Fy vad jobbigt! Jag håller tummarna för dej!

Ska själv på utredning på FMC i morgon tom torsdag. Sedan blir det arb.prövning 2v. Vet inte riktigt vad man ska förvänta sej denna gången…men det ger väl sej! Det är det omtalade PILA-projektet som jag blivit inkallad till.

usch vad en del måste utstå…jag håller tummarna för dig. att allt går smidigt o bra

o visst får man prata om PRECIS VAD MAN VILL

inte bara katt

#1..vad är FMC…

#2 Försäkrings Medecinska (Nånting)

Dit försäkringskassan skickar en för att utredan en arbetsförmåga. Fast normalt sett, så är det ALFTA som ska utreda i PILA-projektet, men eftersom det är långt för mej att åka till sådan anstalt, så fick jag möjligheten att göra samma sak hos FMC i min hemstad. Man träffar läkare, arb.terapeut, sjukgymnast, psykolog, arb.vägledare, och några mer, som jag itne kommer ihåg. Alla dessa ska klämma å känna på en och se vad man kan tänkas duga till. Jag har en kraftigare whiplashskada, WAD3, med nervskador, och har förnuvarande 100% sjukersättning för det.

#3..usch då
ja, jag vet vad du menar nu…det finns nog lika många namn för "institutionen" som det finns kommuner o landsting

Håller alla tummarna! Lycka till.     // Lillevi

#3  Före jul gjorde jag också utredningen Pila projektet. Och framöver här i jan/feb blir det fortsättning på något annat projekt utredning,Faros. Där ska man utredas vilket yrke som passar till alla krämpor man har    // Lillevi

Håller tummarna

Här håller vi också tummarna för dig blackangel!

Håller tummarna för att allt går bra imorgon.Här hemma brukar vi säga att dom operationer som redan gjorda är dom bästa.Det har varit några stycken.Tappade räkningen vid dryga hundra.

Ska tänka på dig! Förstår du har oro i dig nu, hoppas verkligen det går bra, prata på bara, detta hjälper då man får ur sig lite av det tunga man bär i sig

Kramar i massor!

#1 Fy va jobbigt för dig Bullan, jag hoppas verkligen slippa detta, har ju idag full sjukersättning som inte ska behöva omprövas, vet inte vad det kallades förr, men det är ju så de kallar det idag vad jag förstått. Jag har genom åren sen -92 gått igenom hur mkt som helst med arbetsprövningar mm

tänker på dig!

tack så mycket för att ni har sån medkänsla, har ju förstått att vi e många här med olika sjukdomar o problem:). har ju varit sjukskriven sen 2004 för ett brutet knä som ej vill bli bra trots 2 operationer så nu får jag 3 månaders sjukskrivning i taget o väntar på något som heter finsam här o e ett projekt mellan arbetsförmedling samt försäkringskassan:/. Vill ju ej bli sjukpensionär men med ett dåligt knä samt alla andra saker runtomkring funderar man ju ibland om inte det skulle vara det bästa, har ju min son o mina fyrbenta att engegera mej i iallfall:)

Lycka till syster,det går nog bra imorgon!Tror inte att dessa knölar är nåt annat än dina tidigare som va godartade!Tänker på dig,hör av dig så fort du kommer hem! kram

Lycka till ! Jag håller tummarna för ett gott resultat.

Lycka till

// Mia.

Tänker på dig och håller alla tummar och tår för att det ska gå bra! Det tror jag att det gör, för de andra har ju varit godartade, så det är säkert även denna.

STYRKEKRAMAR till dig!!

Håller tumme

Nu har man vart i Falun 5 biopsier tog de dådå, svar om ca 2 veckor sen operation. jaja man borde ju vara van vid att bli skuren häro varmen usch det e ej kul o sen vänta på svaret vad förslags knöl det e oxå, fast han tyckte dock de såg liknande ut…. Undrar om de kan ta bort all bröstvävnad o sätta in nåt annat typ fett från magen kanske hehe…

imorgon e det dags för njurprover, alltid något spring på v.centraler m.m….#8 Måste bara fråga vad har du gjort föroperationer du behöver ej berätta om du inte vill

#17 Hoppas att svaren är OK!

Själv har jag en än så länge ofarlig knöl,jag vill ta bort den men jag fasar för operationen,de operationer jag gjort tidigare har jag knappt varit sövd,jag vaknar väldigt fort,det finns för och nackdelar med det.

#8 så sant så:)

#18 jag hade ju då 2 stycken ofarliga tumörer som jag tog bort tidigare de vill ju gärna ta bort de så att de ej skall förändras samt att det blir lättare att känna om man fått nya,så ja det e både bra o dåligt gillar ej att va sövd då jag imotsats till dej e svårväckt

#19

Knölen gör ju sig ständigt påmind,så det är påfrestande.Gått nu i 1½ år med den vetskapen att den finns.Det är skitjobbigt.Den näst senaste operationen jag gjorde,vaknade jag med tuben i halsen och försökte prata,jag kände inte den.En annan operation som jag gjort vaknade jag på väg till uppvaket med världens frossa,ärligt talat trodde jag att jag skulle dö när smärtan kom.

Man önskade att man hade lite mer stöd ifrån familjen.

#19 Här får du stöd oreserverat!

Jag tror att det kan vara så att  den egna familjen avskärmar sig det svåra. Jag har själv opererats för en allvarlig åkomma och familjen hade först svårt att förstå.

**lämnar en korg med bryrmigomblommor** 

Om du behöver fettaktgheter från magen så skänker jag gärna några kilon till behövliga ändamål!

Lycka Till!!!!

Jobbigt det där med knölar i brösten Hade själv en för några år sedan. Tog typ 2v innan jag fick komma på mammografi och man var ju jättenervös! men jag fick svar på en gång…det var ok.

#22 hahaha ursäkta men den va rolig mitt i allvaret, ja jag står på kö för ta bort bebismagen, jag kan skänka massor jag med

Hoppas nu allt går bra med proverna, jag är livrädd hamna i den sitsen du är i, så jag tycker verkligen synd om dig nu

Kramar fr mig!

"24 och #22, jag tar emot allt så kanske jag får mig ena riktiga bomber hehe

Skönt att du kan skratta lite mitt i allt elände!

Asså, skulle du ta alla överflödiga kilon från mig, så skulle du nog få värre än bomber - snarare såna stora halmbalar som ligger som stora snöbollar på fälten

Jag och Izabella håller tummar och tassar för dig!!!

Den där väntan efter provtagning är ohyggligt jobbig, det finns i bakhuvudet hela tiden. Har själv gått igenom liknande, fast då i magen. Har även blivit opererad för det, men det vara "bara" endometrios som ger svåra smärtor i magen.

Önskar också att jag hade haft bättre och mer stöd från familjen….! Kanske är det så att man måste ha varit med om det för att VERKLIGEN förstå hur tufft det är?

Här hålls tummar och tår för att du får positivt besked, men det tror jag faktiskt att du får, eftersom läkaren sa som h*n gjorde!!!

MASSOR MED STYRKEKRAMAR TILL DIG!!!

tack så mycket alla:) ja det där med att ens familj ej förstår tror jag alla som haft något jobbigt känner igen sig i,men nuförtiden förstår jag att det nog e svårt att sätta sig in i andras problem om man själv aldrig haft liknande allvarliga… sen vill nog kanske inte de nära förstå hur allvarligt det kan vara dvs struts syndromet stoppa huvet i sanden bara.)..

Men som sagt är så är det ju jätteviktigt att kunna prata med de man har omkring sig samt få stöd och uppmuntran, ensam kan allt bli jobbigt