Vore intressant om någon skrev lite om det, själv har jag ingen erfarenhet av så tighta parningar, men de kan nog vara ett nödvändigt ont en del ggr….

Sussie

#1 Jo, i färger där det finns få individer i avel, så är det ju näst intill ett måste. Men ibland gör ju folk detta medvetet för att försöka få fram en avkomma som har större shans att få yttre egenskaper som hos den katt som finns flera ggr i stamtavlan.

Men det jag tycker är intressant egentligen, är hur dessa katter fungerar i aveln. Märker man någon skillnad eller inte, jämfört med en katt som inte har samma individer flera ggr i stamtavlan?

Hmmm… tydligen känsligt ämne!?

Tror ja me

Jag tycker inte att det är känsligt, men i och med att det är så individuellt -varför -målet mm. Det skulle i många fall krävas en alldeles för lång förklaring som ingen skulle orka läsa igenom.

Jag hittade på en tråd där vi tog upp lite av ämnet.trådlänk

Livmoderinflamation har jag fått på både en dotter/far parad katt och en katt avlad på totalt olika linjer, att katter som linjeavlats har en ökad känslighet att drabbas av infektioner mm. är ju känt då man inte vet vilket som försvagas och vad som förstärks, samt att storleken på katterna minskas ju mer linjeavlade de är.

Döfödda missbildade och kattungar med smärre defekter har jag fått i både linjeavlat och utavlat. De erfarenheter jag har hittills kan jag inte peka på att så här och så här är det.

Linjeavlar man ska man ju ha en bra kännedom om linjerna. Gör man sedan en utparning med en linje som är helt obesläktad återfår avkomman sina 100%. Men tyvärr verkar det som om vissa linjer inte alls passar ihop. Det har ju ofta visats sig att de som har lite lika i sin stam passar ihop som bäst. 

Ja! man skulle nog kunna skriva en hel bok i ämnet…Med både vetenskapen och erfarenheter skulle det nog kunna bli en riktigt tjock bok. Men bokskrivande och faktainsamlingen överlåter jag till någon annan *s*

Jag hade en hona som tyvärr parade med sin halvbror.

Det blev 5 ungar, alla stora och friska.

Men, 2 av dom är sterila, så nu ser jag till att detta inte kan hända igen.

Pratade med en vet. på blå stjärnan och han så att det var det vanligaste felet som kan bli av just inavel.

www.leo-rois.se

jag tror att det krävs så många parningar med å ena sidan linjeavlade par
o o andra sidan icke linjeavlade par…för att kunna se skillnaden.
jag köpte 2 honor från Norge som hade halvsyskon till föräldar.

dessa har fått 2 resp 1 kull var här.
Första honan fick ingen mjölk första gången…andra gången ua…kanonfina ungar
andra honan 3 kanonfina ungar…inga problem.
om honan med mjölkproblemen har med linjeavel att göra vet jag inte…det är det jag menar….hur ska man kunna veta det utan att man har måååånga såna parningar att jämföra med.

……ju mer linjeavlade de är….
det är väl nåt som man inte ska göra om man har linjeavlat en gång..alltså då inte para tillbaka med nån katt som finns i stamtavlan.

utan att nu sätta mig o gå igenom alla kullar jag har fått genom åren både med linjeavel o utan…så kan jag säga att jag inte har märkt nån skillnad

#5 exakt så

Går ej att ta upp kortfattat

Vilka genetiska förutsättningar finns hos katten och linjerna är avgörande om jag förtått saken rätt

Och det kräver stor kunskap

Det som händer i dessa sammansättningar kan lika väl hända i utavel

Och enkelt två diabetiker som paras ökar ju risken för sjukdomen

För stort ämna kräver seminarie eller bok

Och inget för amatörer att prova och laborera med

Men ibland nödvändigt och ett måste av olika anledningar

Tack för era tankar kring detta 

Ja, detta är ett enormt ämne, men som jag mer än gärna lär mej mer om. Jag har läst genetik och kan grunderna teoretiskt. Men teorin och praktiken är inte alltid riktigt samma sak I teorin går allt så mkt fortare och är mer svart på vitt, medans praktiskt, så är allt litet annars och är inte alltid alls svart eller vitt.

I teorin finns något som heter inavelsdepression och innebär att man dubblerat flera dåliga recesiva anlag så pass mkt, att avkommorna börjar visa tecken på inavel… små i storlek, dålig fertilitet, sjukliga m.m… Detta är då ett djur med liten genetisk bredd då det är få individer som utgör hela stamtavlan. I teorin kan man göra en utparning, med ett djur som har helt obesläktade individer i sin stamtavla samt är helt obesläktad med det inavlade/linjeavlade djuret. Då ska man få en heterosiseffekt, en mkt motståndskraftig avkomma. Men har något märkt av detta då? I teorin existerar det!

Jag antar att de flesta av oss har eller haft katter med stamtavlor med linjeavel i, och skulle då i såfall ha märkt av denna heterosiseffekten. Jag kan ju säja att jag har gjort en total utparning från de linjer jag hade och resultatet blev enorma perserkatter!!! Ingen av föräldradjuren på någon av sidorna var så stora. Så där kan jag ana detta, men om de skulle vara motståndskraftigare vet jag inte. Däremot verkar de ha kanonmagar och sälla eller aldrig ha haft diarre. En av dem har haft problem med uvi. Men då jag endast haft 2 kullar, så har jag inte så mkt att gå på.

Vad jag förstår så består heterosiseffekt mest av att de goda dominanta anlagen döljer de dåliga recessiva anlagen i den första generationen men att avkommorna därefter försämras igen.

Kanske är någon som vet mer om detta? Och kan förklara fenomenet bättre?

Här finns lite intressant att läsa om genetik (fast det handlar om om hund)

http://www.genetica.se/catalog.htm

Och ännu mer intressant ( trots att det hanslar om höns!! )

http://hem.passagen.se/vreta/Aktuellt/genetik.pdf

Verkar finnas en intressant bok i ämnet: Avel med sällskapsdjur av Per-Erik Sundgren som däremot inte verkar finnas att köpas längre

Jag har inte en aning. Min personliga åsikt är att är de lite släkt med varandra, tex dubbla nån lr ett par ursnygga katter, så gör det väl inget. Men man ska väl inte bygga sin uppfödning på att bara linjeavla. Använder ordet linjeavla för det låter bättre.  Det finns så många snygga o fina perser o exotic så det finns egentligen ingen anledning tycker jag.  

Även om hanen o honan är ursnygga så är det ju ingen garanti att avkommorna blir lika bra lr bättre oavsett om det är en linjeavel lr utavel.