09. Hälsa/Beteenden

åååh katt!

2007-04-12 16:30 #0 av: diii

ÅÅh våran lilla Conchi är grinig på främmande igen. Hon tkte om mina vänner , lekte med dem , slicka deras händer . Men sen en kompis som är lite stor kom på besök har hon skrickit, fräst och skakat för främligar. Det min vän gjorde var att börja sig ner lite emot Conchi,då fräste hon. Mina föräldrar var på besök, då gömde hon sig och skrek så mkt hon orkade. Och igår kom min bästa vän hon gillade förr (inte stora tjejen) och så gömde hon sig i sovrummet,min vän försökte ge henne lite godis hon älskar men hon fräste.

Känns tråkigt hon har gjort baksteg eller vad man säger, uppfödaren skulle kanske komma på lörda och besöka lilla Conchi men känns lite pinsamt visa upp en livrädd katt... vi tkr det låter lite lite det med min stora vän som hälsade på henne sådär uppifrån,men det har inte hänt annat vi vet om. Vi skämta att hon har  PMS eller ngt...

känns vi kan inte heller strunta i att ta emot gäster...

Anmäl
2007-04-12 16:35 #1 av: Marita-L
Vad hände när den stora kompisen kom på besök?
Något har skrämt henne rejält så att hon tom skakar & skriker.

Hon skall nog inte träffa så många just nu och sedan får ni börja om och bygga upp förtoendet igen.
Anmäl
2007-04-12 16:48 #2 av: Notaquita

Oj!

Jag tycker att det låter som ett mycket konstigt beteende, i synnerhet på en perser (jag förutsätter att det är en perser?)

Har hon varit nervig hela tiden hemma hos er?

Hur gammal/ung är hon?

Skulle vilja veta lite mer 

Anmäl
2007-04-12 17:25 #3 av: diii

Det var det att stora kompisen *fet alltså* böjde sig över Conchi och sa HEJ, en vän sa det låter som hon trodde hon kände sig hotad.

Ja en perser =)

Conchi gumman är glad och vacker!

 

Hon är typ snart 6 månader, hona icke kastrerad. Hon har sen kattunge stadiet varit skygg mot främligar. Hos uppfödaren var hon rädd för oss, men syskonen var frammåt. Men vi föll för hennes charm, lekfullhet och skönhet. Första dagarna var hon rädd för oss, fräste och lite annat. Sen sakta börja hon tka om oss, vi hade henne inne i sovrummet en vecka utan kompisen Percy för att dem bråkade , bråkar även idag men inte lika mkt eller lika agressivt. Under tiden i sovrummet blev hon keligare och börja lita på oss, främst mig som umgicks med henne då väldigt mkt.

Hon blev rädd för mig några dagar typ för 1 månad sen eller 2 då jag hade mössa inom hus * förskyld*. Då fräste hon åt mig och gömde sig från mig. Men sen med godis och klapp blev vi bästisar igen.

Hon fräste iförsig mot mig igår då jag kollade vart hon gömde sig från en annan vän. Men idag är hon som vanligt, pratig och ligger här.

Hon reagerar nu när klockan ringer, tror att hon nu vet det är gäster som kommer, men när vi öppnar dörren  utan att klockan ringer vet hon det är vi.

Iförsig är jag sjuk nu igen så ska ringa uppfödaren och avboka besöket. Men jag vet inte hur vi ska träna hennes social kompetens igen. Igår kom hon till hallen då jag och min andra vän satt i vardagsrummet och glodde intensivt på min vän och satt där långt bort och bevaka. Hon såg att andra katten ,Percy kom till oss då min vän gav honom godis. Hon ville komma men kollade bara på. Men så fort vi reste oss upp för att gå till bussen sprang hon bort...

Godis verkade inte fungera som trick...

Anmäl
2007-04-12 17:46 #4 av: Bart

Jättesöt är hon!Men det låter inte bra att hon är så rädd/skygg.Det bästa sättet att vänja dem vid olika människor ,brukar ju vara att låta andra hålla på med dem,men det skulle nog inte funka i det här fallet.Jag har en fröken som var lite försiktig av sig som unge och ungkatt,men aldrig rädd eller så hon fräste eller så,men hon gick inte gärna fram när det kom främmande.Det gick över så småningom,då hon blev några år.Nu är hon väl inte jättesocial,men går inte undan i alla fall.

Anmäl
2007-04-12 17:51 #5 av: Notaquita

Jag är ledsen och menar verkligen inget illa. Men man ska aldrig köpa den skygga kattungen i en kull. Det är inte heller alla kullar som har en skygg kattunge, långt ifrån.
Men det är ingen bra start.

När man väljer kattunge ska man försöka ta den som är frisk och stark så väl fysiskt som mentalt bland de man väljer mellan om man har något val.

Jag har som uppfödare vid ett tillfälle medvetet tagit den skygga i en kull. Jag märkte det första gången jag såg henne och visste det. Men som uppfödare kanske man tänker annorlunda. Jag vet ine om du föder upp? Jag köpte min hona för hennes avels egenskaper och på hennes syskon eller föräldrar syntes inga tecken på beteendet så jag vågade avla på det och det har gått bra. Hennes barn har inte blivit skygga men hon (3 år) är det fortfarande även om hon är bättre än hon var som liten.

Jag tror dessvärre att en del katter som tidigt visar dessa personligheter så starkt kan vara på något sätt betingade till det redan från födseln eller i så fall så tidigt att vi inte har så stor chans att göra om dem till "vanliga" perserkatter.

Jag vet inte varför. Men jag vet att min "Hedvig" är en tjej som jag blir mer kompis med när hon har kull (som nu). Hon är en jättebra mamma som ger fina trygga kattungar. Hon är den stora diplomaten som är kompis med alla katter i katteriet och jag vet att hon njuter av sitt liv.

MEN...hon är inte jätteförtjust i människor, hon vill ha så lite med mig att göra som möjligt. Vid sin första kull bet hon mig när jag försökte väga ungarna...ja det finns många exempel på att hon är en lite otrygg och inte helt normal katt.

Ibland har hon och jag förståelse dock. Hon låter sig badas och fönas under lite knot bara det inte sker för ofta. Hellre det än kammen. Jag får fånga henne och torka ögonen då och då. När hon ska föda vill hon ha mig med. När hon har kull kommer hon ibland och kelar med mig i sängen när ungen/ungarna sover :)
DET är verkligen uppskattat av mig med en tjej som henne.

Lite om att ha en katt som är otrygg.

För tyvärr tycker jag att det låter som om ni har en sådan. Bra att ni har kattkompis till henne. Jag tror katter som dessa finner mer trygghet hos andra katter än hos oss människor. 

Anmäl
2007-04-12 17:51 #6 av: Ellinor Johansson

Jag tycker det låter konstigt att en 6 månders kisse är så rädd. Jag tycker inte att man ska behöva träna en kattunge för normala händelser i en familj.

Alla kissar är inte plåster utan vill komma själva när de kollat läget, men din kisse verkar vara mycket skygg.

Anmäl
2007-04-12 18:12 #7 av: Annkis54

#5..jättebra inlägg..
jag har ingen aning om det är en liknande katt som Dii har men man lär sig mycket på det du skrev
tack för det

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-04-12 19:27 #8 av: diii

Ju det upptäckte vi senare att vi skulle ha valt hennes bror eller andra syster som var sociala. Vi tkte det var kul om hon var lekfull och hon är mer lekfull och så än våran hane som är lat lat lat. Vi trodde det skulle göra honom piggare och gladare ha en aktiv katt, förviso jagar dem varandra och leker så att han aktivieras via henne, våran tanke med Conchi var en vän till hanen ,inte en katt för oss så. Det låter motsägelsefullt,men hon är mer nyfiken än hanen, alltid överallt och kollar läget,han bryr sig inte så mkt. När vi tog ut dem ville hon utforska och han var feg...så att hon är modig när hon vill...men nu ...ja..kanske vi ine ska göra försök att ta ut henne,låta henne vara och kanske en dag hon inser , som jag skrev hon ser Percy vara social och får gos av andra att kanske själv komma ut...lite synd förstås då hon är hemskt gullig mot oss och försöker nu va snäll mot hanen som hon bråkar med ibland, dominans och sånt är nu på gång nu hon växer och så...

Jag har ingen uppfödning nej, jag köpte mina bägge hos uppfödare, Percy från en stoor uppfödning och Conchi från en liten ny startad uppfödare. Vill föda upp själv och då väljer jag den dagen som ni sa, en framåt katt med avelsegenskaper...

Vi är förstås lite ledsna över att Conchi är så "patetisk" eller hur vi kan kalla hennes beteende..som sagt hon hade gjort enorma framsteg med främmande människor, var bland folk och nu bara sådär aa..är vi på noll...var så stolt över henne...

Anmäl
2007-04-12 19:29 #9 av: LarsiForshaga

Anki.....verkar det inte vara som den katten vi lämnade tillbaka?*Du vet vem* säger inga namn här.

Anmäl
2007-04-12 19:35 #10 av: Marita-L

#8 Jag tycker du skall vända dig till uppfödaren å prata lite..Glad

Anmäl
2007-04-12 19:38 #11 av: diii

Ja ska ringa henne snart och avboka besöket för jag dessutom nu jätte sjuk =(...så kan berätta vad som har hänt,hon kan nog inte göra mkt..men jaa , har mejlat henne och skickat bilder, försöker hålla kontakten.

Anmäl
2007-04-12 20:06 #12 av: Notaquita

#11

Jag vill tillägga att jag som uppfödare aldrig skulle ha sålt en kattunge som denna till "sällskap".

Nu har jag genom åren haft lite flyt på mentala sidan när det gäller min avel. Jag har sålt kattungar som jag uppfattat som "blyga" (det är något helt annat än vi hittills skrivit om här) till sällskap. Köparna har vetat det men jag har alltid varit sååååååå orolig! 1 vecka senare ringer de och den "blyga" kattungen regerar katter, hundar, människor med järntass *LOL*

Då är det bara ett mobbingoffer i kullen som behövde ett miljöombyte för att få blomma :) 

Men de här riktiga fegisarna, som inte alls är några "sällskaps"katter!?
Vad skulle ha hänt med min "Hedvig" om hon inte blev avelstjej hos mig?
För inte hade en sällsisköpare gett henne den tid och omsorg och terapi som jag gett henne. Det garanterar jag nästan.

Anmäl
2007-04-12 20:20 #13 av: diii

Hm...jaa...jag undrar varför vissa katter blir såhär...
fast i slut ändan kan inte uppfödaren ta alla skyggakatter, eller? skulle kanske bli 1 kisse per år...

Har du tips hur vi gör med en sådan katt? =)

Anmäl
2007-04-12 20:36 #14 av: Kittentotts

Jag har inte fått några sådanda katter så har ingen erfarénhet av detta alls. Va trist för er Diii hon är så här rädd och osäker

Anmäl
2007-04-12 21:01 #15 av: diii

Jaa , skönt hon tkr om oss iaf eller ´vad vi nu kan trösta oss med... Fundersam

Anmäl
2007-04-12 21:48 #16 av: Notaquita

Jag vet att en del liknande kattungar till slut har blivit avlivade hos uppfödaren direkt eller efter att de blivit tillbaka lämnade från "sällskaps" hemmet :(

Anmäl
2007-04-12 21:55 #17 av: Kittentotts

Låter ju hemskt i så fall. Men osäkra mer tillbaka dragna kan ju katter vara, men inte rädda, verkar ju vara psykiskt i så fall. kan ju tala om att skulle jag haft en så rädd katt i kullen, aldrig jag sålt denna katten, om den går få trygg så ska man ju testa detta i uppfödarehemmet, om det sen inte går, då sitter ju detta i psyket. Vore hemskt få veta katten är rädd i ett ju! Ni borde faktiskt få lämna denna tösen tillbaka, och om uppfödaren är bra så ger hon en ny katt. Jag har fått ge katt 1 gång då den blev sjuk, då kändes detta rätt! Nu har jag en som är fel på jag sålt, men inget som hindrar katten bo kvar, han kommer leva med detta utan problem, men jag vill ge dem en vän t honom, och då med för jag anser detta felet borde jag el veterinär upptäckt. Uppfödaren ska vara ditt stöd Diii i detta fallet.

Anmäl
2007-04-12 22:18 #18 av: simzonites

Jag tycker du ska låta uppfödaren komma och besöka er så hon får se hur Conchi reagerar hemma hos er.
Är hon rädd för er, matte och husse ockå? Nu beror det ju naturligtvis på hur rädd hon blir när ni får gäster men en del katter vill inte vara i centrum. Har själv en hona som jag köpte då hon var fem månader, hon är skygg när vi har gäster, men jag låter henne vara ifred. Hon får bestämma själv om hon vill komma fram och hälsa. Med oss är hon däremot hur kelig som helst så det tycker jag är helt ok, en katt behöver inte älska alla huvudsaken är ju att den trivs med sin familj.
Har aldrig haft problem med rädda/skygga kattungar, för mig är temperamentet på kattungarna enormt viktigt, det får inte tappas bort i jakten på den perfekta utställningskatten.
Tryggheten lägger man ju grunden för under tiden kattungen är i uppfödningen, det är viktigt att ägna sig åt sina små och "socialisera" dem tidigt.

 

 

/Lotta

Anmäl
2007-04-12 22:49 #19 av: diii

Conchi älskar oss, mest mig som sagt då jag har varit mer med henne första veckorna. HOn är inte rädd för oss och följer med oss överallt och är en kelig madam som pratar mkt. Hon gillar Percy också och dem verkar börja kunna leva med varandra, vet inte om han skulle uppskatta en ny vän...

Ringde uppfödaren nyss, dem kommer i maj ist. Kanske Conchi kan smälta det på 3 veckor eller något...som jag sa Conchi reagerade då jag hade mössa och halsduk inom hus och var jätte sur på mig. Vet inte om jag "luktade sjuk" också då jag var förskyld..

Anmäl
2007-04-12 22:53 #20 av: Kittentotts

Diii gå in på tråden jag gjort om Pehr Trollsveden, ställ lite frågor där hos honom, han är mkt duktig!

Anmäl
2007-04-12 23:04 #21 av: IdaJ

Så länge hon gillar er så är det ju inte så farligt då ni visste om från början att hon var lite skygg också.

Prova att ordna lite trygga platser åt henne som hyllor högt upp eller små krypin där hon kan ligga och känna sig säker och titta på erat främmande. Låt henne bara vara och ignorera henne när det kommer besök så kanske hon tillsist kommer fram när de har varit och hälsat på ett par gånger och hon har sett att de inte är farliga. Alla katter gillar inte främmande människor utan kan vara lite avvaktande i början. Om man då tvingar fram dem eller håller fast dem blir det ju bara mer stressigt för katten.

Anmäl
2007-04-16 13:03 #22 av: diii

Det är sant, att hon gillar oss kanske är det viktigaste och andra katten...

Låter som en mkt bra idée det där med hyllorna =) , bara att vi har hyrerätt och jaa vi gillar inte att borra i vägarna =(.Men dagen vi har egen ska jag försöka göra det. Nu har dem sin klätter torn...

tack för alla råd!

 

Anmäl
2007-06-10 18:55 #23 av: diana_

GråterJaa det har inte gått direkt frammåt ännu. Haft en del gäster den detta skrevs ( diii) ...nu på senare veckan har hon vart jätte rädd för oss utan anledning, krälar på golvet som hon brukar  när hon är rädd. Vi hade gäster igår...hon har nästan inte kommit ut sen dess...inte ätit och druckit eller gått på toan så speciellt mkt..

Vi känner oss frusterade och ledsna .... killen kom från tvättstuagn idag....så sprang hon under soffan och har itne kommit ut alls...

Hon kommer snart lära sig att det är så¨man ska göra med gäster och när man är rädd...hon känns så ung att drabbas så hårt av det. Hennes hjärta slår såå hårt varje gång det händer minsta lilla i hemmet ( det vet jag då jag lyfter upp henne)

 

Anmäl
2007-06-10 20:03 #24 av: Annkis54

Detta låter ju inge kul Diana
jag har läst igenom tråden igen
det verkar ju ganska klart att hon inte tycker om främmande människor.
men hur lång tid tar det innan hon blir sig själv..o gillar dig igen, efter ni har haft gäster??
Hon KAN faktiskt bli bättre när hon är kastrerad...fast ingen garanti
Men detta kanske kan vara ytterligare en anledning att se till att hon blir kastrerad NU

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-10 20:24 #25 av: diana_

sen igår har hon inte veljat se oss...hon har vart under soffan hela dagen igår och idag nästan... vi har inte sätt henne äta..

Ja förr var det en timme efter gästerna åkt..nu aa iaf över 2 dagar kanske...hon är rädd för oss  också..vi försökte ta ut henne idag,hon var jätte rädd och aa vi gav henne godis sen försvann hon under soffan igen..Percy har letat efter henne, han har kanske tråkigt utan henne (han har sovit mkt idag)...

du tror det? jaa....hm...hormonellt menar du kanske?Fundersam

Anmäl
2007-06-10 20:47 #26 av: Bart

Man kan kanske kalla det för ett lynnesfel.Hur var föräldrarna till henne?Jag skulle som fler redan sagt,inte ha sålt en sådan otrygg kattunge.Och jag tänker som Ankie att kastrering kanske kan hjälpa,men det är absolut inte säkert.Vad säger uppfödaren?

Anmäl
2007-06-10 21:09 #27 av: diana_

Vad är linnesfel?

Hm...pappa var social och gillar att vara i centrum, mamma är tillbakadragen.

Ja och jag tänkte inte på det skulle vara såhärGråtertänkte mest det går över...när hon känner sig hemma...men ja...inte roligt alls...

Inte mkt..försöker nå henne men lyckas inte...

Anmäl
2007-06-10 22:28 #28 av: Annkis54

lynne är lite samma som temperament...
alltså lite fel på hennes temperament
o är mamman lite tillbakadragen så kan ju Conchi har ärvt det i dubbel grad

Men NÅT fel måste det ju vara
kontaktade du Pehr Trollsweden som Carina sa??
kanske har Lotta nåt homepatiskt medel som du kan testa
Kanske är hon extra känslig mot ALLT nu när hon har löpt eller löper. Det är inte alls otroligt att det skulle kunna vara så.
Det är mycket hormoner som kör i kroppen på både människor o djur
Tänk bara kvinnor o deras PMS..kan vara alla möjliga konstiga symtom på oss då
så testa en sak i taget o se om nåt hjälper.
har du beställt tid för kastrering???

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-10 22:42 #29 av: diana_

Ah tack för förklaringen! mkt man inte vet!

Ja men fick inget svar vad jag vet...hur vet man om han svara på mitt fall? skulle ha skicka privat meddelande ?

Aaa Lotta och jag har pratat och ska köra det på Conchi, men ja väntar uppfödarens uppgifter som hon kan svara på bättre om Conchi än jag...men har som sagt inte fått svar från henne ännu...känner mig liite desperat ...men ja...

Ska ringa dem och beställa tid imorgon på morgonen direkt. Hade ett långt samtal med Carina på msn nyss också, så givande detta med forum...önskar jag kunde hjälpa andra också. Känns jag har problem hela tiden...FundersamGråter

Anmäl
2007-06-10 22:44 #30 av: Annkis54

så uppfattar inte jag dig..att du har problem hela tiden
jag uppfattar dig som en människa som har mycket att säga

vem har inte problem???
se på oss andra...

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-10 22:46 #31 av: simzonites

Conchi ska få behandling så fort jag fått hennes utredning från Diana Skrattande Jag har redan på känn vilket medel hon kan behöva, det är ett som är vanligt på skygga unga djur. Så tappa inte hoppet Diii.

/Lotta

/Lotta

Anmäl
2007-06-10 22:46 #32 av: Annkis54

Där ser ju Dii
allt fixar sig...

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-10 22:51 #33 av: diana_

Som jag nyss ´skrev till Lotta på privat meddelande så aa känns det uppfödaren har viktiga uppgifter annars till utredningen..men har inte fått svar och känner mig lite ignoreradLedsen

Anmäl
2007-06-11 00:49 #34 av: Annkis54

har du testat att ringa??

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-11 01:14 #35 av: diana_

nää...men nuu fick jag tag i henne...

Anmäl
2007-06-11 02:02 #36 av: Annkis54

hehe
när man talar om trollen hehe

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-11 12:52 #37 av: diana_

Aa ju, det värsta jag vet är just att jaga folk...får att få svar.

bokade nyss tid,kastering och chippning på onsdag dåra, 1290 kr blev det. Får se hur det går sen efter det...

Anmäl
2007-06-11 13:28 #38 av: Kittentotts

Vi håller tummarna för dig Diii och din söta Conchi

Anmäl
2007-06-11 18:39 #39 av: Annkis54

ja...vi håller alla våra tummar här oxå
vad hade uppfödaren att säga då
vad trodde hon var orsak eller bästa att göra??

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-11 22:31 #40 av: feiner

Hej, låter lite likt min lilla perserdam men min tanke är att de är ju små personligheter. Min perser satt första veckorna under soffan rädd för min andra katt som nu inte bor med oss. Efter ett tag tolererade de varandra men i stort sett hatade varandra under den tiden de bodde tillsammans. Men trots hon är en lugn och go kisse så är hon milt talat reserverad. Pga att hon var sjuk i vintras så blev det många turer till veterinären. Det resulterade i att hon undvek oss tvåbenta. Nu försöker vi hantera henne korta stunder, att vi slutar med klappande tex innan hon vill gå därifrån. Så förtroendet ökar mer och mer. Nu har hon på kvällarna en stund då hon väljer att ligga och sova uppefter mig i soffan. jag kliar henne kort stund på huvudet och sedan får hon vara. Så från att alltid ha smitit under soffan vad som än har gällt till att möta oss i dörren ibland så känns det hoppfullt. Lycka till.

Anmäl
2007-06-12 12:53 #41 av: diana_

#39 Hm...ja inte mkt...att det brukae finnas en en som är mer försiktig i en kull...att hon alltid har varit lite mer blyg än syskonen. Hon var det, när vi skulle hämta henne gömde hon sig bakom tv:n , dem andra 2 ggr kom hon liiite fram.

Orsaken, tror hon har sagt det tidigare inte just när vi nu pratade att hennes mamma är lite försiktig hon också. Så aa kanske då ärftligt som ngn sa här.

Det bästa....sa hon att om hon är så rädd är det bra att vi ser efter eventuella lösningar  , men gav ingen lösning själv. Hon höll med mig i stort sätt...hon sa " jaa kastring kanske hjälper"...så fick inga direkt förslag av henne.Fundersam

Fast som sagt det oroande nu är att hon inte vistas och om hon råckar det gömmer hon sig från oss...kanske som jag sa kommer hon var surare efter vi tar henne till veterinären nu några dagar frammåt...

# 40 i början var hon inte så jätte rädd för oss när vi kom hem,hon tänkte mer på våran andra katt och fräste ,morra åt honom. Så då var hon inte speciellt gömd dem första dagarna.Så att hon hade blivi bra..visstades bland mina vänner, slicka deras händer,nosade på dem,lät sig klappas. Men sen en kompis hälsade henne så...aldrig mer...därför tkr vi det låter sjuukt konstigt. Nu har hon bara gjort baksteg i stora mängder. Nämnde till min uppfödare hon har blivit smalare (hon är redan smal sen tidigare) då sa hon att på sommaren äter dem mindre. Kanske är så..men tkr det är lite ett problem endå..

Har just nu svårt snart att se vad är problem och vad som är naturligtGråter

Anmäl
2007-06-12 13:04 #42 av: Kittentotts

Något jag tänker på mer Diii är, kan hon vara sjuk, ha ont någonstans? man kanske skulle få gjort en undersökning på de inre organen, jag tycker det är konstigt med en katt som varit framme innan blir så här med tiden mer o mer. Och det finns ju de som är försiktigare, jag har ju en tjej som inte gillar för mkt katter runt sig, ej mkt folk, hon går bara till vissa, hon är en padda som vet vad hon vill, och en mkt fin dam i sättet. Och då även försiktig, men inte rädd! Frågan är hur man går framåt i att kolla din tjej nu, men ultraljud på de inre organen hade ju inte varit fel för få veta om hon har ont.

Anmäl
2007-06-12 13:08 #43 av: diana_

Ja det är en bra fråga, hon har inte visar smärta. Det enda hon har gjort senaste dagarna när hon kommit ut är att titta på mig och skika, vet inte vad hon vill...

Dem kan inte ta det på samma besök va?imorgon alltså...

Anmäl
2007-06-12 16:41 #44 av: Annkis54

om du ska till en vet som har ultraljud så kan de naturligtvis ta det samtidigt
sen kan du ju även be att de passar på o "känner igenom henne" när hon ändå sover. Visserligen så kan hon inte visa nån reaktion på om hon har ont...men skulle det vara nåt "konstigt" så kanske de kan känna det. Skadar ju inte att göra det när hon ändå sover.
Kanske även nåt blodprov...men fråga veterinären..berätta problemet o se vad de tycker.
Kostar ju mer för dig men kanske kan vara värt det.
Vi är ju inga veterinärer...så det avgörande får ju veterinären ta utefter din beskrivning av hennes "symtom"
lycka till nu imorgon
kanske allt lugnar ner sig efter kastreringen

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-12 16:47 #45 av: diana_

Ju ringde idag och fråga om den kunde undersöka henne innan operationen så då ska jag nog prata med henne om Conchi och se vad som händer, just undersökningen kostar typ 200 kr. Sen får vi se vad dem säger och jaa hoppasd detta går över...

Känns bra endå ni kommer med goda råd och annat som jag inte ensam kan tänka på..plus att jag är helt ny inom kattvärlden också så känns det förstås tungt att just jag med så minimal erfarenhet .. behöver som sagt råd från folk med erfarenhet. Känner mig dum förstås, men det får jag ta..ingen är bra i början..

 

Anmäl
2007-06-12 18:23 #46 av: Kittentotts

Känn dig inte dum Diii, vi som hållt på i ett par år vet att det finsn så mkt som kan spela in när en katt mår dåligt. Vi frågar också, man kan inte allt. Inte vi som föder upp heller. Varje dag uppstår det frågor, vi delar med oss till dig av erfarenheter vi har, eller som vi fått råd och tips från äldre uppfödare. Fråga på! det är detta vi lär oss på. Jag tycker synd om dig! Du hade behövt någon snäll person som ville se på tjejen lite, någon som kan detta. Synd jag bor långt från dig, inte för jag kan så mkt, men jag hade viljat träffa denna sötnosen.

Anmäl
2007-06-13 19:26 #47 av: diana_

Ja det är synd att alla bor så långt bort från mig =( alla bor där nere...

Så nu var dagen slut. Det är inte kul att åka kommunalt till veterinären, vi har ingen bil. Först buss,sen pendeltåg,sen tunnelbana. Conchi var helt hysterisk,hon andades snabbt och tungt. Väl framme var hon jätte rädd, hon la sig nära min hand. Veterinären sa hon verkar må bra fysiskt. Sen hennes beteende är helt klar inte normal och vanlig hos en katt som kommer från en uppfödning. Fick rekomendation att köpa feliway el grej som man kopplar in på elutage. Har ett minne av någon på forum har nämnt den. Senare när jag hade lämnat henne så ringer veterinären och sa att Conchi hade/har feber 39+ så att dem skulle ta blodprov och se om hon hade infektion. Det visade sig att det inte var så.

På vägen hem låg hon helt intryck och still.Hennes blick är rätt död för tillfället =(. Dem sa jag ska ha henne ensam idag utan Percy så att han inte stressar upp henne mer. Så nu e hon ensam i sovrummet och ser ledsen ut...

Hjälper inte feliway och allt annat vi ska prova så sa veterinären vi får överväga om hennes liv är ett värdigt lov i konstans stress under soffan eller somna in henneGråter... så känns ganska sorgset här hemma. Vi hoppas lilla divan inte behöver somna in...

Anmäl
2007-06-13 20:18 #49 av: Kittentotts

Va ju bra du kom till en veterinär som kollade henne, men undrade han inte varför hon hade feber? även efter? han verkar ju vara en som förstog iallafall. Gud va jobbigt du fick åka så med henne i buss o tåg. Nu hoppas vi att det inget stort fel är med henne, hon kommer behöva lugn o ro från allt med andra djur o besök mm. Feliway är ett lugnande feromon. jag har gjort en Recension om denna produkt för ett bra tag sen på Katter.nu

http://www.katter.nu/katter/tester/tillbehor/feliway.htm

Hoppas länken fungerar!

Anmäl
2007-06-13 21:21 #50 av: simzonites

Temperaturen gick säkert upp på grund av stress något som inte är helt ovanligt i samband med veterinärbesök. Detta var väl första gången hon varit borta från ert hem? Skulle tro att hon häschade, när hon andades konstigt i bilen, så gör katter när de blir stressad detta är dock inget farligt.
I början på juli ska Johan och jag till Stockholm om du vill så kommer jag gärna på ett "hembesök" hos er då, alltid lättare att uttala sig om temperament osv när man träffat katten.

/Lotta

/Lotta

Anmäl
2007-06-13 21:25 #51 av: Annkis54

är hon kastrerad nu eller väntade ni med det??

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-13 22:45 #52 av: diana_

Nu är hon kastrerad, som sagt dem ringde upp mig nästan direkt efter jag gick o sa att hon hade feber så dem vågade inte kastrera henne utan blodprov. Hon är jätte deppad nu och har ännu inte fått i sig ngt. Hon väger 3.5 kg vilket dem tkr är en bra vikt på henne.

Så nu ligger hon i sovrummet bredvid min kudde helt paralyserad och stora pupiler. Klappat lite på henne, men har lämnat henne nu ensam en del i sovrummet så hon kan vila.

Hon, gissade som Lotta sa hon var stressad av resan, det var hennes första besök hos veterinären med mig. Hon har vart hos veterinären två ggr innan när hon skulle vaccineras. Hon är nu ID märkt också.

Jaa! vad kul Lotta! har du ngn datum ? hör jätte gärna av dig så fort du har datum så att jag kan planera in er! vill inte missa det!Kyss så kan ni /du ta dig en fika hos oss!

 

Anmäl
2007-06-14 03:18 #53 av: Annkis54

#52...räkna med att hon KAN vara slö några dagar nu
jag har haft 2 st honor runt mig som är kastrerade nu i går o i förrgår...det tog några dagar innan de började röra på sig igen
så det är inget konstigt just nu att hon bara ligger. O att äta är inte huvudsaken nu..dock är det viktigt att hon i alla fall får i sig vätska
hoppas det löser sig nu
men som sagt var..du ska inte tro att det blir några förändringar till det bättre nu direkt...för nu ska hon först läka från kastreringen

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-14 10:18 #54 av: Kittentotts

Mina tog 1 vecka på sig efter kastrering innan de åt ordentligt och orkade vara med igen

Anmäl
2007-06-14 10:49 #55 av: diana_

Hm jaa då ska jag kanske inte oroa mig så mkt..glömde fråga angående febern om de gav henne nåt mot feber...om det finns. Nu vet jag inte om hon har feber, kan man inte det ytligt?

Anmäl
2007-06-14 16:01 #56 av: Annkis54

#54..gott att höra det Carina
för Cleo mår inte så jättebra just nu efter kastreringen
men jag tror att det är för att hon int gillar tratten
när de tar av den så äter hon o beter sig som vanligt..men ska tvätta såret...o sätter de på den eller en "kroppsstrumpa" så skiter hon i allt o bara ligger

De gör ju så olika hos olika vettar
Diana....fick Conchi...penicillin som du ska ge henne???
varken Cleo eller Emmas hona fick det.
Emmas fick i såret + en spruta hos vetten men Cleo fick inget
ska de inte ha det nu för tiden
ska förresten starta en ny tråd om detta

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-14 23:36 #57 av: diana_

Neeej? skulle jag ha fått det? allt jag fick var en tratt....

skumt ....

Anmäl
2007-06-15 00:27 #58 av: simzonites

#55 Jag tror inte det gav henne något mot "febern" på grund av att den förhöjda temperaturen troligen berodde på stress.
Och antibiotika är inte något som alla veterinärer skriver ut vid en normal kastrering av en honkatt. Kan tänka mig att de som fått det har haft en antydan till inflammation.
Det kan bli en svullnad i äggstorlek vid operationssåret, detta är ofta en reaktion på tråden de sytt med och försvinner med tiden. Håll koll på att operationssåret ser torrt och fint ut, om det börjar vätska, blir rött så kan det tyda på infektion.

 

/Lotta

Anmäl
2007-06-15 00:50 #59 av: feiner

Så tråkigt allting, jag hoppas det ordnar upp sig, läser denna tråden ofta för att se hur det går med lilla Conchi. Det är fruktansvärt när de mår dåligt och inte kan säga vad som är fel. Vi tänker på er här hemma.

Anmäl
2007-06-15 01:39 #60 av: Annkis54

#58..nu när du skriver..."svullnad i äggstorlek"..så får jag en "bild" av detta...så det har jag faktiskt sett
Måste ha varit antingen Bettan eller Lowe när hon hade sin livmoderinfektion o fick operera bort allt.
Hade glömt det......

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-15 12:24 #61 av: simzonites

#60 Första gången jag såg det på en kompis honkatt irngde jag direkt till veterinären och frågade om detta. Fick svaret att det är en reaktion på suturena som brukar lägga sig efter hand. Har sedan sett det på flera honor efter den. Men den har som sagt försvunnit och de har läkt fint utan komplikationer.

/Lotta

Anmäl
2007-06-15 20:56 #62 av: Annkis54

ja..det gav sig av sig självt här med

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-16 12:20 #63 av: diana_

Hej!

 Jag skrev igår och det stod den va publicerad, aja.

#59 så gulligt , snällt sagt ! det värmer att många är oroade över Conchi.

Jag tror inte hon har feber nu iaf. Vi testade med strumpbyxan men den gick sönder. Så då använder vi tratten på henne. Hon blir som min hund när han fick munkavel, ledsen i blicken. Hon äälskar att tvätta sin mage så att när vi har tagit av den så hon kan äta och annat är hon på såret så då åker den på igen.

Nu har vi som sagt henne i sovrummet, veterinären sa det va bra om hon kunde vara i lugn och ro några dagar. Percy gillar jaga henne och veterinären sa det inte va bra hon sprang och hoppa för mkt nu några dagar.

hur länge behöver hon det? alltså ro och vara i sovrummet ensam? Percy är vääldigt ivrig ocg idag har hon börjar gnälla bakom dörren.

har inte kört med feliway först hon är ute ur rummet...

Anmäl
2007-06-16 16:50 #64 av: diana_

hur länge behöver hon det? alltså ha ro och vara i sovrummet ensam? Percy är vääldigt ivrig ocg idag har hon börjar gnälla bakom dörren.

Anmäl
2007-06-16 18:14 #65 av: diana_

testade ta ut henne ett tag, hon försökte gömma sig under allt,men tratten hindrade henne. Percy var ganska oroad och följde efter henne. Hörde plötsligt han var på henne och bet henne och ville börja jaga henne, är det någon idée låta henne vara ute? eller kan detta vara jobbigt för henne?

Anmäl
2007-06-16 18:16 #66 av: IdaJ

Om Percy är jobbig med henne kan du ju stänga in honom en stund och låta henne vara med er så hon inte blir så uttråkad av att vara i sovrummet hela tiden.

Om han jagar henne och bråkar med henne är det nog bra att ha dem separerade till såret läkt någorlunda så att det inte går upp.

Anmäl
2007-06-16 18:18 #67 av: diana_

GeneradJaa kan va bra kanske. Hmm...jaaa såret ser bra ut nu iaf, men när det kan jag veta den är läkt....

Hon ska alltså inte motionera speciellt mkt?

Anmäl
2007-06-17 22:35 #68 av: diana_

Märker hon mår bättre idag...hon gömmer sig under sängen eller bakom skrivbordet...dessa dagar har hon bara legat på sängen nästan...tråkigt att det är ett tecken på att hon mår bra då hon orkar gömma sig ...

Vad svårt det är att avgöra när hon kan börja gå runt tillsammans med Percy. menar då så att såret ser bra ut,aldrig haft en hona o inte heller en kastrerad sådan..Generad

Anmäl
2007-06-17 22:45 #69 av: Annkis54

OM allt går bra o inte såret blir infekterat eller liknande
så kan du nog agera som om allt är som vanligt efter en vecka-10 dagar
då är allt som förut, tror jag
just nu så ska hon inte motioneras eller så

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-17 22:48 #70 av: diana_

Hmm okej...jaaa då är det lika bra ha henne i sovrummet eller aa som ngn sa byta plats på dem. Bara att Percy är kungen i huset så stänger jag in honom kommer han kraffsa dörren så länge han orkar...

Sist jag hade henne ute så hoppade hon upp överallt, höga hopp och annat,men i sovrummet finns det inte många ställen hon kan hoppa på...

Anmäl
2007-06-17 22:51 #71 av: Kittentotts

Bra om hon får vara i sovrummet tills hon är stark som Annki säger 7-10 dagar, detta får du bedömma genom se hur såret läker 6 hon mår.

Anmäl
2007-06-17 22:55 #72 av: diana_

Bra att veta ! sen så sover hon mkt där inne då hon inte gör så mkt heller kanske är bra också. Men är inne hos henne flera ggr om dagen för att ta av tratten och mata henne...hon har iaf fått sig en hel del mat och vatten.

Anmäl
2007-06-18 19:42 #73 av: diana_

Hej igen alla glada!

Nu har jag snokat på Conchis sår idag,den luktar inget,men den har svullnat ngt. Igår var såret ena delen,vänstra sidan rund-svullen och idag är hela svullen...tryckte lite på den men hon sa inget...bifogar två bilder

 

Anmäl
2007-06-18 19:43 #74 av: diana_

Bild nr 2

Anmäl
2007-06-18 20:00 #75 av: Annkis54

visst ser man att det är lite svullet..o LITE annorlunda färg är "huden" bredvid
men jag tycker att det ser bra ut.
man ser inget kladd i såret o det ser fint ut
lite svullnad blir det..o även kan det kännas hårt när du känner på det.
stygnen ska tas av veterinär eller??
dag 5 idag...
verkar vara bra tycker jag
men fortsätt att titta på det varje dag.

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-18 20:03 #76 av: Kittentotts

fick ju se en större bild på såret via msn, detta ser jättefräscht ut! lite svullet, men det är normalt med lite svullnad, bara det inte är rött el kladdigt och detta va inte såret

Anmäl
2007-06-18 20:03 #77 av: diana_

Ja hon ska dit, eller vi ska dit på månda nästa vecka och ta bort det...

Aaa precis det är hårt...tittar på den 2 ggr om dagen ca. Hon fick av sig tratten ngn gång på morgonen så va oroad hon slickade såret eller nåt....

 

Anmäl
2007-06-18 20:43 #78 av: simzonites

Det ser jättefint ut, så du behöver inte oroa dig.

/Lotta

Anmäl
2007-06-19 16:04 #79 av: diana_

Åh ja det lät bra!

Idag har den svullnat lite igen, hur mkt brukar det svälla?

Anmäl
2007-06-19 18:35 #80 av: Annkis54

svårt att säga
men så länge det inte blir märkbart rött eller märkbart varmare där är runtomkring så är det ok
fast naturligtvis får det inte svälla en decimeter
men om det skulle svälla på grund av infektion eller varansamling under så blir det alltid varmt o rött
kroppens signaler på att nåt är infekterat är just svullet, varmt o rött...o då får hon ju naturligtvis ont oxå
du får gärna ta nya kort o visa oss

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-06-19 18:41 #81 av: Kittentotts

Värmen kan göra det svullnar lite nu med.Men som Annki säger se om det är rött o varmt, om det är detta då kan det vara en infektion pågång.

Anmäl
2007-08-06 21:15 #82 av: diana_

Ja ett tag sen jag uppdaterade här kring Conchi. Nu har det gått...över en månad sedan kastreringen och feliway. Feliway hjälpte inte tkr vi. Hon har vart sig lik, gömmer sig och sådär. Nu senare dagar , en vecka kanske har hon varit hur söt som helst,pratig och skriker efter att bli klappad.

Men idag, nyligen så grillade vi. Killen gick från köket till hallen där hon var precis vid yttedörren, hon fräste som 17, killen blev lite rädd då han inte såg henne så tittar han ner och ser en fräsande katt som visar tänderna. Han trampade inte på henne eller ngt alls. Sen så gick jag och kolla,hon sprang till vardagsrummet, hon fräste åt mig typ 8 ggr trots jag prata snällt och såg redo att hoppa. Vi förstår inte hennes beteende, hon verkar helt ostabil fortfarande. Det som är oroande är om hon inte ändrar på sig och fräser och håller på om vi ska ha några barn i framtiden! fräsande katt mot ett barn kan inte vara det allra bästa. Percy har fräst EN GÅNG mot killen och det var då han inte såg honom i mörkret och trampa hans svans, sen dess aldrig mer...blir så frusterad ....

Anmäl
2007-08-06 22:02 #83 av: Marita-L

Ja hon verkar rädd och osäker. Hon reagerade precis som en skrämd katt gör.

Hoppas hon blir tryggare med framtiden.

Anmäl
2007-08-06 22:10 #84 av: diana_

Ju...det är just det att vi gjorde inget alls...och det är oroande ha en katt man aldrig vet när den kommer flippa ur igenGråter

Anmäl
2007-08-07 11:01 #85 av: diana_

Gråter

Brukar eran katter fräsa åt er? eller eran barn ni som har barn?

Anmäl
2007-08-07 13:25 #86 av: Annkis54

nej...jag har aldrig haft nån katt som har fräst åt mig
det är inget vanligt beteende som Conchi har
hon är rädd för nåt...eller för en massa saker verkar det som.
Tråkigt när det blir så här
o det har gått så lång tid nu så ,,,undrar ju om hon blir bättre??

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-08-07 14:10 #87 av: Kittentotts

Verkar som hon är en rädd katt helt enkelt. Jag undrar också om hon någonsin blir bra. Att ha en sådand katt ihop med barn hade jag nog inte velat.

Anmäl
2007-08-07 18:00 #88 av: diana_

Jaa vi börjar fundera eftersom allt går så upp och ner med henne =(, ena studen går det bra andra stunden är hon livrädd för ossLedsen, svårt att veta om hon är glad. Vi gör vad vi kan, men känns som att jaa vi vet inte hur vi ska göra med henne. Och igår pratade vi just om att hon kanske mår bra om 1, 2 år och sen när vi får barn flippar hon ur igen...kanske låter som låångt planerat ...men risken finns..då kommer hon defenitivt inte vara glad och sen att hon kan börja fräsa och hålla på gör mig inte lugnare. Ni som kanske har små barn eller haft det med husdjur hemma...vet..men jag har hört att man ska inte låta djur vara ensamma med små barn ( 1-3 år gissar jag på), men tex Percy litar vi på,han skadar ingen och tar aldrig fram klorna förutom när han ska läxa upp Conchi som retas. Mot människorna använder han inte klor , morr eller fräs. Så skulle vara lugn att ha min krälande babys i närheten av Percy men inte henne...

Vi har tänkt ge henne fram till jul-nyår och se om hon gör förbättringar.om ngt händer borde det märkas då..för att ja, att hon är så mot främlingar, rädd är kanske OK men att hon håller ¨på såhär mot oss är en annan sak, att hon lever rädd hemma är inget bra.... allt är bara så sorligt med tanken ¨på att hon va lite gullig igen..nu under sängen igen...

 

Anmäl
2007-08-08 01:07 #89 av: nettan123

Hej!

Tråkig historia med Conchi, vad olika syskonen kan vara.

Jag har en kullsyster. otroligt social katt, som alla avgudar hemma.

Inte rädd förnågot // Jeanette

 

 

Anmäl
2007-08-08 01:58 #90 av: diana_

Ju den är ganska tragisk =(. Ju jag vet alla var sociala förutom Conchi. Vi föll för hennes utseende, vi trodde att hon var rädd skulle gå över med det verkar inte så. Vi har nu gjort allt vi kan för henne, bara vänta och se. Eftersom hon har det som hon har det så om det inte blir ändringar kommer vi somna in henneGråter. Nu i efterhand har jag läst och hört man ska aldrig välja den "försiktiga" (rädda)katten i en kull utan ta dem som kommer fram till en... man lär sig av sina misstag antar jag. Bara tråkigt för våran hane som vi köpte Conchi just för, att vi kanske då skaffar en ny kompis och han får starta om från noll... men Conchi har förändrat honom då han har ngt att jaga och därmed inte så lat...men det är inte det enda vi kan tänka på...vi måste som jag skrev tänka på framtida barn och att ha en ostabil katt inte är det bästaGråter. Inte är det bara tungt för Conchi att leva under soffan eller sängen utan för oss att se på henne... jag vet inte om hon hade varit annorlunda hos ngn annan...vi är bara inte dem rätta för en sådan katt som hon..oerfarna som bara den. Så att sälja henne vidare är ingen bra idée...

#89 Jeanette , antar du träffade Conchi, hur minns du henne?

Anmäl
2007-08-08 02:08 #91 av: Annkis54

ibland blir det bara så
man kan inte styra allting
o jag tror definitivt inte att hon hade blivit annorlunda nån annanstans. Vi här har ju följt Conchi från du skaffade henne..o vi har ju varit med i hennes utveckling..så inget som du har berättat känns "fel"
så det är nog bara som hon är..
o det finns säkert folk som gör annorlunda...men jag omplacerar ingen "problemkatt"..
en husis eller en korthårskatt hade kanske kunnat få gå o gömma sig bäst hon vill....o bara få VARA
men detta är ju en katt som behöver mer eller mindre daglig vård..o då måste katten kunna hanteras
Jag lider med dig...fortsätt att hålla oss underrättade

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-08-08 02:24 #92 av: diana_
Nej jag vet...som man säger på filmer " vi följde våran hjärta" och att följa hjärtat är inte alltid det klokaste eller bästa. Som jag skrev har jag lärt mig av denna "misstag" till nästa gång vi köper en katt, vi visste inte det med att man bör inte välja skygga/rädda/försiktiga katterGråter. Jag vet inte hur mkt jag har gråtit över Conchis tillstånd. Är oroad för henne för att vi vill inte förlora henne... men som du skriver Annki så måste hon bara hanterbar just pga hon är en perser...Tanken på att förlora henne är...förkrossandeGråter och det känns som att jag skulle då känna mig som en "mördare"...tankar som " tänk om.." skulle snurra då. Ingenting är bestämd  och kommer fortsätta informera här på forumet kring Conchi när det sker saker. Fått mkt stöd och kloka ord från denna sajt och jag uppskattar ALLA som jag skrivit här och följt Conchi. Ni har varit den bästa och enda hjälpen jag har fått kring Conchi...
Anmäl
2007-08-08 03:15 #93 av: heliotropes

Nu vet ju inte jag om din katt lider av det samma som min gjorde.

Jag tingade en hona hos en uppfödare fast hon var underviktig och jag fick vänta tills hon blev nästan 5 månader innan jag fick hem henne,hon var pigg och allert för övrigt.

Uppfödaren tog henne(10-12ve.gammal) från en fodervärd hem till sig när jag kom för att titta på den och en annan kattunge som hon hade hemma hos sig,detta var inte bra,för det blev väldigt stressigt för henne.Men väl där gjorde uppfödaren så gott hon kunde för henne.

När hon äntligen kom till oss så fick vi oss en överraskning,hon fräste och exploderade för allt möjligt,då var mina två barn ca:5 och 10 år gamla.

Sånt som utlöste henne var takfläkten,barnen i ansiktsmask för att inte tala om golvmoppen mm.

Men ju äldre hon blev ju mer kom jag på att det inte låg "äkta" skräck bakom,hon hade en väldigt livlig fantasi och klokare katt har jag aldrig haft,vid ett års ålder lärde jag henne att vinka,stå på bakbenen och ge vacker tass hur lätt som helst.

Hennes fräsningar och explotioner försvann undan för undan,det enda hon fortsatte med upp i åren, var att moppen var en farlig "huggorm",den ville hon ha som sin egna lilla rysareSkrattande 

Kan bara säga att henne fick jag skratta gott om när hon hade sina barn att försvara mot moppen.Tror ni att barnen tyckte att den var farlig....-näää, de åkte gärna uppepå.Själv fräste hon och slog rejält på den.

Om det är något liknande din katt "lider"av så är det bara att undvika att göra någon stor sak av det och låta tiden ha sin gång. Men aktivera henne gärna med något som hon får tänka till.

Eva // medarbetare på Perser


Anmäl
2007-08-08 03:47 #94 av: heliotropes

Kan ju tilllägga att hon blev en katt som skulle hälsa på alla och var framåt på alla de vis,och visade gärna sina "konster".

Eva // medarbetare på Perser


Anmäl
2007-08-08 11:21 #95 av: Lovebuffen

Diana!

Förstår verkligen hur tufft ni måste ha det! Lider med er!!

Har först idag läst denna tråd och funderar lite runtom er lilla katt......hur ser relationen ut mellan Conchi och er andra katt? Du skrev någonstans att han jagar henne.........kanske mår inte HON bra av det? Bara en tanke!

Det kan finnas spänningar mellan er andra katt och Conchi som gör att hon är på helspänn exakt hela tiden och därför överreagerar för minsta lilla från er människor. Katter kan nämligen reagera så om de lever ihop med en eller flera katter som de inte är 100% kompis med, utan där finns spänningar dem emellan. Då blir den katten som är i underläge så pressad att den reagerar med "överslag" på andra saker och människor/djur......och vi uppfattar bara att katten är skygg och/eller aggressiv, men egentligen är den på helspänn för att den är rädd för den/de andra katterna istället.

Kanske skulle du pröva att låta någon annan ha er mer orädda och tuffare katt under några veckor till en månad, och så jobbar ni under tiden MYCKET med Conchi, med er relation och för att få ut henne från soffan, gosa mycket, mycket med henne och på detta sättet se om det kan ha med er andra katt att göra. ÄR det så är det ju förfärligt om hon avlivas pga denna spänningen.

Värt att veta är att ibland är spänningarna nästan osynliga för oss människor och nyanserna så hårfina att man måste vara oerhört lyhörd och kunnig i kattspråk för att uppfatta dessa!!

Alternativet är att låta Conchi få bo hos någon som lever ensam och utan andra djur, någon som är lugn och trygg i sig själv och som är beredd att jobba mycket med henne.

Ni har verkligen gjort sååå mycket för att hjälpa er lilla Conchi, hon har tur som fått komma till er av alla!!

Hoppas det ordnar sig för henne och er till det bästa!

Varm kram, Ewa

Anmäl
2007-08-08 15:48 #96 av: heliotropes

#95 Håller med dej om att det är aldrig bra med spänningar mellan katter,man måste dela på vissa individer,för att de ska få komma till sin fulla rätt.

Eva // medarbetare på Perser


Anmäl
2007-08-08 18:58 #97 av: diana_

Hej!

Tack för alla svar. #95 , jaa alltså Percys och Conchis relation är så varierad den också. I början jagade han henne hela tiden och slet av tussar från henne. Nu jagar han henne ngr ggr om dagen,men inte lika ofta som förr. Det han gör är att med tassen trycka ner henne och om hon är envis biter i nacken. Hon är kaxig och vill inte underkasta sig ..och detta irritierar honom va vi ser. Han biter henne då ¨på magen och rumpan. Senare på dagen ligger dem och sover inpå varandra:

http://percyandconchi.bilddagboken.se/index.php?main=L3Avc2hvdy5odG1sP2lkPTc3MzQ2NjIyJnQ9MTE4NTY2MDAwMSZjdXJyaW1nPTI=

http://percyandconchi.bilddagboken.se/index.php?main=L3Avc2hvdy5odG1sP2lkPTc3MzQ0MjIwJnQ9MTE4NTY2MDAwMSZjdXJyaW1nPTA=

Sen har han nu låtit henne tvätta honom...det fick hon inte förr, och ja han tvättar henne ofta och gillar det ser det ut som...

Det lät som en bra idée , då kan vi börja med att ja låta honom vara hos en vän en vecka och se hur hon beteer sig då. När hon var inlåst i vårat rum en vecka då hon kom för att dem bråkade så mkt, blev hon mkt mkt kaxigare mot honom... så vet inte om det kan bli så igen då...ser vi ingen skillnad på henne om han är borta kan vi då skicka iväg henne till samma vän och se hur hon är mot dem?

Tack åter för alla svar!

varma kramar

Diana

Anmäl
2007-08-08 19:30 #98 av: nettan123

HEJ Diana!

 #90  Cochi hade flyttat när vi hämtade våran lilla misse.

 Hoppas att det blir bättre nu när hon är kastrerad.

Har haft en skygg hona som sprang och gömde sig när det kom någon och fräste åt allt och alla, nu 5 år senare är hon hur trevlig som hellst. Hon blev bättre efter att ha fått en kull .  Enda besväret jag har med henne nu är när jag ska bada henne, men det går.( Har aldrig exploderat ).

// Jeanette

Anmäl
2007-08-09 00:32 #99 av: diana_

#90 aah okej ... hmm jaa nu är conchi kastrerad...och jaa tror inte hon va lämplig för avel eller ja föda upp kattungar...

#95 Nu har jag iaf pratat med en vän som bor ensam me sin kille utan djur...hon ska ha percy hos sig en vecka och så får vi se om Conchi kanske tar mer för sig... som jag skrev blev hon det efter vi hade dem skilda.. Men vi vill se om hon är annorlunda när han inte är hemma, visar sig mer eller så.

Är hon likadan tänkte vi då lämna henne hos samma vänner en vecka eller 2 och se hur Conchi är mot dem...och hon klarar av att vara social och aa va normal. Går det bra..kan det då va som lovebuffen skrev hon behöver vara en ensam katt...men är hon likadan fortfarande så...jaa är hon så till person.

#90 Hennes beteende kan gå över...men vi är som sagt oroad över att hon kanske ska bli sådär när vi får barn..och jaa..tkr det låter läskigt ha en hysterisk/fräsande katt nära barnen...som tar till klor för minsta lilla...kan vara farligt...antar jag..Fundersam

Anmäl
2007-08-09 00:38 #100 av: diana_

Bild på Conchi några dagar innan hon fräste och gömde sig...igen...nu har hon vart sen lörda under soffan eller sängen...

Anmäl
2007-08-09 01:37 #101 av: heliotropes

Måste fråga om hon har en stor yta att röra sig på,det kan vara så att hon vill ha lite minde,typ ett rum som hon kan få känna sig trygg i.

Har en hona som inte gillar för stora ytor,så hon har fått varit en så kallad sängkammarkatt med egen låda,mat,klöspelare och fönsterutkik och med utsikt till de andra via "nätdörr".Då är hon framåt och lycklig.Hon går annars bra ihop med de övriga men hon gömmer sig för att få vara ifred och att hon tycker inte om överraskningar.Hon litar och känner sig trygg med mej,hon och jag har varit mycket ute och tävlat och då hon fått min fulla uppmärksamhet...då mår hon min lilla sessaGladHon har aldrig visat aggression,men hon är "fjossig"ala diva.

Just nu går hon ihop med mina övriga vuxna honor i ett eget rum på ca:22kvm. 

Eva // medarbetare på Perser


Anmäl
2007-08-09 11:33 #102 av: diana_

Hon har 62 kvm ... vi hade henne som sagt i sovrummet som int är så stor en, nästan två veckor utan Percy med låda och allt. Då var hon extra kelig och så. Vi tror de var för hon ville..."smöra" så vi släppte ut henne. Hon kunde va där inne så länge jag eller Christian var där inne. När vi inte var der började hon skrika så länge hon orkade och klösa. Så att vi sluta just för att hon inte skulle förstöra dörren. Hon var alltså inte så glad av att vara på en liten yta ensam...

men tack för förslaget ! som sagt det är inte lät för oss gissa vad vi kan göra med henne eftersom vi har ingen katt erfarenhet sedan tidigare...så det är skönt att höra er andra som har goda förslag!tack det värmer!

Anmäl
2007-08-09 16:27 #103 av: Summerwinds

Vad säger försäkringsbolaget och uppfödaren i en sådan här situation? Det vore ju hemskt om ni måste avliva henne men samtidigt så fungerar det ju inte att hon mår på det här sättet i det långa loppet.

Katten kan ju inte användas till varken avel/utställning eller sällskap pga temperamentet. Vad har uppfödaren för ansvar i denna situationen? Om en katt blir sjuk/skadad osv, gäller ju uppfödarens dolda fel försäkringen och om katten avlider kan ju uppfödaren bli ersättningsskyldig osv. Antingen får ju ägaren en ny katt eller pengar som ersättning, men detta gäller kanske inte i detta läget? Nån som vet? Har man som uppfödare någon skyldighet att katten ska fungera socialt? Jag tycker synd er som har köpt en katt (de är ju inte gratis direkt) och så kanske ni måste avliva henne och sen betala fullpris för en ny.

Kanske märks det skillnad om ni separerar dem ett tag. Håller tummarna! Kramar från mig

Anmäl
2007-08-09 23:18 #104 av: simzonites

Dii du har fått PM från mig Skrattande

/Lotta

/Lotta

Anmäl
2007-08-10 15:41 #105 av: diana_

103# Jag har pratat med Agria och dolda fel gäller inte beteende störningar tyvärr, Conchi har dolda fels försäkring men dem sa den täcker inte det. Sverak sa:

"Det är inte vanligt att kattungar som är uppvuxna hos en uppfödare är skygga. Om katten visar sig vara sjuk, är det veterinären som kan hjälpa med åtgärd. Det är konsumentvägledningen i din kommun du vänder dig till för råd rörande dina rättigheter samt eventuella ersättningar.  

Med vänlig hälsning/ Cecilia, SVERAKs stambokförare"

Och veterinären sa att om inte kastreringen hjälper så finns det inte mkt lösning kvar, för hon kan inte gå på lugnande medel livet ut.

JaGråter det är hemskt om det måste bli så, men som du säger så lider hon alldeles för mkt och kan inte leva normalt så...idag var hon ute ett tag, kille höll på trassla ur sin rakaparat hon blev helt förskräckt av att se den ! den var inte ens på. Hon är rädd för alla vardagars sysslor eller om ngt ramlar (inte på henne men kanske en kastrull lr så).

Pratat med Carina ( Kittentots) väldigt mkt. Hon sa att uppfödaren har egentligen ingen ansvar ( Carina du får gärna rätta mig eller lägga till ngt så jag inte säger fel det du sa)

Och uppfödaren har sagt att hon vill inte ge oss isf en ny kattunge pga av det är hennes linjer hon har och hon vill inte detta skall upprepa sig på nytt. Men jag tror inte det handlar om det, jag TROR det handlar om en ekonomisk förlust för henne ge oss en helt ny katt som kostar 4500 ( Conchi kostade 3500 kr) eller mer. Så det enda hon kan erbjuda sa hon var att vi får 1500 kr tillbaka. Och precis som du säger, det är inte gratis för oss alls. Hon har kastrerat, öronmärkts, hon har kostat oss lite pengar nu. Det är klart att alla katter gör det, men ja. Därför tycker vi att det är tråkigt så också att vi måste betala för en helt ny då vi tror våran hane trivs med sällskap.

Som jag berättade för Carina, känns allt är vårat fel för att inte vi är så insatta, vi är nybörjare. Nu har några skrivit här på forum och så har ja läst en bok där det står man ska aldrig köpa den skygga/försiktiga katten i en kull, utan dem som kommer fram till dig. Och jaaa..så blev det såhär. Uppfödaren säger att Conchi var försiktig. Första gången vi va där var dem i badrummet så hon gömde sig inte mkt då, men hon gillade inte att bli buren. Andra gången var dem ute i huset, då gömde sig Conchi under granen och vi fick locka fram henne med en leksak(bild) hon var skeptiskt. När vi hämtade henne gömde hon sig bakom tv bänken. Vet inte längre vilket ord är rätt för henne beteende då...så vem fel är det? vet inte..vi fick ingen varning eller jaa ngt...

Varma kramar Didi

Anmäl
2007-08-10 18:09 #106 av: Annkis54

#105..jag tror att de flesta försäkringsbolag INTE täcker lynnesproblem.
O man kan aldrig var säker..hur man än vänder o vrider på sig så KAN det bli så här.
O uppfödares rättigheter o skyldigheter finns det nog ingen som kan säga 100% säkert.
Moralisk sett så ger nog många uppfödare en ny katt i ersättning när nåt sånt här händer. Men har hon rädslor för att det är linjerna..så...
Jag tycker att du ska ta de 1500 kr...många hade inte ens gett dig detta.
Kostnaderna som du har haft...kan du inte räkna med...de har du ju haft bara för att du har ägt katten o tagit hand om den. Så sånt o mat o kattsand kan du inte räkna med
så om man ser på det på det sättet så har du bara "förlorat" 2000 kr. 3500 kr är ett JÄTTEBILLIGT pris för en renrasig snygg perser med stamtavla
Så....så JÄTTEMYCKET pengar har du inte förlorat...tycker jag i alla fall
ta det som en erfarenhet...som "kostade" 2000 kr
önskar att mina erfarenheter hade varit så "billiga" Cool

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-08-11 17:15 #107 av: diana_

Hm...neeej..det är som du säger en moral fråga, men jag tror mer på att det är en ekonomisk fråga....fast jag är nyfiken på vart ligger ansvaret? eller ja hos vem? om katten redan har symptom så vi trodde inte var allvariga...många kan tka det är köparens ansvar..då köparen får köpa katten den önskar, huvudsken för många kan va få den såld...för andra är det uppfödaren som har mer kunskap oftast än köparen...jag tkr det är uppfödarens ansvar...vad tkr ni andra? vissa har redan skrivit på denna tråd dem aldrig hade sålt Conchi ( eller en liknande)...

Det är sant...menade inte riktigt man ska bli ersatt för alla utgifter. Det är omöjligt. Vad menade du med dina erfarenheten Annki? har du haft en liknade som denna? intressant att höra med alla som läser detta och känner igen fallet.

Vi gör vad vi kan för Conchi ! hennes bästa går långt fram i beslutet som tas efter alla försök är slut...

Anmäl
2007-08-11 20:27 #108 av: simzonites

Jag har haft kontakt med Diana om Conchi tidigare och nu ska vi pröva att behandla henne med homeopati, jag tycker helt klart att det är värt ett försök. Om någon undrar så gör jag det "ideellt" för att jag vill se om jag kan hjälpa Conchi och DianaFlört . Så håll tummarna för att vi ska få resultat.

/Lotta

Anmäl
2007-08-11 21:57 #109 av: Annkis54

#107..ja..jag har haft "erfarenheter" genom åren av olika typer.
Jag har även köpt 2 st katter som i slutändan visade sig vara helt ohanterliga.. Säger INTE att det är uppfödarnas fel.
Ingen vet hur en katt utvecklar sig.
den första katten det handlar om...var för ca 7-8 år sen. Liten o tanig o bajsade ner sig på vägen hem. Helt ras i magen. Jag själv lyckades inte få ordning på henne så efter några dagar så fick vi åka in med henne. Ringde faktiskt till Agria innan jag åkte in med henne bara för att kolla att det var grönt..o fast de sa att det var det så åkte jag ändå personligen på räkningen på runt 4-5000 kr. Låg inna på djursjukhus för uppvätskning mm...TILL SLUT så fick vi ordning på magen..men hon kunde bara äta Hills ID. Hon flyttade till ett ensamhem...o faktum är att jag såg en annons ute på henne häromdagen....då hon letar efter en hane att paras med. I hennes fall så blev allting bra..o hon mår bra såvitt jag vet. Jag förlorade väl ca 3000 kr för köpeskillingen på katten samt veterinärvården,  o en erfarenhet rikare.
Den andra var en fin o välnärd kille. Som oxå visade sig ha magproblem. (Hade inte det hos uppfödaren...)Inläggning djursjukhus...uppfödaren som gjorde sitt bästa för att lösa problemet...ställde upp allt hon kunde. Men efter ca 1 års fram o tillbaka med problem så satte det sig på psyket. När jag inte längre kunde klippa klor på honom så fick han gå till de sälla jaktmarkerna. där "förlorade" jag 6000.
Nu har jag ju bara förkortat ner båda dessa historier för det går inte att återberätta så här.
O återigen...inget jag skyller på uppfödarna....sånt som händer...som man får ta med i beräkningen..för mig som uppfödare. (kanske lite annorlunda för dig som privatperson)
Jag har ju oxå varit med om att katter som jag har sålt som har varit hur fina o friska som helst...(som den katten som gick bort nyligen som jag skrev om.)..som i slutändan har dött eller fått avlivas av olika orsaker. (Om jag kommer ihåg rätt så har det hänt mig 3 gånger under mina 13 år som reggad)
då har jag naturligtvis gett de en ny katt kostnadsfritt.
Men vad regler o lagar säger....jag vet inte..mer än att det är vanlig konsumentlagstiftning som gäller. så lagligt sett så har du nog inga "rättigheter"...jag vet inte....(ta pengarna hehe)
Det är ju oxå så att man köper " det man ser"...inte hur den utvecklas...både fysiskt o psykiskt
men moraliskt är en annan sak
Hoppas att Lotta kan göra nåt för henne
Jag har bara positiva erfarenheter av homeopati
jag har ett litet förråd med akutmedel hemma som jag använder vid behov
Ger alltid efter jag har vaccinerat kattungar tex

hoppas det löser sig nu
Kram/Annki

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-08-11 22:50 #110 av: simzonites

Vill bara tillägga att vi som uppfödare och kattägare aldrig får glömma att det är levande varelser vi har att göra med. Precis som Annki säger kan man ju aldrig veta hur en individ utvecklas i livet. Det man kan göra är att ge kattungen en så bra start i livet och se till att det är en trygg individ som flyttar till sin nya ägare. Att sedan finnas till hands och vara till råd och stöd så gott man kan. Katter har precis som vi människor olika personligheter och olika förutsättningar för att hantera situationer som man stöter på i livet.

/Lotta

Anmäl
2007-08-12 12:39 #111 av: diana_

Tycker alltid det är lika intressant läsa eran inlägg ! Ni har rätt, det är egentligen ingen fel , men som du säger Annki som privat person, kund är man gaaaanska krävande.

Kan bara säga...allt stöd jag har fått kring Conchi, alla råd har kommit från perserifokus! Annars hade jag vart ensam i detta kan jag säga och det känns sorligt. Känner inte många uppfödare annars än ni som finns här o dem katterna kommer ifrån. Ensam i denna fall som Conchi hade känts inte bra alls som sagt, främst med min erfarenhet.

Vi ska testa på Lottas behandlig,sedan sära på dem och ja det som går.

Tack för alla ord!

Varm kram!

Diii

Anmäl
2007-08-20 19:53 #112 av: diana_

Kan inte sluta bli mer och mer deprimerad kring Conchi,inte bara hon mår dåligt utan jag blir jätte ledsen och frusterad själv!

Satt och spela Nintendo, Percy låg på golvet och allt var lugnt...Conchi var under soffan så som hon brukar sen hon fräste ...tror ni inte hon fräser åt mig som inte såg henne ! Herre Gud tänker jag ! hur kan en katt fräsa när jag inte ens titta på den eller såg hotfull ut!Gråter är Conchi...instabil helt?Gråterdetta krossar mitt hjärta. Percy ska iväg till en vän nästa vecka...men att få uppleva fräsningar utan logiskt motiv känns inte bra...

Anmäl
2007-08-20 20:28 #113 av: feiner

Min ena katt har varit rätt lik Conchi till sättet och tidvis satt hon och ugglade under soffan. Det berodde helt på den andra katten vi hade och det var inget som vi först tänkt på. Katten hade skrämt henne och det gjorde henne skygg för allt. Som jag skrev så hade vi den andra katten, vi fick göra ett val, svårt men flera saker vägde in så det blev av. Idag när jag sitter vid datorn ligger hon i knät dit hon snabbt lägger sig så fort jag sätter mig någonstans. Hon är fortfarande rädd av sig och smiter undan ibland när vi går över golvet eller när det kommer folk. Men för ett par månader sedan trodde vi aldrig att hon skulle ligga i knät så här så det går framåt. Jag kan tillägga att vi också skaffat en kompis till henne som hon accepterar hyffsat.

Vi bearbetade upp ett förtroende hos henne efter det att hennes kattfasa försvann. Hanterade henne korta stunder, undvek att försöka fånga henne utan tog henne när tillfälle gavs, dock inte om hon kom av nyfikenhet eller för att lägga sig hos oss. Mer då hon råkade sitta inom armlängd. Jo när vi klappade henne så gav vi oss och gick oftast när vi märkte att hon tänkte gå, så vi var först med att dra oss undan.

Jag vet verkligen inte om detta kan hjälpa men det känns som det funkat här. Att hon ligger här i knät är ett tecken iallafall. 

Anmäl
2007-08-20 20:29 #114 av: Bullan

Ett djur med dålig mentalitet och dåliga nerver, kan i princip aldrig bli "bra" eller frisk. Man kan bygga upp dem som korthus med diverse åtgärder, men förr eller senare rasar det igen. Det blir tillslut så att man åtgärdar hela kattens och sin egen tillvaro för att få det att fungera....men det håller inte i längden.

Ett djur med dålig mentalitet, kan aldrig bli bättre, bara sämre. Låter kanske hemskt, men ju längre djuret lever, desto mer är den med om. Både bra och dåliga saker. Och de med svaga nerver har ofta tendensen att de inte kan släppa det hemska som hänt. Det kommer ihåg alla otäcka saker som händer i livet. De bra sakerna bara passerar. Friska individer avreagerar sig på ett eller annat sätt och går vidare i livet och tar nya saker med ro. Men dessa individer gör inte så, de har en förväntan på att hemska saker hela tiden ska hända. Hemska saker kan vara en kastrull som ramlar i golvet...eller att någon överaskar med sin närvaro m.m. Behöver inte vara allvarliga saker alls. Och när det händer, så blir de jätterädda och mer el. mindre överreagerar på händelsen.

På hundar testar man detta med diverse mentaltester och tar ut "mentalt dåliga" individer ur aveln. Burksmässigt fungerar dessa hundar aldrig annat än som uppbyggda korthus...tills de rasar. Antingen ger djurägaren upp, eller så forsätter de med den eviga karusellen med att bygga upp djuret så pass att det fungerar hyggligt ett tag igen. Det finns ju hundar som inte ens törs gå förbi sin egen skugga. Man kan ju fråga sig för VEM de lever? De har det nog bättre på "andra sidan". För vi kan ju inte skicka djur till en psykolog och få dem att förstå sitt beteende och därför ändra på sig för att må bra.

Det finns ju som sagt lugnande...men det är ju inte någon lösning.

Jag hoppas att Zimzonites behandling kan stärka upp psyket på henne, kanske det kan hjälpa henne att ändra beteende!? Eller att hon LÄR sig ett nytt beteende med ett ev. starkare psyke.

Lycka till med lilla Conchi. Jag tycker hon inte kunde ha kommit till ett bättre hem. Du verkligen engagerar dej i henne och verkligen försöker. Jag hoppas verkligen detta löser sig på ett godtagbart sätt. Jag tvivlar på att någon stor förändring sker, men man ska aldrig säja aldrig! Skrattandejag håller tummarna för er.

 

 

 

Anmäl
2007-08-20 21:23 #115 av: diana_

Hej!

Jaaa vi gör det vi kan,men som allt påfrestande i livet känns det tungt..och framför allt för att inget vi har gjort hitills har hjälpt henne(Conchi). Ni vet, sorgen tar över och finns inte annat än tårar som redskap för att få ut sorgen som känns inombords...i denna stund känner jag bara...allt är mörkt...vi ska testa meddlet på henne och ja se om kanske hon skulle må bättre som ensam katt...

Många av er här har förlorat eran kompisar(katterna) och jaa vill inte vara där ! inte nu...inte än...men som du skrev Bullan..hon kanske är en av dem invidivider som aldrig kommer bli helt frisk...Gråter

Jag vet det inte finns så mkt mer ni kan säga...men det känns bättre kunna skriva ner det jag känner....

Anmäl
2007-08-20 21:58 #116 av: ophelia

Lilla Dii känns så sorgligt att läsa om lilla Conchi.Förstår att det känns jätte tungt för dig just nu.Har läst tråden flera gånger och tycker att du försöker allt du kan.Att inte välja den skygga brukar ju ges som råd.Men det behöver inte alltid betyda att det är fel på den.Kan också vara så att syskonen är jätte tuffa och en liten blygis har inget att sätta emot.Det ska man ju som uppfödare se och uppmuntra den lille/lilla.Så jag tycker inte du ska känna som om du har gjort något fel när du valde med hjärtat.

Vill berätta om en liten räddhare jag hade i en Birma kull.Kunde inte förstå vad som var fel.Han klättrade inte högt upp på klösmöbeln.Skulle jjag ta upp honom så krånglade han.Det var jag inte van vid.Mina kattungar var tuffa och frimodiga.  Jag sålde honom inte eftersom jag förstod att något var fel men inte vad.Det tog faktiskt nästan fem månader innan jag kom på att han faktiskt var höjd rädd.Då blev ju behandligen av honom helt annorlunda och vi började vänja honom vid att komma högre upp än golvet så sakta.Det tog drygt en månad sedan var han en helt annan katt.Han fick också en ny matte och husse.Du förstår att jag med detta precis som flera av dom andra tycker att uppfödaren borde tänkt till.

Detta blev långt.Men jag har lite till.Jag har en bekant där en av deras katter började uppföra sig som Conchi.Det gick så långt att hon började attackera deras ben när dom gick förbi.Vid en veterinär koll där man även kollade huvudet med röntgen visade det sig att katten hade en tumör i huvudet som tryckte.Tyvärr gick den inte att operera men man fick en förklaring på vad dom var så fel.

Skickar en stor kram och hoppas att det ska gå bra för er trots allt//Sylvia

 

Anmäl
2007-08-21 03:03 #117 av: Annkis54

det har skrivits så mycket kloka ord här...o ingen vet väl vad som är fel med Conchi..eller om hon kommer att bli bättre.
Jag håller med om att ni har gjort allt ni kan..o lite till. Ni ska inte känna att ni bara har gett upp...utan ni försöker verkligen.
O som bullan skriver...ibland kan man undra för vem skull djuret lever.
Att dö...att glida över till andra sidan, över regnbågsbron..är inte farligt..
jag tror att våra djur förstår så mycket mer än vi förstår..vet att de ska komma till blomsterängen...o bara få vara i paradiset.
Missförstå mig inte nu. Jag är inte sån att jag lättvindigt tar bort en katt. jag är såpass mycket djurägare o "ego" så jag vill ha de kvar här hos mig..o gosa o pussa på dem.
Men inte till vilket pris som helst
Ibland kanske vi får släppa taget. Erkänna oss besegrade.
detta var aldrig meningen....
det bästa jag har läst nångång för länge sen var...något sånt här: förväxla inte ett  bra förhållande med ett långt förhållande.
tycker jag gäller både hos människor o djur.
bara för att det inte håller "livet ut" så betyder inte det att det har varit ett kanonförhållande
allt har något att lära.
missförstå mig inte nu ..jag säger inte att du ska ta bort Conchi...jag säger bara att jag inte tror att det är farligt att dö...o det vet djuren.
blev visst lite filosofiskt här nu

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-08-21 11:29 #118 av: diana_

Ophelia:

Nej,det är sant, men du vet när sorgen tar över så ser det mesta dystert,mörkt och anklagelserna riktas mot en själv. Det kan inte vara lätt att vara uppfödare och göra det rätta,när jag läser eran olika berättelserna ni delar er av med. Som jag skrev tidigare, jag har svårt att förstå uppfödarna, och jag undrar om dem har svårt att förstå mig... en med mer erfarenhet kan ha svårt att förstå en med mindre och tvärtom..

Vi har funderat kring om hon är sjuk, men ja när vi var hos veterinären tyckte hon att Conchi verkar frisk fysikt,men psykiskt enligt det jag berättar nej.

Annki:

Jag missförstod dig inte alls, tycker att det du skrev skrev du på ett bra sätt och det är sant ! tänkte igår, att det kanske inte är så hemskt om hon då går bort om hon mår så hemskt dåligt vid liv...skulle kanske vara plågeri då..bara för att jag trodde jag skulle få ha henne för alltid.Men fick ha henne 1 år...

Men som Bullan skrev tidigare, hon mådde lite bättre ett tag,sen var vi på noll igen och så har det varit. Att den lilla glädje jag har känt när jag har trott "nu blir hon bra" försvinner lika fort som tanken kom...är sorligt.

Nu ska då, Percy åka bort en vecka. Hon ska vara här då hemma utan honom. Det vi då letar efter är att se om hon tar över,kanske är mer frammåt. Då kanske det betyder hon vill vara ensam katt...jag tkr hon verkar tka om Percy. Men han gillar att trycka ner henne och det begrärar hon göra,underkasta sig.

Under denna tid,eller ja kanske när Percy är redan hemma hoppas jag vi ger henne Lottas homeopati och ser om det fungerar på henne.

Märker vi att hon är likadan efter dessa två försök...så känns det att det finns inte mer att göra...Gråter

Tackar er för eran varma och tröstande ord, det behövs, tack!

Anmäl
2007-08-21 17:43 #119 av: Annkis54

håll oss gärna uppdaterad ofta
när Percy åker..o när homeopatmedicinerna kommer
jag lider med dig ska du veta
men vi har nog många varit med om liknande svåra situationer
då vi måste ta beslut..

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-08-23 18:39 #120 av: diana_

Jag lovar det ! Percy ska iväg på måndag- fredag tkte vi blir bra..så får vi se...

tack Annki! och alla andra också.

Anmäl
2007-08-24 13:24 #121 av: Friida

Vad ledsen jag blir när jag läser #114

Som hund och kattägare har jag tagit hand om flera "trasiga" hundar och katter och fått dem helt ok. Tack och lov att fler är som jag och tror att det går att hjälpa såväl trasiga mäniskor och djur!

Anmäl
2007-08-24 17:38 #122 av: Annkis54

#121...jo..jag tror säkert att det går att laga o heala många "trasiga" djur. Jag har erfarenhet av det inom min nära umgängeskrets...så jag vet oxå det.
men det finns säkert även de som det inte går med.
när vet man att man har gjort allt man kan??
när vet man att ingen orkar längre??? varken det specifika djuret, eller djurkompisarna eller människan.
När blir det "liv till varje pris" på ett negativt sätt??
detta är svårt.
Man kan som människa försöka o försöka under flera år..man mår sämre o sämre o vad händer då till slut.
man vill inte gå hem för där hemma finns nåt som "gör ont"
DETTA ÄR SUPERSVÅRT
OBS nu igen att jag inte säger att Conchi ska tas bort här o nu...jag säger bara att det inte alltid går bra...suck
Oavsett hur detta slutar så tycker jag att Diana o hennes sambo har gjort allt som står i deras makt..o jag hoppas innerligt att detta ska räcka o att Conchi kan leva ett bra liv tillsammans med Percy o människorna..o inte gömd under soffan.

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-08-24 18:05 #123 av: Bullan

FörvånadJag har väl inte sagt att man ska ta bort allt och alla?!?

Jag säjer ju bara att det finns en gräns...och den gränsen känner ofta djurägaren vart den går. Och då får alla andra acceptera det och inte opponera sig mot det.

Det är som Ankis skriver, inte BARA djuret det handlar om...utan alla kring det också. Jag hoppas att Diana vet precis hur jag menade och förökte få det att låta i mitt inlägg. För det var inget illasinnat jag menade alls.

Jag har jobbat med att utbilda tjänstehundar, MP(militärpolis)-hundar och ledarhundar till synskadade. Och jag har blivit lärd av Sveriges kanske främsta hund-mentalitetexperter på just etologi - lära om djurs beteende.

Så jag lovar att mina ord inte är något jag bara hittat på!!!

Djur fungerar mentalt inte på samma sätt som människan. De har inget tidsbegrepp, på det viset att de vet att något kommer att bli bra någon gång senare t.ex.

Man kallar det med ett samlingsbegrepp för "nervkonstition" för att beskriva hur djuret är utrustat från början...i grund och botten. Och har de problem med att lösa och komma över "vanliga" händelser redan från början, så kan man inte annat än bygga upp dem mentalt på kontlad el. manipulerad väg. Dvs det håller inte i längden. Förr eller senare så rivs korthuset. Och djur där det händer allt för lätt...så kan man undra sej om det finns så mkt mer att göra...då man redan provat allt. Är det för ens egen skull eller djurets skull man kämpar vidare då?

Vissa djur är helt enklet inte rustade för att klara av den stressiga miljö vi människor trivs i. Tv-apparater, radio, diskmaskiner, tvättmaskiner, takfläktar, m.m m.m.... Det är miljöer som inte från början är avsett för något levande djur. Så att det finns svagt mentala individer, är inte så konstigt om man tänker efter. De är dåligt rustade för VÅRAN miljö. Och alternativt att ta bort alla stressande faktorer som stressar dessa individer i ett hem...är nog inget någon skulle göra.

Varför tror du/ni dessa djur karakteristiskt GÖMMER SIG i mörka trånga vråer? Det är så alla djurslag gör, då de vistas i FÖR DEM en otrygg miljö. Det behöver inte alls betyda att det är otryggt just i det hemmet där det befinner sig! Men likaväl, så kan det finnas andra hem där det skulle kunna fungera. Men ska VI människor el. djurägare tvinga dem att acceptera något de kanske inte är mentalt rustade att klara av att acceptera då?

För som sagt....Jag tror Diana har provat det mesta snart...och jag hoppas att det finns något som fungerar för hennes katt. Men jag VET också, att så inte alltid är fallet. Och jag försöker förklara VAD det kan bero på för dessa djur, så att djurägarna inte klandrar sig och mår jättedåligt över det. För IBLAND finns inget bra alternativ.

Jag har även jobbat på djurklinik, som vet.assistent och vet mkt väl att trasiga djur går att rädda. Men även veterinärer har som utgångspunkt, att man räddar inget djur som inte får ett värdigt liv efteråt.

Men som sagt, jag hoppas innerligt att Diana hittar ett sätt som fungerar för hela hennes familj. Men gör hon inte det, så är det bara att acceptera att det är på det viset. För hon känner sin katt bäst.

Hoppas att du/ni nu förstår vart det jag säjer kommer ifrånGenerad

Anmäl
2007-08-24 20:19 #124 av: diana_

Bullan, jag förstod vad du menar tidigare. Misstolkar ingen eller tar inte illa upp av någon av eran inlägg för det jag vill är att just ni uppfödare och andra katt älskare ska kunna berätta för mig om ni känner till fallet, eller om ni har erfarenhet eller kunskap jag annars inte får då jag inte har många vänner med katter och har lika bra kunskap som ni alla här! Det är väl lite av att skriver man något så förväntar man sig lite av ett svar och ja,man får ta det om det kommer possitiv eller sorgsen information.

Tycker ditt inlägg och det du berättar är jätte intressant. Det är kanske just så att Conchi saknar något i sitt psyke för att hantera vardagen som du sa. För så har hon varit sen starten vad jag förstog och av det jag såg. Och ja, det är skönt att veta det du säger att det är inte nog våran fel att detta är som det är, det känns tröstande och höra den teorin!

Snart fyller Conchi 1 år ( 25 okt) och hon har bara blivit värre... så vi undrar ju som sagt om hon någonsin kommer kunna rustas upp för att hantera leva med oss MÄNNISKOR. Det kanske kan jämföras med paraoida människor som är rädda för allt, mord,sjukdommar och annat. Dem lever i konstant ångest och mår inte bra... nu går vi lite mer in på det gällande i vems händer en levande varelses liv är på, etik och annat. Min lärare skrev i sin bok om etik jag måste läsa nu, om man avlivar djur som mår dåligt, varför kan man inte med människan? betyder det att man endå ser djur som mindre värda? eller just att dem kan inte säga något och försvara sig. Människor som mår dåligt, hemskt dåligt begår självmord ibland. Men djur..kan också göra det tror jag, men gör dem inte det...så lider dem hela sitt liv.

Om vi nu måste somna Conchita så gör vi det för att vi vill hon ska leva ett värdigt liv ..och det kan hon inte, enligt vad vi ser,ha en bultande hjärta hela dagarna kan inte vara hälsosamt. Det är inte bara jobbigt för henne,utan för oss som ser våran lilla kisse bli sämre och sämre..och hoppet försvinner tillsammans med det. Sen nu hon inte heller klarar av att vara med oss längre, stor försämring, blir allt svårare. Skulle borsta henne igår, gör det 1 gång i veckan kanske just för att hon inte syns till och det är svårt att fånga henne, få stå och krypa ,dra ut soffan och så. Det låter inte bra...eller kul det ska vara så.Och när jag väl hade fångat henne sprattlade hon som tusan och fick en del rivsår. Vi duscha henne för 2 veckor sen, yttligare en kamp. Jag och killen fick göra det ihop,han hålla då han är starkare och jag tvätta. Se henne skrika, rivas och kämpa för sitt liv är inget kul. Som ni förstår nu kanske, katten är snart ohanterbar och som någon sa, en perser behöver omsorg...

Nu blev det lite långt...Generad

Anmäl
2007-08-24 20:39 #125 av: Bullan

Diana: Ja huvudsaken var att inte du missförstod det jag skrev. Det låter jätteledsamt att hon är som hon är, och ännu värre att ni ser att hon försämrasGenerad.

Ett av inläggen visade att jag kanske inte varit tydlig nog och därmed missförstått litet det jag skrev. Så kanske fler behövde tydligare förklaring också?!.

Det där med etik kring avlivning av djur v/s människa.....Jag är övertygad om att de som ligger och VET att det inte finns någon återvändo och skriker av cansersmärtor...det är nog flera av dem som skulle vilja bli befriade från det och somna in lugnt. I en del länder är det tillåtet redan. Det förekommer säkert dödshjälp i Sverige också...bara det att när det sker, så sker det i det tysta då det är förbjudet enligt lag.

Men det förekommer en viss form av dödshjälp...eller vad man ska kalla det på människor i Sverige. Det är när de på sjukhus slutar att ge dropp och mediciner till dem som inte överlever utan det. Men det är nog en hel del procedurer för att göra på det viset också skulle jag tro.

Eftersom djuren inte går att "resonera" med på samma sätt som människa, samt att få dem att förstå och att vi förstår dem, så är det vårat ansvar som djurägare att se när ett djur lider.

Svårt ämne det här. Jag tror även att djur vet när det är dags...om än det är vi som ser till att det ska ske. Många djur kan man se ett sorts lugn hos då det blir dags. Eftersom jag jobbat hos veterinär, så har jag själv sett detta. Det är inte det lugn som kommer av att ett djur ger upp...utan ett harmoniskt lugn. Men det kan även vara så att väldigt stressade djur har svårare att koppla av även i den stunden. Då brukade jag rekommendera att de fick den lugnande sprutan i deras transportbur, där de var någorlunda trygga...tills de somnat av...innan man gav den slutgiltiga sprutan.

Som sagt, jobbigt och svårt ämneGenerad

Anmäl
2007-08-25 01:18 #126 av: Annkis54

#123+124+125
mycket tänkvärda ord av er båda
ger insikt o tröst
jag har nyligen själv fått ta detta svåra beslut..o det är nåt av det svåraste jag har gjort.
o jag tänker på samma sätt som du skriver i 125
så dina ord tröstar mig oxå i min sorg. Och jag upplevde precis det som du säger...den harmonin som du pratar om ..uppe hos vetten...som inte fanns överhuvudtaget här de sista dagarna.
Diana...jag är sååå ledsen för att hon blir försämrad
jag stöder dig o din pojkvän i vad ni beslutar.
Massor med stödjande kramar åt ert håll
o till Conchi oxå

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-08-26 11:54 #127 av: diana_

Tack för eran ord!Kyss det värmer !

uppdatering kommer snart, kommer vara lite tomt utan Percy här i 5 dagar,men vi får se hur Conchi är då...

Anmäl
2007-09-03 20:50 #128 av: diana_

Hej alla igen!

Har så mkt nu på gång på universitet,ska läsa 6 tunga filosofi böcker på 3 veckor,svara på 40 frågor som ska bilda en uppsats på 8-10 sidor,ush.

Gällande Conchi, vi såg tyvärr ingen skillnad på henne när Percy var borta förra veckan måndag-fredag. Hon var sig lik =(. Däremot blev Percy konstig, spinner inte(han spinner typ alltid),hälsar inte på oss när vi kommer hem osv. Så han blev mer avlägsen *suckar*, att det alltid ska vara beteende problem här hemma...Gråter så jag vet INTE vad som tog åt honom i hans frånvaro.

Nu har vi kört igång homeopatin på Conchi som Lotta skickade. Imorgon är sista dagen,än så länge har vi inte märkt av skillnad....

 

Anmäl
2007-09-03 21:01 #129 av: Bullan

Så tråkigt att ingen förändring till det bättre skett!

Percy tror jag blir sej själv snart igen. Han behöver nog bara klimatisera sig igen;)

Anmäl
2007-09-03 21:21 #130 av: simzonites

#128 Tåååålamod! Homeopatin hjälper inte över en natt när det handlar om psykiska problem. Ge henne tid. Flört

Vad det gäller Percy så tror jag han helt enkelt undrar över varför han varit borta från sitt hem.

(Angående Conchi så ser jag att omplacering till ett mycket bra och förstående hem kan vara ett alternativ om det läget skulle uppstå att ni känner att ni inte kan ha henne kvar).

/Lotta

Anmäl
2007-09-03 22:08 #131 av: Bullan

Jo, omplacering kan vara ett alternativ. Jag har själv omplacerat en skvätträdd och otrygg perserhona, till min mormor. Hon bor ensam i ett hus och har även en bondkatt.

Det tog bara några veckor, så började Doris bli helt annars. Och nu så mår hon jättebra. Hon kunde inte med hund, andra katter som mobbade henne och barn, vilket vi har här hemma.

Så om du skulle hitta någon ensamstående pensionär, så skulle det nog var det ultimata hemmet till Conchi. Det fungerade ju på min hona, så kanske det skulle göra även det för din?!?

Min mormor pratar med henne för jämnan och handmatar henne, om än hon kan äta själv! Och Doris går inte att jämföra med hur hon var hemma hos oss. Nu är hon en trygg katt, i den miljön!

Anmäl
2007-09-03 22:35 #132 av: simzonites

#131 Va härligt att det funkade hos din mormor.

 

Att placera om innebär ju inte att man själv är en "dålig" kattägare, utan att katten kanske helt enkelt inte passar in i ens familj, katteri, osv. En del individer trivs ju också bäst som ensamkatt där de får all uppmärksamhet till exempel. Ja det kan ju bero på massor av saker.

/Lotta

Anmäl
2007-09-04 01:21 #133 av: Annkis54

jag tror helt enkelt att Percy är SUR på dig för att du flyttade honomCool..så du får nog fjäska lite för honom nu

hoppas det löser sig med Conchi
o som Lotta säger...tålamod med homepatmedicinen

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-09-04 02:00 #134 av: heliotropes

Min erfarenhet på katter är att "djupare" beteende"störningar" oftast ger med sig efter att dom har mognat vid ca:1-1/2 års ålder,

Katter har ett väldigt långt minne men kan inte alltid exakt själva  komma ihåg det som dom reagerade så negativt för,de blir då ofta osäkra på allt möjligt.

Jag brukar säga-Hur många människotonåringar är egentligen så tuffa som dom ofta visar utåt? Men gud nåde vad dom kan explodera ibland.

Katten har inte några "kompispåtryck" och dyl. dom känner och dom reagerar.

Psykologin på barnens tonårsperiod ligger inte långt ifrån kattens tonårsperiod.Pararellerna är ganska slående. 

Eva // medarbetare på Perser


Anmäl
2007-09-04 02:02 #135 av: billyboy

Ju mer vi människor stressar upp oss dessto mer riskerar vi att djuren stressar upp sig och det är inte lätt alla gånger att inte må dåligt och uppleva stresskänslan när man så klart och tydligt ser sin älskade katt må dåligt på detta sätt. Hur mkt vi än försöker "dölja" våra känslor så känner de dem, vad vi kan göra är att försöka minimera det så mkt vi kan.

Jag hoppas Dii att du kan hålla dig lugn själv, för Conchi känner av även hur du mår och det blir ev. en dålig cirkel. Din oro för Conchi visar att du bryr dig om henne, älskar henne, är en bra ägare för henne och du har så här långt vad jag kan se försökt allt. Försök att slappna av själv nu... och ge tiden an. Kanske homeopatin hjälper... HOPPAS! Du är ingen dålig matte!

Anmäl
2007-09-22 00:39 #136 av: Bullan

Hur har det gått med Chonchi och Percy?

Tillägg:

Ojdå...såg att Dii avslutat sitt medlemskap! någon som vet varför?

Anmäl
2007-09-22 08:54 #137 av: IdaJ

#136 tror att hon bara bytt namn till diana_ istället

Anmäl
2007-09-22 22:31 #138 av: simzonites

#137 precis, så är det Glad

/Lotta

Anmäl
2007-09-23 12:02 #139 av: Kittentotts

phu tänkte har hon avslutat, men så ja just det hon har ju bytt namn jaSkrattandeHon pluggar mkt nu mera, detta ser jag på min msn, hoppas det går bra Diana

Anmäl
2007-09-25 11:45 #140 av: diana_

Hej allihoppa!

Visste inte att min frånvaro märktes, har bara så mycket att göra med mina studier så har inte hunnit skriva. Varit jätte bunden till min litteratur och uppsats jag gör just nu.Gråter

Känns bra att se att ni bryr er om Conchi och frågar om henne, ni är dem enda som gör det.

Gällande Conchi har vi tyvärr inte sätt framgång. Det enda är att hon äter mycket men håller sig borta från oss. Eftersom vi tar inte så mycket på henne så har vi märkt hon har växt jätte mycket och blivit allmänt större helt enkelt, Vilket är bra då hon var hemskt smal ett tag. Nu är det Percy som är jätte smal istället ( jag säger det, om det inte är ena katten så är det den andra som drabbas av något) När vi klappar på honom så känns  hans revben, men inte på Conchi. HOn har en fyllig kropp. Vi har nu bytt foder till Persian som har mer fett så hoppas vi att Percy äter mera.

Känns konstigt förstås märka ens egen katt har blivit stor på så kort tid. Det är lätt att besökare märker om katterna har blivit större då dem är så sällan här, så känns vi är som gäster och märker Conchi har växt. Med Percy märkte vi aldrig han växte, utan gästerna sa det "oj vad stor han har blivit".

Tror det var en månad sen vi gav Conchi homeopati, vi har ja som Lotta sa gett den tid och verka. Vi inte hur det kommer sig hon blev så mat glad (inte lotta utan Conchi). Hon är rädd för oss fortfarande, men vi "ser inte" inte henne. VI tänkte kanske låsas som hon inte finns kan hjälpa...

Hon är mycket snabb på springa kan jag lova..

När det gäller omplacering så måste det vara väldigt svårt då jag känner inga pensiönarer och vi har förstås inte råd att åka iväg och levera henne. Så det måste va någon som kan hämta henne eller som bor i Stockholm helt enkelt. Conchis uppfödare så hon skulle hjälpa omplacera Conchi om hon inte kom överens med Percy, men jag vet inte om hon hinner eller vill hjälpa oss, men ska förstås fråga henne då isåfall och hoppas hon vill.

Bifogar en gammal bild på Conchi

Anmäl
2007-09-25 12:11 #141 av: Bullan

En tanke nu då hon äter så mkt! kanske ni kan prova att gömma undan maten från det vanliga stället!? Visa Percy, så han vet vart maten är.

Då måste hon ju komma fram för matens skull om inte annat! Och kanske ni på så sätt kan lura henne till att bli mera social!

Anmäl
2007-09-25 17:10 #142 av: Annkis54

jodå...det har märkts att du inte har varit här så mycket diana.
jag tycker att det är tråkigt att ni inte ser några direkta förbättringar..men jag håller tummarna att det löser sig
på ena eller andra viset.

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-09-25 22:06 #143 av: simzonites

En förändring som skett är ju att hon fått bättre aptit. Skrattande Kan ju så klart bero på att hon är kastrat men även på att hon mår lite bättre och lägger på sig lite hull. Jag tycker vi kör på med en ny dos av homeopatmedlet i en högre styrka. Skickar det till dig under veckan Dii.

/Lotta 

/Lotta

Anmäl
2007-09-26 00:35 #144 av: Kittentotts

Klart vi saknar dig Diana. Va bra Conchi börjat äta bra iallafall. Percy är väl kastrat? I så fall borde han ju äta lite tycker jagFundersamKul se att du kom in här en stund, jag har förstått du haft en del med studierna då jag läst det du skriver i din ruta på msn.

/Carina

Anmäl
2007-09-26 13:40 #145 av: Trini

Jag har följt denna tråden länge nu utan att ge mitt stöd. Vill bara säga att jag plockar upp den varje gång jag öppnar perser-sidan för att se hur "conchi- fallet" utvecklat sig! Hoppas att allt löser sig till det bästa nu, att homeopatin skall ge verkan nu med den extra dosen! Du är duktig Diana, som kämpar på med studierna å allt. Jag studerar själv och vet hur svårt det kan vara vid minsta orosmoment, i familjen och katterna, om någon är sjuk eller så. Då är det svårt att fokusera! Jag skickar lite cyberstyrka över till er!

Anmäl
2007-10-07 17:09 #146 av: diana_

Hej igen!

Kändes som det var dags skriva lite här igen. Själv är jag ganska trött,pluggat hela dagen och ska snart ut och boxas.

Vad det gäller Percy vet vi nu vad som är felet, anledning att han blev så mager är att hans tandkött var irritierad och hade sår. Veterinären antog han hade ont, så han fick bedövningsmedel så han kunde börja äta utan att käna av smärtan. Men från denna irritiation är han nu förskyld också. Han hade 38.8 i temperatur när vi mätte. Vi kör nu med Nezeril som Nina ( Bullan) tipsade mig om då saltlösningen veterinären rekomendera gav ingen effekt. Stackarn har vart förskyld i snart en månad. Men vi får se hur det går frammåt, han äter iaf nu igen.

Gällande Conchi håller vi nu och på och pratar kring vad vi ska göra med henne och fatta beslut inom kort. Vad det än blir för beslut motiverar vi den med att det är vad vi som ägare anser vara bra för Conchi. Övervägande ligger nu mellan omplacering och somna in. Conchi är den samma fortfarande, fräsande och rädd i blicken, fäller mkt hår när vi vårdar henne, vi har fått veta det gör katterna när dem är jätte rädda och slickar sig intensivt runt läppen också.

Tack för eran stöd! återkommer när vi har fattat den slutgiltiga beslut kring våran älskade Conchi.

 

Anmäl
2007-10-08 00:19 #147 av: Annkis54

jag skickar en massa goda energier åt ert håll
o du har rätt...det är bara ni som kan beslutet..o vad ni än beslutar så är det nog det som är meningen
gott att Percy börjar bli bättre
jag tycker visserligen att det låter konstigt att han har varit "förkyld" en månad. Har han fått penicillin mot det??

 

 

Perser o Exotic vitfläck
www.annkriellas.se

Anmäl
2007-10-08 09:20 #148 av: diana_

Tack så mkt Annki! ju vi hoppas det verkligen..inget av det är lätt...

Ju vi tkr också det, nej vi fick inte det,hon sa det finns ingen medicin mot det...förskylning,men går det inte över till nästa vecka får vi åka in med honom o...jag vet..svårt att tjata eller begära en viss sorts medicin?

 

Anmäl
2007-10-08 10:01 #149 av: Bullan

Har Nezerilen hjälpt han något med hans tjocka snor?

Låter vettigt att fara in igen om det inte blir bättre snart! Då "måste" de juh hitta på något iallafallGenerad

Anmäl
2007-10-08 14:10 #150 av: simzonites

Låter som om Percy skulle behöva en antibiotika kur? Ville inte veterinären skriva ut det?

/Lotta

Anmäl
2007-10-08 15:06 #151 av: diana_

Nej inte ännu tyvärr =(.

Hm...jag va inte där, men killen sa hon sa det finns inte antibiotika mot förskylning... då på sätt o viss sa hon nej...Fundersam

Anmäl
2007-10-08 15:15 #152 av: simzonites

ok, då räknar de det som ett virus och då finns det ingen antibiotika...

/Lotta

Anmäl
2007-10-08 15:35 #153 av: diana_

inte? Förvånad oj..ja då jag väl hoppas det går över.... vi kan inte ge honom droppar hela livet... ju hon sa det är basilusk...Gråter

Anmäl
2007-10-08 15:38 #154 av: simzonites

En tanke angående Conchi...Om Percy har ett virus så är det troligt att hon också drabbats. Hur ser hennes tandkött ut? Kanske har hon också ont i munnen?

/Lotta

Anmäl
2007-10-08 15:42 #155 av: diana_

Ju veterinären sa det , att vi skulle vaccinera båda. Hennes tandkött är bra, kollade den igår när jag borsta henne en snabbis...

Vad oroad jag blir ... måste finnas något som botar förskylningen...stackars flåsar då och då der blir för mkt, försöker ta bort snoret som torkar så ofta jag kan, och han får Nezeril 3 ggr om dagen... vi vill verkligen kungen ska bli frisk... Gråter

Anmäl
2007-10-08 15:42 #156 av: diana_

Ju veterinären sa det , att vi skulle vaccinera båda. Hennes tandkött är bra, kollade den igår när jag borsta henne en snabbis...

Vad oroad jag blir ... måste finnas något som botar förskylningen...stackars flåsar då och då der blir för mkt, försöker ta bort snoret som torkar så ofta jag kan, och han får Nezeril 3 ggr om dagen... vi vill verkligen kungen ska bli frisk... Gråter

Anmäl
2007-10-08 15:44 #157 av: diana_

tänkte jag startar en separat tråd åt Percy för att ja, denna är till Conchi..

Anmäl
2017-10-10 22:28 #158 av: Lycka2016

Förlåt för jag hoppar in här i ren panik!
Någon som kan yttra sig lite om mitt allts sår efter kastrering. Dem sydde innifrån. Fick med 3 smärtstillande sprutor som jag skulle ta 3 dagar. Hon har tratt på natten och under uppsyn under dagen då jag är hemma med henne. Börjar hon på såret så får hon tratten på sig. Känner mig hemsk att ta på henne tratten. Ska jag till vet? De är svullet men ser inte rött och så ut ju!
Kram
En orolig tös till sin ända diamant i livet.

Anmäl
2017-10-10 22:29 #159 av: Lycka2016

Rrr

Anmäl
2017-10-10 22:30 #160 av: Lycka2016

.

Anmäl
2017-10-10 22:31 #161 av: Lycka2016

...

Anmäl
2017-10-11 10:42 #162 av: Hera

Lycka2016 Du fick redan bra svar i din egna tråd inne på huskatter. Förstår inte alls varför du skriver i en tråd från 2007 om något helt annat.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.