för en billigare köpeskilling

En uppfödare har föräkringar som Dolda fel, och det som täcks utav detta ersätts via föräkringen

Har själv en hane som fick Pkd, inte bråkar jag med uppfödaren då jag visste föräldrardjuren enbart va scannade, jag visste ju!

Däremot så kan den som köpt katten få ut via avelsföräkringen, den köparen skaffar själv, om det nu finns, det fick jag,

Är föräldrardjuren Dna Testade fria och en katt sen har Dna pkd, då hade jag kliat mig i huvudet. Men som Johan ovan skriver, vem vet, jag vet inte heller, men en sak är säker, jag hade aldrig bråkat med någon uppfödare, det är svårt nog om en kattunge man sålt blir sjuk el annat, det är jobbigt för en uppfödare också. Men detta tror jag man vet först då man råkat ut för något själv, och det händer de flesta någongång, man blir ledsen, upprörd, och man ska prata igenom allt tillsammans

/ Carina

#90 Trots att du inte har några katter så verkar du ju kunna väldigt mycket,men du känner väl någon kan jag tro.Lena

*90 Hundar o katter har alltid intresserat mig, och därför är jag frågvis o nyfiken, Är det inte ett forum för alla. *96 Vilken uppfödare, till min hund?

*Dessutom har jag planer på att starta ett litet katteri och då vill man veta allt, Väntar bara tills min valp vuxit till sig lite och jag gått de kurser vi behöver, Men har börjat kika lite på katter, Har ev en kanon hane utifrån och har börjat leta hon kattungehona 7-9000 kr max, Därför vill jag veta mycket om mycke och man ser ju ganska snart här vilka som är raka o ärliga i sina svar och vilka som bara fiskar

#98 Va bra du ser vilka som är raka o ärliga, detta är viktigt som uppfödare att vara. Jag har haft världens tur att ha träffat underbara uppfödare, de stöttar & lär ut i all sin kunskap de fått med sin uppfödning 25-30år. Att de sen gärna sitter & pratar timmar om man behöver det är guld värt. Är så glad över träffat på rätt

/ Carina

  #98 Nu handlade kanske inte den här tråden specifikt om kattuppfödning men defekter och skönhetsfel och aktivt avelsarbete för att få bort detta är en av många saker man bör tänka på som uppfödare.

Det är alltid roligt med nya uppfödare och att folk blir intresserade av katter och uppfödning och vi försöker alltid hjälpa till med den lilla kunskap vi fått genom åren.

Precis som Manbukten skrev i ett tidigare klokt inlägg så ska man tänka igenom vad det är man vill med sitt avelsarbete mycket bra med en lista där man listar saker man vill premiera både ut egen synvinkel och för rasen bästa. Som "ny" uppfödare så tror jag det bästa är att försöka lära känna en "erfaren" uppfödare så man på så sätt får någon form av mentor, böcker, forum och veterinärer i all ära men ibland kan det bästa vara tipsen från någon som har erfarenhet. Kanske kan man ta en foderkatt och foderkull till att börja med och på så sätt få prova på och ändå känna att man har stöttning av någon som varit med innan. Jag tror också det kan vara klokt att lyssna på en eller ett par erfarna personer istället för att försöka följa alla tips för då är det lätt att bli förvirrad.

Det är också viktigt att "läsa in sig" på sin ras, skaffa sig kunskap om rasens historia för att på så sätt lära sig om det funnits några problem längre tillbaka och inte göra samma misstag igen. Som jag skrev tidigare titta på katternas stamtavlor, prata och fråga folk som varit med och titta på PawPeds.

Ett vanligt nybörjarfel är att den nya uppfödaren köper två "snygga" katter och parar dem och sedan när avkomman inte blir de kanonkatterna som man väntat sig så blir besvikelsen stor. Avelsarbete är inget som går på en natt ibland kanske man får hålla på många generationer och år innan man når sina uppsatta mål.

Det går inte att nå framgång genom att köpa dyra så kallade "kanonkatter" utan för rasens och katternas bästa jobba långsiktigt med tydliga mål och kunskap om rasens problem vad gäller sjukdomar och defekter. Själklart skall man också testa mot de åkommor som det finns tester för. För alla som varit med ett tag vet vilken sorg det är som uppfödare när en såld katt blir sjuk eller dör unga.

En annan sak som jag tycker är viktig att veta innan börjar med uppfödning av katter är att det är en dyr hobby och de som tror att det går att tjäna stora pengar på detta blir oftast väldigt besvikna. Om man köper in avelsdjur för 10.000 tycker jag att man minst skall ha lika mycket i en buffert för oförutsedda utgifter.

Det blev visst lite flummigt;)

/Johan

Jag har råkat ut för att en av mina katter som jag köpte till avel hade PKD. Mitt försäkringsbolag ersatte ingenting. Då de har som regel att föräldra djuren måste vara PKD testade fria för att ersättning ska ges. Hans föräldrar var inte testade. Idag vet jag mkt bättre än så, skulle ALDRIG köpa en icke testad katt.(Inte ens en sällskaps katt.) Dock så fick jag en viss ersättning ifrån uppfödaren. Jag vill inte gå in mer på det för det är mellan henne och mig.

#100 Inte dugg flummigt så klart och tydligt. Och så riktigt det är inte guld allt som glimmar.  Och nå ett mål tar många generationer med stora förluster i penning form, men ett bonus i annan form. Och när man närmar sig målet ett nytt mål. det gäller att alltid tänka tre generationer framåt. Prcis som att inreda ett hem. Fast detta är allvarligare för det är levande varelser

Mona

#100 Otroligt bra skrivet!!

#100 Mycket klokt skrivet, inte ett dugg flummigt

#102 Kloka ord

Ja det tar många många år att få igång en uppfödning, vägen dit är inte alltid så lätt som det verkar, både lycka och tårar kommer man få på vägen

/ Carina

* Inga problem med bufferten i våra hem, Har haft lyckan att kamma hem en stooor vinst, Man måste börja i någon ände och då tycker jag att två fina friska kissar är en bra start, sen får man se var man landar, Alla ni uppfödare har väl börjat från noll katter själva antar jag,, Lämnar denna otroligt förskräckliga sajt, Verkar som ni skyddar varandra , för vad vet inte jag, Kanke har ni pkd katter lite till mans, sköt om er

#105 Ehh jag vet inte riktigt men du verkar vara väldigt negativt inställd…..

Negativ, inte lätt vara positiv på denna sajt, Har ägt bondkatter förut i livet när jag bodde  i skogen i Norge, När jag flyttade till stan ville jag inte ta med dem, Har funderingar på perser och så ställer man frågor och det blir misstänksam het mot mig genast, Fattar ingen ting, sånt klarar jag mig utan, trodde det var vuxna erfarna kattmänniskor som man kunde få information av innan man skaffar sig en ras man bara sett på utställningar o bilder, och läst om, istället visar det sig vara tvärtom, råkade tydligen fråga en känslig fråga kunde lika väl ställt frågan om en hjärtsjukdom jag läst om, Men blir inga  fler frågor från mig

#108 Nu tycker jag att du få ge dig faktiskt helt otroligt.Lena

#105 Jag tror att de flesta som valt att starta uppfödning har gjort det för att de har ett brinnande intresse för katter. Jag kan bara tala för mig själv och jag skaffade inte mina första perserkatter just för att börja med uppfödning utan detta var något som jag lärde mig mer om efter hand och kände var något för mig.

Jag startar en ny tråd om det här med att börja med kattuppfödning för den här tråden handlade från början om defekter……

/Lotta

#107 Ok . Jag är oxå väldigt ny som uppfödare. Men man kan ju inte skriva inlägg som ser ut att vara neg och lite stötande och tro att man bara ska få positiva svar… Är alltid svårt att tolka texter.. det blir ofta fel..
Självklart så tycker jag att ska man börja med avel så ska man börja med friska katter. Finns så många fina friska perser så finns ingen anledning att köpa något annat.

Hoppas du inte blivit alltför avskräckt iallafall  Perser är en underbar ras!! Och det finns ärliga, raka och supergoa uppfödare som ställer upp i vått o torrt!

#113 okey

# 101

Visste säjaren av din PKD-katt att du skulle använda den i din avel? Betalade du därefter d v s avelspris? Naturligtvis varierar det från uppfödare till uppfödare. Jag t ex tar ca 7 - 10.000 för avel, men ibland har det också varit 5.000 (ifall jag tycker de är mer sällskapskatter och inte duger till utställning).

Antar att du kastrerade honom och placerade om honom eftersom du inte har några kastrater på din hemsida. MEN intressant är att veta ifall han lever  idag och hur mår han?

Lite frågor

från en nyfiken Lisa L S*Amors Troll

#116 Självklart visste hon det! Jag betalade ett normalhögt avels pris. Han är kastrat, just nu är han hemma hos oss då den person han bor hos annars (min styvfar) är i Spanien 1 månad. Han är inte ens 3 år fyllda ännu men mår ännu så länge bra. 
Han bor inte hos oss längre pga att vår nya avelshane inte kunde med kastraten. Dock går det helt toppen nu när de varit ifrån varandra. Som tur är för det hade varit för trist om det inte funkat. Det var sorg i hjärtat länge när vi insåg att han måste flytta för här hemma flyttar ingen av våra älsklingar oavsett om de ingår i aveln lr inte. Har de kommit hit så stannar de livet ut. 

#116 Med anledning av frågan du ställde till Yadhayezibas undrar jag hur det gått med de katter du sålt som haft PKD. Lever dom och om inte har dom dött av PKD:n? Ersätter du de som köpt katter som visat sig haft PKD eller annan defekt?

Jag har själv haft ett flertal katter som fått somna in på grund av PKD och INGET ANNAT ! Detta fastställt genom div prover och  u-ljud. Det är lätt att se om njurarna har slutat fungera och på ultraljudet ser man ju om mer än 75% av njuren är täckt med cystor. OM det är så kan njuren inte klara av att fungera.

Det är egentligen synd att du Lisa och även ni andra som inte varit med om katter som dött av detta, inte fått uppleva det. För OM ni gjort det tror jag aldrig ni skulle ens tänka tanken på att avla på en sjuk(alltsp pkd-positiv) katt. Så sjuka som dom är när njurarna lägger av, fy faan säjer jag bara !!!! Det är något så vidrigt att sitta där med katten i famnen att det kan ni bara inte tro.

Jag har även suttit med en katt som fått somna in p.g.av HCM, inte kul det heller kan jag lova. Det är så förfärligt att man vill helst kunna försvinna, gå upp i rök, vara på en annan planet för att slippa vara med om det.

Jag har, mig veterligen ALDRIG sålt en katt som jag vetat om kunnat ha PKD eller HCM, utan att jag talat om detta för kattungeköparen. Jag tycker det är bedrägeri att sälja en katt utan att upplysa om att katten de facto kan insjukna i någon av dessa sjukdomar om man vet om det.

Nu ska jag sluta klappa mig för bröstet och tala om hur duktig jag är/har varit. Men faktiskt så är det ju på det viset att ÄRLIGHET ALLTID VARAR LÄNGST!

Hälsar Lotta P

 Jag har också mist två katter i PKD den ena var knappt två och den andra blev några månader över 5 år. Båda två är obuserade.

Jag har samma åsikt som Sidentassen, jag skulle aldrig avla på katter som inte är PKD fria med DNA.

Jag var på ett kattmöte för säkert tio år sedan där man pratade om PKD många uppfödare gjorde parningar för att försöka rädda sitt material. Jag har ingen åsikt om det, med det som gjorde mig så ledsen var att den allmänna åsikten var att det gjorde inget om man avlade så att i en kombination var ett föräldra djur drabbad för de kattungarna man inte vill ha sålde man till sällskap. Sällskaps köparna känner inte några i uppfödarsvängen och det blir inget snack om/när katten dör.

Jag funderade mycket så den inställningen sen bestämde jag mig för att sluta med uppfödning. Jag har tagit några kullar sen dess mitt uppfödarintresse dog.

#119 Du har en hel del vettiga synpunkter i det du skriver.

Tycker inte att du slår dig för bröstet - utan snarare är öppen med hur du har gjort och hur du gör.

Själv har jag sluppit ifrån att mina fyrbenta vänner lämnat mig pga PKD, det som jag följt på nära håll är andras fyrbenta familjemedlemmar som avlidit och som haft PKD. Just nu har jag ett par kattungeköpare vars tidigare fyrbeningar avlidit pga PKD. Under de senaste åren har jag haft en del kattungespekulanter som har berättat om hur deras tidigare katter avlidit pga PKD. När de berättat varifrån katterna har kommit, så har jag blivit mäkta förvånad. Jag som är blond och blåögd, har inte trott att någon seriös och duktig uppfödare nyttjat katter som har PKD i sin uppfödning. Har mer och mer insett att jag måste färga håret och skaffa tonade linser.

# 118

Hur länge har du haft perserkatter?

Såg att den äldsta du har på hemsidan är 3 år gammal och fyller 4 i oktober….. du skrev också "för här hemma flyttar ingen av våra älsklingar oavsett om de ingår i aveln lr inte..Har de kommit hit så stannar de livet ut….

Bevisligen placerade du ju om honom som du inte skulle avla på….visserligen gav du ju ett giltigt skäl. Detta innebär att de katter du har nu kommer att stanna hos dig ca 15 år till, för många lever ju till 15-20 års ålder….

Själv har jag flera som nu är över 10 år gammla, den älsdsta är 14 och ännu har ingen varit sjuk inte ens de som har PKD!!!

Däremot hade jag nyligen en jättevacker sköldpadda, fritestad från PKD med DNA som dog endast 5 år gammal i hjärnblödning.

Bifogar ett litet foto på henne…..

Hälsningar Lisa L S*Amors Troll

#124 Här måste jag faktiskt hålla med dig lite Lisa. När jag började med avel så sa jag också att jag ALDRIG skulle omplacera någon katt. Jag var rasande på de som gjorde detta oh tyckte deras katter bara var handelsvaror. Jag fick ändra min uppfattning om det och jag står för att jag gjort det också. Man tycker i början att ALDRIG, jag kommer aldrig låta någon flytta, men ska man ha en fungerande avel så måste man det, annars hamnar man i ett katteri som består av antingen 10 kastrater, VILKEN AVEL, eller så har man 50 katter !!!!! För hur man än beter sig så måste ens avelsmaterial förnyas.

Sedan kan ju detta göras på många sätt, man behöver ju inte göra som vissa, ta en kull, iväg med katten skaffa nytt, ta en kull iväg, skaffa nytt, ta en kull osv osv, man måste ju först utvärdera det man gjort innan man går vidare.

Däremot LIsa svarade inte du på min fråga…..kan man få fråga varför ?

Hälsningar Lotta P

#124 Absolut är det så att ingen av våra katter kommer flytta om det inte blir osämja. Våra katter är först o främst våra kära familjemedlemmar. Inget slit o släng! Min första perser köpte jag -92 och hon dog av åldersrelaterad sjukdom. Vi har haft otur med perser som dött för oss av andra sjukdomar(vilket de som är nära vänner vet om) och hade de levt så hade åldern på våra perser varit högre.

En sak till : Jag kommer använda mig av fodervärdar vilket jag redan börjat med. Och det tycker jag är oerhört bra. Katt antalet hålls nere här hemma och katten glädjer sin familj. Behöver jag köpa in nån ny kan jag sätta den hos en fodervärd. Det är iallafall min plan istället för att byta ut de älsklingar jag har här hemma. Jag hoppas att det kommer fungera även i framtiden för annars får vi lägga ner uppfödningen och bara ha dom till sällskap.

Måste nog oxå påstå att denna tråd har spårat ur lite nu på slutet. Blivit mer personliga frågor o dylikt…Tycker nog vi borde ändra på det nu allihopa som skriver så "tonen" blir lite vänligare o saklig. Eller vad tycker ni???

Då tycker jag att ni ska tillrättavisa flera som skrivit i denna tråden innan, för där finns också personliga frågor!!!! De personerna borde också ha rekommenderats att skapa nya trådar!!!

Hur är det med entropion ( inrullande ögonlock med inåtvända ögonhår som irriterad hornhinnan) ??  Jag säger inte avel

tillsägelser o tillrättavisningar sker ofta genom pm
så ingen här …vet säkert vem eller vilka som har fått tillsägelser

Vart f-n tog mitt långa inlägg vägen om entropion och trånga näsor ??

Det skulle ju varit här under Marita L:s inlägg ????????????

Ja nu orkar jag inte skriva nytt, det får bli imorgon.

Annki det du skriver, jag tycker att om man ber att ni ska göra något borde man kunna förvänta sig ett svar ???

Ntti från Lotta P

Tack gode gud att jag inte är någon uppfödare,Lena

#138 Ja det kan du nog vara lycklig för, framför allt om du ska försöka dela med av något och det finns en motsatt uppfattning eller intrig makare. Saken blir hellt klart mycket värre här. Dessa trådar förstör den lilla glädje som finns och det är det inte värt

Ska hädan efter bara kommentera bilder. Förövrigt avgår jag så länge det ser ut som det gör

Ha det gott allihop och var rädda omvarandra i trådarna. Vilket jag tycker funnits mycket av i just denna tråd. En lite grupp med sunt resonemang

Tack och Hej

#137 Det händer så ibland att ett inlägg man gjort inte kommer med:( Det händer alla på iFokus ibland…tyvär.

#135 Entropion är starkt ärftligt. Det räcker med att en förälder har det för att det ska nedärvas till avkomman. Det är dessutom både smärtsamt och skadligt för katten…kan leda till blindhet. Katter som har eller får det ska kastreras.

#140 Hur vet man om katten har det då??? Dum fråga kanske?

# 125

Vad var det för fråga du vill ha svar på???

undrar Lisa L S*Amors Troll

#142 Läs inlägg 116

# 143

????????????????

Lisa L S*Amors Troll

Ang entropio.

Detta är som Bullan säjer väldigt ärftligt och kan vara både på de nedre(där det förekommer mest) och de övre ögonlocket. Dessa rullar mer eller mindre in mot ögat så att ögonfransarna ligger och skaver mot ögat vilket gör att hornhinnan irriteras, ögonen rinner och i värsta fall kan det bli en hornhinneskada. Det kan inte leda till blindhet bara utan vidare utan det är om ögat blir så kraftigt skadat att det inte går att rädda med op, men då har det ju gått långt. Oftas om man är uppmärksam går ju detta att operera och katten kan leva ett lyckligt liv.

Samtidigt som ögonlocket rullar inåt irriteras inte bara ögat av håret utan tårkanalen rullar in och täpps till eftersom det ligger mot ögat. Vilket gör att ökat tårflöde uppstår.

Det är också väldigt vanligt att perser & xotic har igenvuxna/avsaknad av vissa tårkanaler. Ibland går de att öppna med kirurgi men ibland är det inte möjligt. Dessutom kan dom växa igen efter att vet. försökt öppna dom.

Jag har vid flera tillfällen haft katter med inåtrullade ögonlock, ja när man tittar på perser/exo i allmänhet är det MYCKET vanligt att man ser det på dom. Ett vant öga ser det direkt. Jag har t.o.m varit mer övertygad än vet en gång, men när han fick fram sina hjälpmedel så kunde han bara instämma med mig.

Det här beror ju på att våra katter har så mycke överflöd av hud på kinderna. När man opererar tar man helt enkelt bort en del hud under ögat vilket stramar upp allt och ögonlocket vänds utåt.

Överflödet måste ju bero på vårt sätt att avla, Jag kan inte se någon annan orsak. Vi vill att dom ska vara så platta som möjligt, detta leder till att det blir mer och mer överskottshud.

Man har ju under åren även sett MÅNGA katter med små små nosspeglar med noshålor som är obefintliga. Detta har ju också det en stark nedärvlighet. Det här går ju också att operera, tack o lov och efter det kan katterna andas normalt igen.

Vad man dock ska tänka på när det gäller dessa katter är att i möjligaste mån undvika att avla på dom. För jag lovar att du ser det även på nästa generation och nästa generation.

Jag har fått kastrera flera hanar & honor på grund av det här både egenuppfödda och inköpta.

Sist jag opererade en hona var förra året, då var det ögonen. Jag var hos Jannis I Upplands Väsby. Han är väl kanske inte den duktigaste på ögon precis men hon är besvärsfri och det var roligt att höra hans kommentarer.

Jag bad honom kastrera honan samtidigt och då ställde han sig som ett frågetecken och sa VARFÖR ??? Jamen för att hon har det här. Är inte det det vanliga att man gör frågade jag ? Nej nej sa han, bara katten blir fin skiter uppfödarna i det och det gäller både ögon, näsor, svansar mm. Han gör minst 3 operationer i veckan !!!!!!

Ja, det var vad jag hade att tillföra till debatten om entropio mm

Hälsar Lotta P

#144 Förlåt, jag såg fel 119 menar jag

Är trött fortfarande

Hälsar Lotta P

Tänk på att detta är ett forum där vi diskuterar katter och inte personer!!

putt

Jag tycker detta är en het bra diskussion så därför puttar jag upp den.fast den är gammal.

Har ju skogisar o jag avlar inte på tex svansknickar, de blir kastrater. Säljs de som sällskaps katter så får de lova att kastrera då de får katten billigare.

Har nu bara haft detta på en kattunge o hon är nu en välmående kastrat så vi är alla nöjda. =)

nu har jag läst igenom HELA tråden igen.
Den är faktiskt mycket intressant.

Mycket intressant att läsa vad vi skrev/tyckte för 1 1/2 år sen.

en undring som jag har som inte har tagits upp här:
tänder som inte är 100% raka..fast bettet är rakt.
Där kan jag erkänna att jag blir helt frågande.
Varför ska katter ha spikraka tänder..det har ju inte vi.
O då menar jag inte sneda käkar..o tänder som medför problem, utan rent skönhetsmässigt..hmmmm

#151 Håller med, länge sedan jag startade tråden, och man har lärt sej mkt genom andras erfarenheter här

hur är det med extra tår, och splitfoot???? med nedärvnig osv??? vad klassas det som för fel lskönhtesfel???? hitta inget om dessa fel på sveraks sida. bara om navelbråck och krptomid.

#153

Extra tår och splitfot är grava missbildningar .Inget man får avla på eller ställa ut.

ok hur nedärvs det ???

#81

Det är fullt möjligt att det finns fler gener som kan orsaka PKD, men den variant av PKD som förekommer i ärftlig form hos perser och exotic är PKD1 och den varianten orsakas av en mutation som vi idag har ett DNA-test för. Vad är det som säger att det är så? Forskning. Man har lyckats identifiera just den mutation som orsakar PKD1.

Om katter dör av PKD1 är väl tämligen irrelevant. Njurfunktionen sätts ner och kan orsaka lidande och för tidig död, men precis som en katt som har HCM kan dö av att kvävas under ett epilepsianfall kan ju en katt med PKD1 dö av helt andra orsaker.

Dödligt eller ej, defekter som försämrar hälsan hos katter är sådant vi enligt lag inte får avla vidare på.

Så fort sådana här frågor börjar dyka upp uppfattar jag det som att man egentligen söker anledningar till att inte testa. "Det är ju inte så farligt…" "Hur kan man säkert veta…"

Snälla starta nya trådar i de ämnen ni vill disskutera. denna tråden är 4 år gammal och det blir lite virrigt va! 

Ju färre defekter man avlar på, desto sundare kattungar får man på sikt.

Sedan FIFe började med att kräva normala testiklar och normala navlar för många år sedan, så är det ytterst ovanligt att sånt dyker upp numera. Där ser man vad hälsokrav kan medföra!

Såna krav finns inte i alla förbund, bl a CFA ligger långt efter på många punkter. Extra viktigt att kolla antalet testiklar och navlar innan man importerar.