Detta kan vara nåt att tänka på för alla som skaffar sina barn ett sommarnöje (och tyvärr förekommer detta!)

Sommarkatten.

Så kan det ha börjat
En röd liten stuga med familj och två barn
En röd liten stuga omgiven av grönt
Den röda stugan är inte längre röd, den är grå nu
Allt det gröna är borta, och det är vitt överallt
Familjen är borta, var finns dom? Varför är inte dörren öppen? Hur mycket
jag än försöker, kommer jag inte in
Dörren förblir stängd
Jag ligger utanför dörren i dagar, nätter och månader…
Men den öppnas inte
Var är den snälla familjen?
Var är alla smekningar, och var är min mat?

Jag reser mig på ostadiga ben när någon kommer
Det är pappa, å vad glad jag blir!!
Men han ser mig inte, och märker mig inte när jag lätt smeker mot hans ben
Nu tittar han på mig, men det är något fel
Han stöter undan mig och fortsätter mot uthuset
Han hämtar något och försvinner snabbt, fast han hör hur jag jamar, bryr han
sig inte om mig
Jag står kvar ett tag ifall han kommer tillbaka

Men jag märker hur trött jag är
Hungern sliter i mig, och jag går sakta tillbaka till min plats utanför
dörren
Jag lägger mig på den kalla stentrappan
Snön faller ovanför mig, täcker mer och mer av min kropp
Jag slumrar till och tänker på sommaren, öppna dörrar, smekningar och mat
Minns hur barnen lekte och skojade med mig och tyckte att jag var världens
gulligaste katt
Minns hur vänliga alla var
Men nu är det kallt och alla människor är borta
Pappan var bitter och kall

Min päls är nu tovig och ena ögat igengrott av var efter ett slagsmål med en
vildkatt
En vildkatt som kanske haft det som jag men klarat sig
Jag spänner öronen en sista gång ifall någon kommer, men det är tyst
Kylan biter i mig, men jag tänker på sommaren och känner mig varm
Snön har nu täckt hela mig, men jag känner värmen från sommaren

Minns och sluter ögat för evigt

Så här är det för sommarkatter detta tycker jag låter verkligt å sant,
för så elaka kan människan bli!!!