Hejsan Bodil!

Jag brukar ha mamman och bebisarna ensamna i mitt sovrum tills de äter själva och har fått sin första vaccination. Mamman får dock gå ut till de andra lite då och då.

Normalt får alla katter som vill sova med mig göra det, men inte när jag har riktigt små bebisar.

Hälsningar Lisa L S*Amors Troll

Jag har mina uppe i sovrummet till dom är ca 3½-4 veckor , efter det flyttar jag ner dom till vårt "arbetsrum", ja där vi har våra datorer, eller till kök eller vardagsrum. Det beror lite på vilken årstid det är. Jag måste nämligen tänka på hur varmt det är där dom ska vara, vi har ett urgammalt kallt och dragigt hus. Men då får dom iallafall vara i en "hemmabyggd" hage som är ca 40 cm hög och ca 1½ kvadrat stor. När dom klarar av att gå på lådan, trots att jag flyttar runt den i hagen ökar jag utrymmet, först till det rum dom är i, när det fungerar med lådan där får dom sedan två rum och efter det hela huset.

För mig fungerar detta bra. I vanliga fall har jag bara lådor uppe på övervåningen, men när det finns kattungar här har jag lådor på båda våningarna. Mat och vatten däremot står alltid i köket.

 Jag håller dom inte undan för de andra på något sätt. Förstår inte varför jag ska göra det+ Om det finns någon smitta i huset så har väl mamman den också och jag för den antagligen med mig ocm jag inte steriltvättar mig innan jag går in till dom förståss…..

Det ska bli spännande att läsa hur ni andra gör

Hälsar Lotta P

Jag har mina i canvas öppna burar alla tillsammans i sovrummet ( där det alltid är på natten). men katterna brukar respektera att kattungeburen är för mammakatt och bebbar. Ligger utanför och tittar på undervärken. Pappa katt tycker om att beskåda och studera sina små. De vet mycket väl att det är deras. och bästa kompisar kan ibland hjälpas åt. Det  är en del av charmen med uppfödningen att se hur bra de fungerar ihop. Har bara stängt sovrumsdörren en gång och då var det fyra veckors bebbe som inte kunde låta bli nyfödda, men då bara på natten. Fyra nätter sammanlagt. Sen var tågordningen där

#2 Måste instämma finns det någon smitta så har de den redan. Och naturliga bakterier är inte skadliga. bakterier de ska sammandrabbas med så småningom i alla fall. Naturliga bakterier inte sjukdom. Tror tom att detär bra att få i tidigt stadium. De bygger ju upp sitt immunförsvar och får skydd via mamma mjölk. men därimot inga främlingar med nya bakterier.

Det finns en fördel till och det är att man tidigt kan se om någon är extra känslig. Och de som inte är bästa polare lämnar automatiskt rummet. Man kan också läsa av gruppernass sammansättninger i helheten. 

Finns väl bara ett par situationer som avgränsning behövs. Några ex.

1 Om man jobbar mycket

2 Om någon dominerar och tar ungarna  någon utan mjölk

3 kattungar som inte kan låte bli osv. om det uppstår problem

Ps! Jag hade en pedant till mamma som barn klinisk rent, har nog aldrig varit så mycket sjuk som då.

jag har mina kattungar i vardagsrummet. vi har ett jättestort vardagsrum. i nån undanskymd vår där ligger hon med sina ungar i en hemmagjord "låda". Bra för oss alla tycker jag. Där är jag hela dagarna o kvällarna. De andra katterna tar en koll ibland. men beroende på vilken mamma det är så får jag göra lite anpassningar. Chocko, min chokladhona, vill ha lite mer privat, så vi byggde en avgränsning (golv till tak) med en liten dörr…o då passade de henne…då ligger hon i "dörröppningen" o passar.
Ingen av mina honor accepterar att vara i eget rum. då går de bara med min o ungarna blir lidande.
sen när de börjar klättra ur lådan så hägnar jag in med ett hemmagjort "staket"..som jag ökar ut så fort det går. vid ca 6 veckors ålder så går de i hela undervåningen.
#1 en fråga..min o flera vänners veterinärer vägrar att vaccinera ungarna innan 9-10 veckor nu  för tiden, vaccinerar din vet. tidigare

# 4

Ja, han vaccinerar tidigare redan vid 8 veckor ifall jag så önskar och förr har jag t o m vaccinerat 3 gånger ibland.

Hälsningar Lisa L S*Amors Troll

Tack för era svar, intressant att höra hur ni gör. Jag har dom själv i sovrummet där dom härjar fritt. Mamman håller bara på att ta livet av mig, hon ska bara ut och in hela tiden. Hon väcker mig flera gånger på natten och ska ut, sen efter ett tag står hon och krafsar på dörren och jamar och ska in, detta håller som sagt på hela natten. Får väl stå ut några veckor till sen får jag släppa dom loss. Har bara några busiga äldre katter som tror dom är bollar dom kan leka med och ungarna blir ju livrädda.

#6 Ett tips att ta in någon vuxen som fungerar, du måste få sova och att mamma katt inte behöver känna sig ensam.

#7 

Tack, det ska jag testa

//Bodil

Här har vi hage i vardagsrummet, detta då vi tycker det är viktigt med den sociala biten, vi är ju också där

Men de första veckorna, beror på hur länge, men 3-4 veckor får mamma o bebbar vara upp i lugn o ro, stänger för om natten, annars kompostnät som avgränsning vid dörr, bolåda de första veckorna därinne

Ibland har man ju ungkatter som har svårt låta bli de små, då får man helt enkelt kroka dörren där de små finns

Annars så har det alltid fungerat här mellan mamma o bebbar med de andra vuxna i huset, de brukar hjälpa till, speciellt vår kastrat Tiger, han blir så ledsen om han inte får vara stödpappa

/ Carina

Här har jag kört flera olika versioner beroende på vilken hona det varit, har haft en som inte velat ha andra katter ens utanför rummet utan att bli vaktig, haft en hona som skulle ha alla katter utan gamla surtanten hos sej för att må bra så man får variera, alla katter föds dock i enskilt rum OM inte honan får för sej nåt annat, senaste kattungen föddes i soffan i mitt knä, inga tecken innan, dag 62 och ett snabbt skrik från katten och sen hade jag en liten i knät, inte mycket att göra då :-)

jag har bebisarna i mitt sovrum de första veckorna. Vid ca 3-4 veckor flyttar jag ned dem i vardagsrummet, där de har sin hage. Kullen på två som jag har nu är väldigt framåt redan (blir 3 veckor på lördag), Så dem ska jag flytta ned ikväll tänkte jag.

Det beror ju lite på hur mamman är om jag har dem tillsammans med övriga katter, Nu har jag genomsnälla katter. Och mammakatt accepterar att andra luktar & myser en stunda med bebbarna. Smittor är jag inte ett dugg orolig för, utan alla "baciller" (om det nu finns några *L*) finns ändå i hela hemmet. Men första veckorna vill jag ha dem i sovrummet där det är lite lugnt. Sedan tror jag det är viktigt att "social träna" bebbarna tidigt med ljud & röster. Skulle jag ha en mamma som inte får att ha med andra katter, så har jag ett extra rum, mitt "kattrum". Men har inte behövt använda det till någon kull än.

/Linda

Jag har mina i sovrummet första veckan sen flyttar dom till en hage i vardagsrummet.När dom vid fem sex veckors ålder rymmer ut ur hagen får dom vara i vardagsrummet.När dom vid sju åtta veckor kan ta sig över grinden så får dom tillgång till hela huset.Mammakatt brukar tycka att det är skönt att få hjälp med barnvaktandet när kattungarna är två tre veckor.

Här så föds bebbarna som mamma vill: antingen själv eller tillsammans med en kompis eller med hela kattfmiljen samlad. Det senaste är det som har skett under de senaste åren. Alla katter samlade runt mamma & barn.  Fördelarna är att mamma får hjälp direkt av övriga med att tvätta nyfödda bebisar, tröstande gos, spinnanden från övriga - hon är betydligt lugnare med alla än hon är själv. Direkt från födseln av bebbarna har hon fått hjälp, tvättande o värmande av små pyren. Då de ofta är 3-4 vuxna som hjälps åt, får de ligga i en barnutdragssäng tills de är stora nog att vara på golvet. De brukar födas i vardagsrummet och sedan få dela sovrum med mig. Alla katterna går alltid tillsammans och alla tycks vara nöjda med det.

#13..så har jag det oxå
du beskriver mitt katteri oxå:)

Har alltid mina ihop!
Det är självklart att de andra skall få ta del av lyckan här hemma. Oftast så bryr de sig inte om småttingarna.