Är hon kastrerad nu? Det är väldigt normalt att katter äter på natten och även helt normalt att de sover mycket.

Att en katt känner sig lite vilsen i början är inte så konstigt heller ..var hon en kattunge när ni köpte henne eller var hon en äldre katt?

Alla är ju olika individer och har olika sätt att vara precis som vi människor..alla är inte lika att hon sedan kanske inte gillar dig är kanske för att hon känner på sig att inte du gillar henne  katter dom är väldigt smarta.

En del gillar inte att bli kammade men oftast handlar det om att kanske inte pälsen är tvättat och fönad..ja helt ren.. är den inte det så luggas det..ja man kan ju tänka lite som att hur det skulle kännas om någon kammar enns eget hår där det är lite smutsigt och kanske lite trassligt..det gör ont.

Ja mycket går ju också på hur man har vant dom från början

En del är väldigt sociala och keliga medans andra är lite mer egna och detta behöver inte betyda att dom är "tjuriga". Ja precis som hos oss människor

Jag har oxå perserkatter. Är likadant här. Mig älskar dem. Det pussas och kelas hela dagarna, de ska ligga i knä jämt. Likadant på natten då ligger oftast alla 4 hos mig =) Jag stormtrivs med dem alla att de är så, men… min sambo, han gillar inte katter. Och det märker de. De går undan, vill inte gosa, ligga i knä osv hos honom.

Och smarta är dem. De vet att de inte får sova i sängen för husse men får för matte. Så bara husse har somnat så kommer de alla och lägger sig hos mig på min sida. Det är kärlek det

/Ulrika

Hur länge har ni haft katten?

Katter gillar oftast alla personer i sitt hem, men de förstår naturligtvis om någon inte tycker om dem. Det är bara en vänlig inställning och tålamod som på lång sikt kan reparera skadan.

Ögontvätt kräver en mycket varsam hand. Man torkar under ögat och kanske ovanför, aldrig över hela ögat på en gång, för då kommer man lätt åt ögat mellan ögonlocken och kan åstadkomma hornhinnesår. Kanske tycker hon att du tar i för mycket och blir rädd.

Det är inte ovanligt att katter äter mest sent på kvällen och framåt natten. Löpning tar på krafterna och psyket (även våra), så bäst för alla är om hon kan bli kastrerad.

Vi har haft henne i 8 månader. Nej hon är inte kastrerad.

Ofta när min sambo inte är hemma så ligger hon och glor under sängen istället för att ligga på sina favoritplatser. Konstigt.

Det lustiga är ju att allt var bra i c:a 3 månader men nu har det spårat ur lite tycker jag.

Ni kanske borde testa att DU ger henne mat och DU ger henne godis, fjäska lite för henne. Så till slut kanske hon fattar att du inte är så hemsl. Katter brukar ju ty sig till den som de får mat av…

Sen kanske hon är lite sur på dig för att du "tar matte ifrån henne". Hon kanske ser dig lite som en rival om uppmärksamheten?

Precis, det är nog lite så också. Men det är just det här hetsiga beteendet som stör mig , kommer jag mot henne så sticker hon som en raket och kommer inte tillbaks förän tidigast 20 minuter eller nåt. Det är liksom lite panik så fort jag rör på mig.

Är hon kastrerad??? Hur gammal var hon när ni fick henne?

Det står iinlägg fem att de har haft katten i åtta månader och att hon är fertil

Jag skulle omgående se till att få kattan kastrerad .

Verkar hon må bra i övrigt? Så hon inte är sjuk på något sätt när hon fortfarande är rädd efter så lång tid?

Har frågat min sambo om hon kan vara sjuk. Hon sover ju hela tiden i princip, så kanske? Jag vet inte.

Hon har alltid koll på mig liksom, var jag är. Som om hon inte kan slappna av. Det kan hon ju så klart eftersom hon sover jämt men när hon är vaken tänker jag på.

Det är jobbigt också att ska "skrika" varje gång jag tar på henne så at min flickvän återigen tror att jag gör henne illa.

Vet du något om kattens historia innan ni fick henne? Det kan finnas olika anledningar till det beteende som du beskriver. En del katter, inklusive perser, kan vara skygga av naturen. Men det kan också vara ett beteende som utvecklats till följd av en dålig erfarenhet av människor. Hade själv en hane en gång som var livrädd för män, på grund av att han blivit misshandlad av en man i ett hem där han bodde tillfälligt. Det satt i väldigt länge, och krävde en massa tålamod för att övervinna. Vad det än är som orsakar er katts beteende tror jag att det bästa är att vara väldigt lugn med henne. Lugna, mjuka rörelser. Tvinga henne inte till något. Ha litet godis till hands för att locka henne med. VitaBe-tabletter älskar de flesta katter. Framför allt, var tålmodig. Försök att inte bli irriterad när hon sticker iväg. Trots allt har ni inte haft henne så länge. När hon blir tryggare i sin miljö kommer hon säkert att bli lugnare och mera social också.

Iwanhoe.

Jo det är väl så jag måste göra.

En fråga till är hur man tillrättarvisar en katt? Spruta lite vatten funkar ju alltid. Men när den är helt överjävlig, vad är för hårt? En snärt på nosen? Jag är ju hundmänniska så det är ju lite skillnad hur man kan göra.

Gör du detta? Ja då har du kanske anledningen där varför hon är rädd för dig.

Mitt råd är att gå till veterinären och kastrera henne då försvinner alla dessa fertila hormoner som förändrar hennes beteende. Efter det kommer hon bli mer kelig och tillgiven.

Som det skrivs ovan så kan hon ha en bakgrund som är grunden till mycket.

Jag vet inte riktigt vad du menar med tillrättavisa…menar du om hon hoppar upp i sängen där hon inte får vara? Ja löses lätt genom att stänga en dörr för sovrummet.

Är det att hon hoppar upp på köksbordet ja då krävs tålamod och envishet genom att bära ner henne och säga nej.. har hon fått lov innan i två år ja då sitter det ju liksom i men tålamod och envishet vinner tillslut.

Annars kan man alltid kanske sätta en grind som man håller stängd då man äter…

Det finns lösningar på det mästa men att skrämma är inte det.

Jag har sprutat när hon klöst på möbler, men det har ju min flickvän också gjort. När hon går på borden kör jag iväg henne bara, det är inte tillåtet, jag avskyr det.

Jag menar tex när jag ska kamma henne, då river hon ibland sönder oss. Man måste ju kunna visa vem som bestämmer.

Med den inställningen förstår jag att katten är rädd, och jag tror inte att det kommer att ändra sig. Det lugnaste för er alla vore nog att i samråd med hennes uppfödare försöka hitta ett annat hem åt henne. Kanske kan ni hitta någon här?

Katter är inte som hundar och kan inte behandlas som hundar. Det är onaturligt för dem att bara vara på golvet, och man kan inte bestämma över dem. Man måste vinna deras förtroende för att få dem att göra som man vill. Först när man vunnit deras förtroende tål de också tillsägelser och förmaningar utan att bli rädda.

Du som har hundvana? Uppfostra katten på samma vis, dvs aldrig handgripligt. Det räcker med att gå fram tätt inpå katten, när den klöser på möblerna och säga FY med bestämd röst. Då gör du anspråk på platsen och visar att beteendet är icke önskvärt. Upprepa många gånger.

För att knyta band till katten: innan och efter en behandling, t ex ögontvätt, ska du stryka katten över huvudet och nacken upprepade gånger, så kommer hon snart att uppskatta dig och inte uppfatta dig som hotfull.

Läs någon bok om katters beteende.

Har inte sagt att jag behandlar den som en hund. Nä har förstått att man inte kan säga till eller bestämma över katter. Därför bryr jag mig inte längre.

Min flickvän får sköta det. Ville bara fråga lite om kattens beteende. Sen får den väl förstöra och göra som jag inte vill.

Den får ju ligga nästan överallt, eftersom jag är lite allergisk är det ju en fördel om man har lite gränser iaf. Tex att den ska gå runt på borden.

Jag vet att kattägare låter katterna gör allt och vara överallt, men det gillar jag ej, hår överallt är ju inte heller så trevligt, spec inte på matbordet det kanske ni håller med om?

mvh

Du nämnde att hon rivs när ni kammar henne. Har hon tovor? Ett förslag är att klippa ner henne, så att ni får bort alla tovor. Om ni inte klarar det själva kanske ni kan höra om det finns någon hundtrimmare där ni bor, som även kan klippa/trimma perser. Alternativt kan ni gå till veterinär, och få henne klippt under sedering (lugnande medel). Då kan man ju samtidigt passa på att kolla tandsten, klippa klor, samt rengöra öron och ögon ordentligt.

Att spruta en stråle vatten med sprayflaska är en bra metod om man kommer på katten med att göra något verkligt otillåtet. Tänk bara på att det måste ske omedelbart, i samma sekund som katten gör det förbjudna (t ex klöser på en soffa), för att det ska få effekt. Slå aldrig en katt! Det fungerar inte alls.

Har ni någon stamtavla på henne? Isåfall vet ni ju vem uppfödaren är, och kan kontakta denna för ytterligare råd.

Hej igen.

Ja, hon har massor med tovor, det är väl därför hon kanske reagerar som hon gör hehe. För det mesta gnäller hon ibland kommer ett konstigt ljud som låter som en motor i ungefär, ni kanske vet vad det är? Sen rivs hon ju ibland och det är ju inte skönt, men ingen gör ju illa henne och hon borde ju veta det efter 8 månader eller?

Ja precis tillsägelse ska ju ske direkt.

Nej tyvärr det finns ingen stamtavla, min flickvän tycker det är tråkigt eftersom hon gärna ställt ut henne.

mvh

Be veterinären klippa ner henne när ni är där för att att kastrera henne..

Tänk efter lite så här… trassla ihop ditt eget hår som en enda filt tova och be någon dra och hålla emot så ..skriker jag då tro? skulle jag klöst om jag kunde…mmm jag skull tro det..det gör för…bannat ont..

Har hon ett klöstråd? Katter måste få klösa det tillhör deras naturliga beteende..

Jag hoppas det löser sig till det bästa…stackars liten..

Min flickvän vill ej kastrera. Hon vill ev ha kattungar senare, gud bevare mig :P

Jo förstår. Men min flickvän gör det så försiktigt, ibland är det som hon överdriver.

Javisst har hon ett klösträd.

Idag låg jag i soffan och så kom hon till mig istället för min flickvän och sa nåt på kattspråk sen luktade hon mig i ansiktet. Men en sekund senare kan hon va livrädd för mig, är det inte konstigt?

"22 Varför vill din sambo föda upp huskatter?Har honan dessutom inte fått kull tidigare så är det inte att rekomendera att ta kull så sent.Samt en hona med ev lite dåligt humör är väl inte så smart att avla på.

Hej Erik,

Bor ni i Falun? Finns det någon snäll dalkulla här på forumet som skulle kunna komma över och ta sig en titt på katten? Skulle gärna hjälpa dig själv, men jag bor tyvärr alldeles för långt bort. Tycker att det låter positivt att hon kom fram till dig och sökte kontakt idag i alla fall. Att hon sedan sticker iväg kan ju bero på hennes tidigare upplevelser, som sagt. Det är inte riktigt normalt perserbeteende, i mina ögon. De flesta perser är väldigt lugna och tillgivna. Hon verkar otrygg och rädd, och det har säkert sin grund i hennes tidigare tillvaro. Men med litet tålamod och kärlek tror jag helt säkert att ni kan bli goda vänner.

Precis. Vårat hem är inte hennes första, vem vet vad som hänt tidigare?

Nu är det så att jag skriver detta för att fråga om saker, min flickvän vet inte om det. Frågar självklart henne också om saker men ville att andra skulle svara också.

Flera gånger ikväll har hon luktat på mitt ansikte, det är ju bra.

Katter gillar de som matar dem, så prova med att ge henne mat, du också. Lek med henne, tex med ett snöre, aldrig med händerna eller tårna.

Hos mig får inga katter gå på borden när vi sitter vid dem. Uppfostra henne och tillåt aldrig att hon är uppe på bordet. Säg fy! och mota ner henne. Var konsekvent. Tom mina små kattungar lär sig kvickt. Om man ska kunna leva med djur inomhus, måste alla följa vissa regler.

Klick alltid klorna innan ni ska göra nåt med henne, tex pälsvård eller annat. Det gör alltid jag. Se till att det är människorna som är flockledare, precis som för hundar, låt inte katten ta kommandot. De ska INTE få göra som de vill, då är de bara bortskämda, precis som många småhundar.

Ursäkta mig men det verkar som om inte er katt trivs hos er eller är det kanske tom tvärtom? Jag har både hund och katt och det är två helt skilda djur. Skulle dock aldrig bära hand på någon av dem. Tänk på det gamla talesättet " Det är katten som väljer sin ägare inte tvärtom" Det tror jag på då jag sett katter bete sig mycket konstigt/aggressivt då de inte trivs. /Laila

Trivas borde hon ju göra, hon är nästan bortskämd. Det är ju mig hon av nån jävla anledning är rädd för.

Vad exakt menar du med bära hand? Slå?

Kan få en väldigt stark känsla av att du inte tycker om katter..stämmer det?

Ja jag gillar inte katter. Det skrev jag väl förut också?

Hej Erik:)
Att inte gilla katter..o att ogilla katter…eller att inte vara kattmänniska..är för mig lite olika saker.
Min man var ingen kattmänniska innan han träffade mig…o i ärlighetens namn så tror jag inte att han skulle skaffa katt om han var ensamstående…Men jag kan ha fel:):):)
Men även om man inte från början är kattmänniska…så kan man ju bli…eller i alla fall tolerera/acceptera.
O jag tycker att det låter som ni gör lite framsteg
Här hemma har vi just nu 8 katter…o de flesta går till min förtjust flinande man…

Jag är inte kattmänniska nej.

Jag har ju försökt de senaste månaderna men det har inte gått så bra. Det är så olika ena sekunden kan hon var nyfiken, för att sen vara vettskrämd.

Jag skulle aldrig skaffa katt om jag var ensamstående hehe.

Men du skriver ju hit för att få råd i alla fall, vilket betyder att du är intresserad av att lära dig mer om hur katter fungerar, och hur du och den här skygga lilla perserhonan ska kunna bli kompisar. Det är positivt, tycker jag.

Tror att flera av oss har liknande erfarenheter som Annkis54 (#31). Min man var heller inte någon kattmänniska, eller ens kattvän, från början. Han tolererar inte katter i sängarna, på borden, eller katthår överhuvudtaget. Men det går bra ändå. Han har lärt sig med tiden!

Har du inte någon bild på katten som du kan ladda upp? Vore roligt att se hur hon ser ut.