# Nu finns hon inte längre :'( Author: Summerwinds I fredags somnade min lilla Kitty in på Kalmar djursjukhus. Den lilla tjejen lämnar ett stort, stort tomrum i mitt hjärta. Sjukdomsförloppet började när hennes sista kull var mindre än 1 vecka gamla (de är födda 14/4-07). Kitty fick hög feber och kunde inte resa sig ur kattungekorgen! Jag blev livrädd och åkte till djursjukhuset i ilfart! De tog en massa prover och gjorde även en patella undersökning och blodprover på bla reumatism, kalkbrist osv men proverna var negativa. Även prover på njurar, lever, FIP osv skickades iväg och kom tillbaka negativa. Hon röntgades också. Hon fick antibiotika och fick åka hem med kattungarna igen. Det kändes jätte jobbigt och oroligt att ha en sjuk kattmamma och så små kattungar. Men Kitty kämpade på och hon och jag hjälptes åt med kattungarna. Men när kattungarna var ca 4 veckor var det samma visa igen! Iväg till djursjukhuset igen. Hon var jätte svullen i lederna (i de leder, om man jämför med våra hand och fotleder) och visade smärta vid undersökning i tre av benen! Röntgen visade att hon hade en skelettskada i ena benet och en spricka i höften! Fler veterinärer kallades in men ingen hade något riktigt svar eller visste inte heller vad de skulle göra åt det i detta läget. Stödbandage och mediciner igen men inget smärtstillande eftersom hon gav di till kattungarna. Vid detta laget hade också hennes päls rasat av henne, ögonen hade börjat rinna ofantligt mycket och hennes underläpp svullnade upp!?  Hon kvicknade till ett kort tag igen men efter att hennes kattungar flyttat (vid 13 v) var det precis som om luften gick ur henne. Hon blev tillbakadragen och jätte sur tex när man skulle lyfta eller kamma henne. Hennes sista dagar fick man inte ens ta i henne och hon övergick från att vara sur till riktigt aggressiv. Hon hade förstås jätte ont! I förra veckan skulle vi försöka hjälpas åt att kamma henne och innan vi ens börjat, högg hon min mamma i armen. Mamma fick åka till akuten och få stelkrampsspruta. Mina andra katter hade börjat tassa på tå runt henne och eftersom hon flög på dem flera gånger helt utan anledning. Det var fruktansvärt att se denna väna lilla varelse förvandlas på detta sätt. I torsdags ringde jag till veterinären igen.... Hon undersöktes först men det var svårt och vi fick vara flera att bara hålla henne på bordet, hon skrek bara man tog i henne. Det fanns inte mycket annat att göra... Så i fredags somnade hon in på Kalmar djursjukhus. De sa när vi kom dit så kunde vi fylla i alla papper och blanketter, betala osv innan vi gick in, så man slapp allt sån't efteråt. De hade nog rätt, för kanske skulle jag begärt att få henne obducerad, men jag hade inte en tanke på det då när jag var där. En teori var om hon någon slags ledgångsreumatism (el som fibromyalgi) eller om hon kunde ha fått någon form av cancer, ev skelettcancer eller leukemi, just eftersom det gick så fort. De sista proverna visade också att hennes immunförsvar var i princip utslaget och att hon hade ett väldigt lågt värde av vita blodkroppar (hoppas jag förklarar rätt nu) i blodet. Jag önskar att hon hade kunnat bli frisk och att jag hade fått ha kvar henne tills hon blev gammal. Att inse faktum och att göra detta beslut har varit fruktansvärt. Men jag kan ju inte ha henne kvar bara för min egen skull, när hon inte mådde bra. Veterinärerna kunde ju inte göra mer. Jag saknar småsakerna hon gjorde...för nu ligger hon inte längre i korgen i sovrummet och hon ställer sig inte mot mina ben och jamar när jag lagar mat och hon springer inte runt mina ben och tigger godis eller sitter vid dörren och väntar när jag kommer hem. Det är tomt utan min lilla Kitty! Jag saknar henne så! ![](http://www.summerwinds.se/image/Signe_Kitty%20myser.jpg) ## Comment 1 Author: krasivis Åh, vad jag blir ledsen med dig för Kittys skull! Jag förstår att det var ett tufft beslut att ta men det bästa ändå för kattens skull! Stora tröstkramar från mig + djur fast vi inte känner varandra.  //Bettan ## Comment 2 Author: Liljekatten Åhhh, vad tråkigt Eva. Jag förstår att du är ledsen och saknar henne. Tröstkramar från mej också.     ![none](file:///C:/DOCUME~1/JOJJEL~1/LOKALA~1/APPLIC~1/IM/Runtime/EMOTIC~1/01E0E6~1.GIF "none") ## Comment 3 Author: Marita-L Usch vad tråkigt..många särkande tröst kramar från mig också. ## Comment 4 Author: Cajza Ett så tråkigt beslut att ta, men ni gjorde vad ni kunde för Kitty och hon slipper lida. Tänker på er // Karin ## Comment 5 Author: Naquita åh vad ledsen jag blir..beklagar! ## Comment 6 Author: Summerwinds Tänk så mycket tomrum och saknad en enda liten katt kan göra...Jag är nästan glad att min semster är slut , så man får fokusera på annat. Tack för era fina ord! Jag uppskattar det verkligen! Kramar till er! ## Comment 7 Author: EddaM Åhhh stackare där, jag lider med dig och tur att vackra Kitty inte behöver att lida längre. Det lät som om hon hade väldigt ont. \*kram\* Madeleine ## Comment 8 Author: Kittentotts Man blir verkligen rörd av din berättelse Eva. Vilken kämpig tid med oro och annat som du måste haft, mkt frågor kan jag tänka mig, förstår detta är svårt för dig, många tröstkramar från mig! Nu har hon inte ont längre, och hoppas du kan jobba bort lite tankar kring allt det jobbiga som varit, måste säga hon va en underbart söt tjej ## Comment 9 Author: [Borttaget] jag är väldigt ledsen för din skull och inte minst för mamman jag lider oehört me dig nu ## Comment 10 Author: englagirl Usch tårarna rinner ner på mina kinder kan knappt läsa vad jag skriver, förstår hur du måste känna dig nu. Usch...att detta måste hända med våra små älsklingar. Du har varit en underbar matte till henne och gjort det bästa för henne genom att ta henne till veterinären då hon behövde hjälp och mer kunde du inte göra.Tänker på dig i din svåra stund och lilla Kitty har det bra nu utan lidande. Massor med tröstkramar till dig // Lena ## Comment 11 Author: Lovebuffen Jag lider med dig!!! Du gjorde det rätta, men ibland är det rätta sååå outhärdligt svårt och smärtsamt.......skickar massor med TRÖSTKRAMAR!!!! Åh så söt hon var!! ## Comment 12 Author: Summerwinds Det är svårt att hålla tårarna bort när jag läser alla fina ord från er! Tack igen allihopa! ## Comment 13 Author: heliotropes Ushh... sånt här är hemskt drygt och ledsamt,**tröstar ifrån mej**. Brukar tänka när det går så där eländigt att dom var för fina för att leva vidare på denna jord. ## Comment 14 Author: ophelia ![](http://www.ani3.dk/lys02/lys/Julelys%20(64).gif) Ett litet ljus för Kitty.En Stor tröstkram till dig//Sylvia ## Comment 15 Author: Trini Sänder en tröstkram laddad med styrka. Vilken duktig mamma, som kämpade för sina bebbar, får en klump i halsen, förstår att ni är ledsna och saknar. ## Comment 16 Author: Annkis54 jag lider med dig som alla de andra o högaktar dig för att du skriver historien här vi MÅSTE delge varandra våra ledsna historier.... massor med kramar åt dig i din svåra stund ## Comment 17 Author: simzonites Usch va hemskt att höra. Tänker på dig! Sånt här vill man slippa gå igenom. Va konstigt att inte djursjukhuset tog upp det här med obduktion, när vår Lancelot dog hade vi väl helst velat slippa det, har lite svårt för den biten, men försäkringsbolaget krävde obduktion, i efterhand är det natuligtvis "skönt" att få veta vad det var och inte gå med ovissheten. ## Comment 18 Author: Maggie Beklagar sorgen..  vilken tragisk upplevelse, hon var otroligt vacker!! \*tröstkramar\*