Vad gör jag för fel? Det undrar jag. Min katt har allt! Varför går hon runt och klagar och tycker synd om sig själv?

Jag är hemma 24/7, om inte ute med hundarna. Eller åker iväg en helg och skaffar kattvakt åt henne. Hon har alltså sällskap dygnet runt, ligger med oss och sover, är nära oss jämt.

Hon sover bra när hon väl sover, men när hon är vaken så går hon emellan åt och pratar och klagar rakt ut i luften. Minst några gånger per dag. Det är ytterst jobbigt att lyssna på..Hon verkar inte nöjd med något alls. Hon vill jämt vara nära, gosa och prata. Ibland tycker jag det blir för jobbigt när jag vet att hon en då inte är nöjd med vad jag än gör för henne. Men jag avvisar henne aldrig, hon får gärna vara med och gosa, men sen tycker jag hon måste vara nöjd också.

Hon har ren toalett, rent färskt vatten, torroder och blötmat, vistelse på balkongen varje dag, nästan dygnet runt, leksaker att leka med (ibland leker jag med henne, men jag vet att hon vill att jag ska vara den som "leker" och hon anstränger sig inte värst mycket själv med att hoppa och röra på sig).

Är hon bortskämd mån tro? Varje gång jag går till köket kommer hon springandes och frågandes om något annat att äta, trots att hon har ny mat, blötmat och torrfoder.

Hon står ofta på balkongen och jamar för sig själv, sen också när hon passerar mig som sitter i soffan, då jamar hon klagandes rakt ut. Efter mat och innan bajs/kiss också så kommer "jamet" ibland.

Någon gång i veckan så får hon gå ut i koppel för att få lite nya intryck. Men hon verkar inte nöjd med det heller, utan klagar direkt när vi kommit in igen.

Vad ska jag göra? Ibland undrar jag om det är avsaknaden av en kattkompis. Jag har ju tänkt att para henne under hennes nästa löp, sedan behålla en av ungarna till henne och oss. Hon är ju väldigt social av sig..