Dumma känslor.
Hej! Vet inte riktigt vart jag ska posta detta men, Ville höra om ni kanske har några bra råd eller har kännt samma sak. Jag ÄLSKAR min skrutt, alltså bara tanken av att ge honom till någon annan får mina ögon att tåras och hjärtat att krossas lite. Men jag lider av fruktansvärd ångest och dåligt samvete över att jag lämnar honom så mycket och bara har en etta. Jag vet inte alls om han är olycklig på något vis, han visar inga tecken på det. Jag kanske är känslig men känner att jag inte kan ge honom världens bästa liv, vilket jag tycker att han förtjänar. Någon som kännt dessa känslor?
Puss
God morgon !
Hade jag varit dig så hade jag skaffat en kompis. så skulle han nog inte sakna dig så mycket för han hade haft sällskap ändå.
Jag tycker det är jätte viktigt när man jobbar och ändå vill ha djur ..ha två !
Nu vet jag inte hur mkt du är borta men om man räknat en vanlig arbets tid och att man sedan kommer hem så gör en kompis allt så mycket bättre.
Men ta en titt på hur många timmar det handlar om.
Att du sedan bara har en etta, bryr dom sig inte om utan det är kärleken å sällskapet så har betydelse
Att man bryr sig om.
Marita - Medarbetare på Perser i Fokus
jag säger som Marita
om det inte finns några andra orsaker till att du funderar som du gör
köp en kompis…
tänk inte ens tanken att flytta på katten
både du o katten behöver en katt till
katten för att få en kompis
o du för att få sinnesro:)
Starta ny diskussion