Beteende analys = )
Hallao!! (Hej på Halländska)
Min hona (Diesel 9år) fick ju sällskap för snart ett år sedan av Kittentotts lille Maskot (2år) och dom kommer hyfsat överens, som man kan förvänta sig. Han vill gärna busa med henne och gör tappra försök. Dom springer runt lite i huset men kommer han för nära eller det blir för intensivt säger hon ifrån. Hon brukar tvätta hans bakdel när hon kommer åt vilket ser roligt ut. När hon vill leka och jag ser på hennes uttryck att hon är busig så ser han mest chockad ut och det blir ingen lek. Dom kan sova i samma säng och äta sida vid sida. Så jag är nöjd.
Nu till min fråga: Dom satt brevid varann på soffbordet framför mig (så jag inte såg tv'n så klart) och hon tvättade honom på sidan och på ryggen so far so good… Men sen övergår tvättandet i slag(hon viftar med tassen) och hon ser ut att vilja bita honom (då flyttar han sig). Hon gör likadant med sina leksaker och hon gjorde likadant med sina kattungar som hade för 8 år sedan, fostrar hon honom? Är det bra?
/Anne
Heja Sverige! 
för mig låter det som om hon fostrar honom
precis som man ser mammorna göra med sina ungar
- nu sitter du still här…för det är jag som bestämmer när jag slutar :)
kan det vara så??
Det kan det nog, men han sitter ju redan still….?!?!
Ska jag bli "arg" på henne och visa att hon gör fel? Nu busar/kelade jag med honom istället och han är ju som en guldfisk som tur är…. ; )
Tack för ditt svar! 
Har ingen aaaaaaaning faktiskt Men skönt är ju att dom iallafall är vänner (för det mesta)
Hälsar Lotta P
#2..nä..jag skulle inte bli arg på nån:)
deras signaler är det ofta som vi inte förstår
så så länge de kommer överens så bry dig inte om det
Om vi kunde förstå alla dessa signaler:)
Men de leker ibland, men hon visar helt klart det är hon som är chefen, och detta ska maskot bara rätta sig efter
Maskot verkar ju acceptera detta, han blir ju inte sur tillbaka utan går väl bara undan, då vet han vad som gäller
Vi har en surkäring bland våra här med:) de yngre liksom smyger fram, sen blinkar de lite och drar sig lite bakåt med kisande blick, för de vet! henne kan man inte reta, ej heller ligga bredvid, så det fungerar bra här iallafall, bara surkärringen får va ifred så
Lägg dig inte i, låt de sköta detta själva, kan bli så fel då vi inte kan tolka allt
/ Carina
Tack för alla svar!
Hej har läst lite och fundrat. Jag tror att det är stor skillnad i att vara katt ägere och hundägare. Jag ser mycket av hunden i Perser. Och det är viktigt för mig att de förstår vem som är ledaren. Hundar måste ha det men Persern mår bra av att veta det också. Mina katter vet att när jag knäpper med finrarna och säger nej slutar man. Om man oprovoserat attackerer någon bör man ha någon mild form av markering att det inte är okey.Jag personligen i den situationen skulle sagt nej och klappat båda två. Visa dem att det finns och betyder något båda två. För det finns chans att hon markerer vem som äger dig. När hon sitter mellan dig och tv:n Men det är svårt att veta exakt när man inte känner dem. Och vi är alla så olika.
Jag tror också att Persern och hunden blir lite annorlunda när det bor tillsammans. Men även vi ibland i vårat tänkande.
Men en intressant sak i det hela är vi hundmänniskor eller kattmänniskor. Hade en Afhganhund tidigare vilket har rykte om sig att inte kunna lära sig att lyda och gå fot lös tex är för mycket katt och apa. Men det gick med en blandning av flört överlistande och uppfostran
Och sist men inte minst vad tycker vi är okey och vilken grupp vi vill ju ha så otroligt olika. det vi mår bra av gör även djuren gott.
Starta ny diskussion