Gokväll i stugorna,

hoppas att ni har det bra i kvällssolen

Måste bara få skriva av mig saknaden av den goaste kattungen vi nånsin haft.

Lilla Tula föddes den 29 mars i en kull med 5 bebisar hos min mamma. Allt förlöpte på som vanligt tills en dag då lilla Tula inte gick upp i vikt och vi fick stödmata henne. Hon var "nära döden" vid en flertal tillfällen men min mamma "blåste" liv i henne och lilla Tula hade en vilja av stål att överleva.

Det visade sig sen att Tula var sne i bettet och att det var därför som hon inte kunde äta ordentligt. Under uppväxten så har käken varit lite sne och vi ville behålla henne för att se hur det skulle utvecklas.

För ett tag sedan så upptäckte vi att det växte en tand i gommen och jag tog med henne till en veterinär i närheten som sa att …..javisst kan vi ta bort tanden men du får räkna med en kostnad av 7000:- för den operationen och den skulle INTE skulle täckas av försäkringen.

Ok sa jag det spelar ingen roll vad det kostar bara katten kan äta ordentligt för hon är ju frisk för övrigt. Veterinären tittade på mig och sa att om hon vore mig så skulle hon ta bort katten för att kosta på en operation som hon sen ev inte skulle bli bättre av tyckte hon var dumt. ??????? så avlivning var att rekomendera. :-(

Jag och min mamma gick gråtande därifrån och jag tog kontakt med Jannis på Väsby veterinärklinik och frågade om han kunde ta bort tanden och jag fick en akuttid 2 dagar senare. Jag åkte dom 45 mil t.o.r som krävdes och Jannis drog ut tanden och efter 2 dagar syntes inte ett spår av tanden och Tula ökade genast i vikt då det blev lättare att äta.

Allt bra så långt och sen kommer det här att hon kanske är redo för att flytta nu då hon är iordning gjord i munnen…..hmmmmm, och där kommer det svåra…..jag har inte mage att sätta ut henne på blocket eller på annons överhuvudtaget och att behålla henne går inte heller för det finns inte plats.

Jag tog kontakt med ett par som köpte Tulas kullbror Teddy då jag visste att hon var så kär i Tula, hon kunde inte glömma hennes vackra ögon och hennes temperament då dom var och hämtade Teddy så jag chansade och frågade om dom ville ta hand om henne. Jag erbjöd dom henne som en gåva mot att dom skulle ta hand om henne och kastrera henne vid 10 mån och idag var jag och mamma dit och lämnade över henne. Gissa om Inga-Lill blev glad över den gåvan och jag vet att Tula kommer att bli såååå bortskämd hos dom.

Det bästa med allt är oxå att dom bor bara ett stenkast härifrån och vi kan hälsa på så ofta vi vill och det känns ju bra och speciellt för min mamma som tagit hand o Tula under hennes uppväxt och hon behöver inte fundera hur hon mår det är bara att cykla dit och nosgnugga lite med henne.

Ojjjj det blev långt det här men jag kände bara att jag ville skriva av mig lite. Bifogar en bild på Tula som liten …..hon är ju som en liten bakelse tycker jag :-))

Ha det bäst

 Kram // Lena