Så länge den är frivillig och att inte gamla uppfödare hamnar utanför(de kanske kan bli godkända automatiskt?) så tycker jag att det är okej.

Som jag sa i tråden på skogissidan är det nog ganska säkert att de som blir auktoriserade kommer att gå ut stenhårt i sin marknadsföring med det

Absolut det tror jag med och vissa kommer nog höja priset på sina katter med. Det finns ju flera fördelar och nackdelar med ett sådant godkännande. Jag är dock ingen av dem.=)

Vissa krav bör man völ kunna ställa,men  det får ju inte bli så att man som etablerad uppfödare inte ska kunna fortsätta pga,för stora krav eller kostnader.Jag tänker då på speciella kurser man kanske måste gå,och material och resor till det mm. Sen är det ju så att alla är vi barn i början….man måste få möjlighet att lära sig,rent praktiskt,och det gör man inte förrän man har egen kull.Det är inte alls samma sak att stå bredvid eller att läsa om det.Även om jag tycker att  man ska göra båda delarna innan man har en egen kull.

Givetvis innefattar kunskaper även praktig och den kan man ju inte läsa sig till. Men ibland är det skrämmande hur lite nya uppfödare vet om vad det är de håller på med.

Jag har inte riktig koll på vad auktoriseringen skall innehålla för moment, det enda jag egentligen har hört är grundläggande genetik. Men SVERAK har ju jobbat på det här i flera år.

Kan tänka mig att det även kommer att innefatta djurhållning, djurskyddslagar och annat smått och gott

Alla barn i början… man kan ju hoppas att alla som föder upp katt eller hundvalpar är pålästa! sedan kan man hoppas att de har en erfaren uppfödare att fråga. Jag tror att hos de flesta finns ett genuint djurintresse, som gör att man föder upp en kull på bästa sätt. Det finns alltid en grupp människor som helst inte ska ha med djur (eller barn) att göra. Dessa kommer man aldrig åt om det inte går åt skogen totalt…

Jag tycker inte det ska krävas kurser och dyl. Hellre att man kan välja själv om man vill gå på detta.Jag har själv gärna åkt på genitik kurs och en informationsdag om Corona viruset. Mycket lärorikt!

Bara några tankar från mig!

Om man håller på med uppfödning och vill ha sina katter registrerade för att få stamtavlor och beviset för att det är en raskatt man fött upp måste man ju vara med i en kattklubb. Kattklubben är antingen en independetklubb eller en SVERAK-ansluten klubb. I vilket fall som helst måste man som uppfödare följa de regler som finns i den klubb man är med i annars kan man bli utesluten. Är det något man tycker saknas kan man när det gäller SVERAK kan man via sin kattklubb motionera till SVERAKs årsmöte för att få in det i reglerna. I independet motionerar man i sin klubb som vid sitt årsmöte tar upp motionen. Sedan kan independentklubbarna ta gemensamt beslut på det årliga stormötet.
Följer man klubbarnas regler är man nog en ansvarsfull uppfödare - annars kan man ju bli utesluten som sagt ovan.

Tyvärr så är ju inte alla som börjar med uppfödning särskilt pålästa, och inte heller har de någon uppfödare att fråga.

Vi måste komma ihåg att vi jobbar med levande varelser och det räcker inte många gånger med ett genuit djurintresse.

Vi måste lära oss vad det ör vi håller på med.

Jag tror att utblidning av uppfödare hjälper till att höja kattens status i samhället och det tycker jag skall vara vårt högsta mål med vår avel.

Att gamla uppfödare skulle bli certifierade rent automatiskt vet jag inte riktigt om jag håller med om, var skall man sätta gränsen. Är man duktig uppfödare bara för att man hållit på ett antal år?

Jag vet en fd uppfödare som inte kunde så pass genetik att hon visste att en röd hona i kullen var en omöjlighet.

Min erfarenhet av människor med både djur och utan… skaffar sig kunskap om det är något de brinner för. Alltså tror jag att ett genuint djurintresse skapar de bästa förutsättningarna för att djuren mår bra! 

De flesta som har kennlar och kattuppfödning sköter väl om sina djur?? annars finns ju Sverak och Kennelklubben.

Till sist kan jag även skriva att om man vill planera att ställa ut under året som kommer, så kan man planera ända bort i Augusti.

Jag själv anmälde mig till en chippkurs ett halv år  före. Som sagt brinner man för något..

Jag håller med dig om att de flesta har god kunskap om vad de håller på med, och brinner för sin hobby. Men som sagt det finns rötägg och kanske är detta ett sätt att bli av med dem.

Jag har varit i kattsvängen i 12 år och ser inte en auktorisation som vare sig ett hot eller förnedrande, jag kommer att sätta mig på "skolbänken" så fort allt är klart och kurserna kommer igång.

Nu hoppas jag att ingen missförstår, men av vad jag löst av de som säger nej till det här så hittar jag inga argument varför man säger nej, det största argumentet är att det skall vara frivilligt, men varför ör man egentligen emot det hela.

Många många uppfödare som varit med länge är i högsta grad seriösa och jag är övertygad att man kan bli aukotoriserad utan minsta problem, men varför säger man nej ?

Om man ska genomföra ett sånt krav måste det ju regelbundet gå kurser samt finnas praktikplatser att erbjuda. Det kan nog bli ett problem här uppe i norra sverige där avstånden är väldigt långa och det inte finns särskilt mycket folk… Då kan det ju bli väldigt långa väntetider på både kurser och praktik vilket innebär att det skulle bli mycket svårare och dyrare att starta en uppfödning i glesbygden.

Däremot skulle jag tycka att det var ok om man fick registrera stamnamn och kattungar som det är nu men få en "titel" som auktoriserad/certifierad el dyl när man genomgått alla kurser som krävs för detta.

#11 Som jag har förstått det är det just så som du skriver i ditt sista sstycke som det kommer at bli. Det finns ju egentligen inga konkreta förslag ännu, men jag tror som sagt att det är så man har tänkt.

Men jag kan ha fel