Perser - Artiklar RSS

M�nadens perser - Januari 2010

Wed, 03 Mar 2010 19:39:10 GMT

H�r kommer �ntligen vinnaren i Januaris t�vling. Vinnaren �r Qingstone som njuter av sol och sn�.

�

Vinterkatt 2010�med f�ljande motivering:

B�ttre �n s� h�r kan man knappast ha det!

Ville visa hur kul jag hade i sn�n i detta kalasv�dret.

�

Ska nu presentera mig:

Persian Dreams Qingstone kallas " Qingstone"

min f�rg �r R�d-Vit harlekin� Per d 02 en hane

Denna m�naden 1 1/5 �r

�

�gare: Rosie Schneider's

Hur du l�r din katt.

Mon, 01 Mar 2010 00:36:38 GMT

Det finns andra metoder �n den jag beskriver h�r, men det h�r �r en metod som jag sj�lv har praktiserat med lyckade resultat. En katt som �r mottaglig �r inte sv�r att l�ra. N�r man ska l�ra en katt n�got trick s� ska den inte vara busig och uppspelt eller nyvaken, utan man f�r passa p� de tillf�llen n�r katten kommer f�r att f� en kontakt och pratstund med er.

N�r du ska l�ra den n�got ska ord anv�ndas d�r bokstaven s f�rekommer, som st�, sitt, h�lsa och tass. Katterna l�r sig �ven att h�ra skillnaderna mellan dessa ord beroende p� vart tex. s�t kommer in i ordet. S �r det l�ttaste ljud f�r katten att uppfatta, n�st efter i.

Om du tex. vill l�ra den att st� p� bakbenen p� kommando som jag tycker �r l�ttast att b�rja med, g�r du f�ljande.

Du ska ha n�got som katten gillar, det kan vara n�got s� enkelt som en handljummen kattmatstorris, torrisarna blir oftast v�ldigt smakrika och goda f�r katten n�r de blir lite varma i handen. Du f�r f�rst kolla att katten g�rna vill bli matad med dessa.

Sedan f�r du upp handen med en torris i fingrarna en liten bit ovan katten i luften och du ska samtidigt och tydligt s�ger ssst� med betoning p� s�t. Str�cker sig katten efter den om ens bara lite grann s� ge den biten direkt med ber�m och smek. Detta f�r man upprepa s� l�nge katten vill, det �r ingen id� att forts�tta om katten tr�ttnar, d� f�r man v�nta tills n�sta tillf�lle ges.

Gl�m aldrig att anv�nda ordet st� samtidigt med din handling, detta �r j�tteviktigt f�r att katten ska kunna l�ra sig s� sm�ningom att g�ra konst tricket utan att f� n�got gott i sin mun.

Efter ett tag s� st�ller sig katten upp p� sina bakben f�r att n� sin torris, ber�m d� i massor. N�r man ser att katten lystrar mer p� ordet och inte godiset s� kommer katten att gladeligen visa dej att han f�rst�r dej, allt f�r ber�mmet och uppm�rksamheten ifr�n dej, f�r det gillar katten. Handen kan man beh�va anv�nda ett l�ngre tag, men d� utan godiset, men efter en tid r�cker det endast med ordet ssst�.

N�r man tr�nar tricket f�r tass f�r man l�gga godiset i handen och samtidigt som man str�cker fram handen med godiset s�ger tass, direkt n�r katten med tassens hj�lp f�rs�ker n� godiset i handen, ge godiset och ber�m, s� f�r ni upprepa s� l�nge katten vill och �r mottaglig, l�gger katten tassen i din handflata har han gjort allt r�tt. �ven detta trick kommer katten sedan att kunna utf�ra med bara din handflata utstr�ckt med kommando tass.

Ska man l�ra katten att vinka �r ordet h�lsa b�st att anv�nda, h�r g�ller det att klura ut hur man ska kunna leda in katten p� r�tt sp�r, antingen med godiset mellan sina fingrar och man vinkar sakta till katten som med sin egna tass f�rs�ker ta godiset, gl�m inte att samtidigt s�ga h��lssa med l�ngre betoning p� � och s, ge godiset och ber�m n�r katten sl�r upp och ner med tassen f�r att f�rs�ka n� sitt godis. Samma h�r som tidigare �va och �va, tillslut kan katten vinka till din vinkande hand p� ditt kommando h�lsa.

Det �r n�stan bara din fantasi som s�tter stop i vad du kan l�ra din katt.

Sj�lv tog det en dag f�r en av mina katter att l�ra sig detta med att st�, och efter en vecka r�ckte det endast f�r mej att s�ga ssst� och katten blev n�jd med endast ber�mmet och smeken. Det var min f�rsta ink�pta katt i min avel en Chell Golden hona med namnet S*Frostab�ckens Golden Matisse, hon l�rde jag snabbt att b�de att ge vacker tass och hon stod g�rna upp n�r vi h�lsade, allt p� kommando n�r jag ville och ibland gjorde hon det sj�lv f�r att f� lite extra uppm�rksamhet.

Artikeln �r skriven av Eva Engvall // S*Heliotropes��

Inte rumsren

Fri, 26 Feb 2010 15:38:23 GMT

N�r en katt b�rjar kissa p� golvet brevid l�dan eller l�gger sin avf�ring i s�ngen �r det inte roligt. H�r kommer det lite r�d vad man b�r g�ra och t�nka p�. R�den h�r g�ller ej k�nsmogna okastrerade katter.

A och O, ha alltid det rent i deras l�da, katter �r v�ldigt renliga djur.

Kolla upp katten hos veterin�ren s� det inte r�r sig om n�got medicinskt.

Kissandet �r m�nga g�nger ett tecken p� otrygghet och vantrivsel.

H�r kommer det lite andra orsaker till att katten har blivit orenlig, man m�ste t�nka bak�t i tiden, hur det var d� orenligheten b�rjade. En katt kan l�tt bli l�st i sitt bete�nde, fast orsaken till varf�r �r borta sedan l�nge.

1. sandbyte.......l�tt att �tg�rda, byt sand.�

2. flytt...........f�rs�k med nedanst�ende tips.

3. br�k i familjen............bli sams eller skilj er. F�rs�k sedan med nedanst�ende tips.

4. nytillskott i familjen...........f�rs�k med nedanst�ende tips.

5. allm�nt r�rigt och otryggt.........ni kanske inte ska ha katt.�

Har katten b�rjat kissa brevid l�dan och p� annat s� ska man aldrig b�rja sk�lla och storgr�la p� katten, det f�rs�mrar det hela. Ser man n�r katten kissar d�r den inte ska, lyft bara upp katten , ta den till l�dan. Helst ska man bara nolla sina egna k�nslor och tankar inf�r detta kissande eller bajsande, det �r inte det l�ttaste alla g�nger, men brusar man upp �r det l�ngt ifr�n att katten uppfattar det som n�got negativt utan ser det som ett svar p� sin b�n.

Avf�ring �r deras starkaste s�tt att tala om att n�got �r fel.

�r det s�ngkl�derna som blir utsatta m�ste katten st�ngas utanf�r sovrummet, detta f�r att bete�ndet m�ste brytas.

Reng�r ordentligt p� de st�llen katten har varit och kissat, jag kan rekommendera Cillit Bang f�r badrum, den tar effktivt bort b�de lukt och kisskristaller. Man ska eftertorka ordentligt med vatten. Anv�nd aldrig klorin p� dessa st�llen. Men anv�nd g�rna klorin vid l�dreng�ringarna d� vissa �mnen i klorinet p�minner om deras egna urindoft.

Kissar katten p� best�mda st�llen kan man placera ut extra l�dor p� de st�llerna, allt f�r att ge katten v�gledning. Det finns produkter p� marknaden som ska fya katten att inte vilja kissa, d�r det sprutas p� det aktuella kiss-st�llet, men d� jag vet att katter reagerar s� olika p� dofter tror jag inte riktigt p� dessa.

Envishet och t�lamod brukar ge resultat, s� ge inte upp din fyrbenta v�n. De blir lika fort rumsrena som de blev icke rumsrena.

Artikeln skriven av Eva Engvall // S*Heliotropes

Eva // medarbetare p� Svensk Natur & Perser

www.heliotropes.se�& heliotropes.zoomin.se�

Att t�nka p� n�r er nya v�n flyttar hem.

Tue, 23 Feb 2010 16:26:35 GMT

F�r att katten/kattungen ska bli s� trygg som m�jligt i sitt nya hem, finns det ett par saker att t�nka p�.

�

Oavsett �lder b�r katten f� lugn och ro som nyinflyttad i det nya hemmet, bor man stort �r det l�mpligt att l�ta katten f� ett begr�nsat utrymme de f�rsta 1-4 veckorna, lite beroende p� hur trygg och s�ker katten verkar vara i sig sj�lv. Det �r m�nga nya intryck som dofter och ljud att ta in.

Undvik att ta hem f�r m�nga bes�kare den f�rsta tiden, det �r nu, som du och ev. familjen ska skapa en s� bra relation som m�jligt med den nya familjemedlemmen.

L�t den g� runt sj�lv och titta sig omkring. En kattunge blir snabbt tr�tt och vill sova, det �r j�tteviktigt att den ska kunna f� g�ra det p� ett tryggt st�lle.

Det finns massor av olika kl�str�d i olika prisklasser med sm� hus som �r j�ttesk�na och trygga f�r katten att krypa in i, smekningar och prat �r lungnande och betryggande. Fartfyllda lekar och bus hinner ni med.

L�dan och mat/vatten ska redan finnas p� plats och dessa ska st� minst tre meter ifr�n varandra. Samma mat och sand i l�dan som den �r van med ifr�n det f�rra hemmet �r det b�sta. Vill man sedan �verg� till n�got annat m�rke s� g�r det �ver en l�ngre tid, med sp�dningsmetoden.

G�r man detta har man gjort allt man kan f�r att f� en fortsatt trygg och rumsren katt.

En katt som inte �r rumsren �r ofta en v�ldigt otrygg katt.

T�nk ocks� p� att f�rs�kra eran nya familjemedlem s� snart som m�jligt, en olycka kan komma snabbt och ov�ntat, ex. ett benbrott kan bli v�ldigt dyrt.

artikeln skriven av Eva Engvall // S*Heliotropes

WCF f�reningarna i Norden

Thu, 28 Jan 2010 19:55:09 GMT

Fr�n den 1 januari 2010 b�rjade en ny era f�r de oberoende kattf�reningarna i Sverige och Norge. Efter att i 45 �r ha st�tt utanf�r alla f�rbund, har f�reningarna anslutit sig till World Cat Federation - WCF - med s�te i Tyskland. WCF organiserar drygt 540 klubbar �ver hela v�rlden. De svenska, f.d. IDP-f�reningarna, �r de f�rsta i Skandinavien att ansluta sig. Begreppet Nordiska Independent - IDP - �r h�rmed avskaffat.

h�r kommer lite info om detta.

�

WCF ing�r i World Cat Congress WCC, med medlemsf�rbund �ver hela v�rlden.

�

F�reningar i WCF

I WCF finns tre olika typer av f�reningar. En f�rening kan ans�ka om att bli huvudmedlem. En huvudmedlem, som har minst 100 medlemmar blir, efter att ha blivit godk�nd p� General�f�rsamlingsm�tet, fullv�rdig med r�tt att r�sta p� GS-m�ten. Fram till GS-m�tet �r f�reningen under beskydd, patronage, av en redan fullv�rdig medlemsf�rening�

Den f�rening som inte uppn�tt 100 medlemmar fram till GS-m�tet, forts�tter som patronage, dvs att vara under beskydd. Patronaget f�rl�ngs successivt. En f�rening under patronage har ingen r�str�tt p� GS-m�tet.

�

Den tredje typen �r s.k. "sub club", dotterf�rening, som lyder under en huvudf�rening, moder�f�rening. Dotterf�reningen bedriver sin egen verksamhet p� samma s�tt som andra, men utst�llningarna arrangeras med hj�lp av och under �verinseende av moderf�reningen.

�

En WCF-f�rening, oavsett huvud-, patronage- eller dotterf�rening, best�mmer sj�lvst�ndigt �ver sin interna verksamhet p� samma s�tt som tidigare, arrangerar m�ten, tr�ffar, g�r tidning, har egen hemsida osv.

�

Utst�llning

WCF har en viss central styrning, som i f�rsta hand g�ller utst�llningarna. Medlemsf�reningarna r�ttar sig efter det gemensamma utst�llningsreglementet, men kan ha egna speciella till�gg. WCF har ocks� regler f�r domarutbildningen och ett register �ver medlemsdomare.

�

I WCC, som WCF ing�r i, g�ller Open Doors, vilket inneb�r att alla utst�llare, oberoende av f�rbundstillh�righet, �r v�lkomna att st�lla ut.

�

Stamnamn

WCF har centralt stamnamnsregister. Huvudf�reningarna/moderf�reningarna skickar b�de sina egna och sina dotterklubbars stamnamnsans�kningar till registret f�r kontroll och godk�nnande. Bekr�ftelse p� godk�nt stamnamns skickas direkt till den ans�kande.

�

Det gemensamma stamnamnsreglementet uppdateras och anpassas till vad som g�ller i WCF.

�

Stambokf�ring
WCF har ingen central stambokf�ring. Varje f�rening som �r huvudmedlem, sk�ter sin egen stam�bok�f�ring enligt egna regler. Dotterf�reningarnas stambokf�ring sk�ts av moder�f�reningen och enligt moder�f�reningens regler. Stamtavlorna utf�rdas dock i respektive f�renings eget namn, allts� �ven dotter�f�reningarnas.

�

Det f�r de nordiska f�reningarna gemensamma stambokf�ringsreglementet redigeras och kompletteras med en del etiska regler som g�ller i WCF.

�

WCF-f�reningarna i Norden
De nordiska WCF-f�reningarna kommer att forts�tta med sina egna, gemensamma m�ten som hittills. Stadgarna f�r WCF-f�reningarna i Norden kommer att finnas kvar, men har anpassats till WCF.

�

Den gemensamma hemsidan forts�tter att finnas och uppdateras, men byter namn till WCF-f�reningarna i Norden.

�

Stambokf�rarkommitt�n, PR-kommitt�n och Web-kommitt�n forts�tter som hittills, likas� kommer det tidigare IDP-fonden och IDP-r�det. B�da byter namn till WCF-Fonden resp. WCF-r�det.

�

f�rsta g�ngen som WCF f�reningarna i Norden har en utst�llning efter v�ra nya regler �r

SNRF

Stockholm

13/2-2010

en cert
Skogisspecial

nu ska vi alla h�lla tummar f�r att detta blir bra:)

�

Kemisk kastrering p� katt.

Mon, 18 Jan 2010 19:57:11 GMT

�

Kemisk kastrering p� katt. Chipkastrering Suprelorin

�

Jag ska f�rs�ka g�ra en liten sammanfattning av vad jag har f�tt fram n�r jag har s�kt p� n�tet o pratat med uppf�darkollegor och andra personer.

Jag tycker att det l�ter v�ldigt intressant
jag l�ste mig till lite som jag f�ll f�r o skrev ner lite punkter som var intressant f�r mig

�

Det jag skriver h�r nedan �r olika personers kommentarer o erfarenhet till detta, blandat med mina kommentarer om detta. Vissa av inl�ggen kommer h�rifr�n Pif.
*Vad jag har lyckats l�sa mig till s� verkar det ganska vanligt i europa att man chipkastrerar sin katt.

*Jag var p� en middag f�r ett tag sen med ett g�ng och pratade lite om detta...d�r fanns det hund�gare som hade detta till sina o det funkar alldeles utm�rkt. I deras fall var det en koll innan kastrering.
*Ang hundar s� f�r de inte st�llas ut f�rr�n 6 m�nader efter det har g�tt ur kroppen...
*n�n hade mailat sverak � fr�gat o det var uppe till diskussion hur de st�ller sig till detta med utst�llning...
Vad andra f�rbund anser om detta vet jag inte.
men hur ska n�n p� en utst�llning veta om katten har detta eller inte?
Vi kanske ser en massa kemiskt kastrerade katter p� utst�llning utan att veta om det.
P� hanar s� f�rminskas ju testiklarna...o det kanske �r orsaken till att en del domare k�nner efter i baken p� hanar:):)
Men p� honor...hur ska n�n veta om honan �r kemiskt kastrerad eller inte,
om �garen sj�lv inte s�ger det allts�:)
Sen var det n�n som skrev att de f�redrog att avvakta med utst�llning ett tag om de hade s�na problem med katten s� att de valde en kemisk kastrering...ett tag:

Chippet inneh�ller endast naturliga hormoner och fungerar helt enkelt s� att det "talar om " f�r kroppen att den inte beh�ver producera mer k�nshormon, utan att den har tillr�ckligt. Produktionen avstannar helt enkelt och katten blir "kastrat". Urinen slutar lukta, hankatten slutar strila och ropa p� tjejer. Vilket i sin tur leder till att katten har mer tid att �ta och gosa ist�llet f�r att springa runt och vara hormonstinn. Dom s�tter �ven p�ls som en kastrerad katt g�r.

Givetvis finns det m�nga fr�getecken n�r det g�ller s�nt h�r men om alla ber�ttade det som dom visste s� skulle man l�ttare kunna p� lite mer info om ev. biverkningar och s�nt. En sanning �r iaf att vi i norden har problem med att v�ra honkatter f�r livmodersinflammation pga att vi ger dom p-piller. Piller som faktiskt �r tillverkade f�r m�nniskor egentligen. En anledning till allt hemlighetsmakeri n�r det g�ller detta tror jag beror p� v�ra utst�llningsklasser. En katt med ett chip beter sig som en kastrerad katt men t�vlar emot fertila katter. Hur r�ttvist �r det???

Sen kan man ju alltid diskutera varf�r man inte kastrerar sin katt p� vanlig v�g ist�llet? N�gra anledningar kan vara t ex:
� Man vill h�lla en hane fertil s� att man kan para med honom �ret d�rp� men man har ingen m�jlighet att ha en strilande hane s� l�nge.
� Man har tv� hanar som inte funkar s� bra ihop. Kanske kan man d� s�tta in ett chip p� en av dom s� att den i den andres �gon blir kastrat.
� Man har en katt som inte g�r att s�va f�r operation.
� Man har en hona som f�r st�ndiga livmodersinflammationer.

-Tydligen minskar testiklarna i storlek under p-stavens verktid och n�r man m�rker att de b�rjar v�xa igen s� �r katten ocks� fertil igen

-I Holland s�tter man in implantatet i b�de hankatter och honkatter, men fortfarande p� egen risk, eftersom man inte forskat f�rdigt....

-N�r de har chipet ska testiklarna krympa ihop till de n�stan inte kan k�nnas..

-En liten tanke bara som kan vara bra att veta: Ofta blir hunden "v�rre" ca 7-10 dagar efter det att man satt in chippet!

Denna skift g�r inga anspr�k p� att vara korrekt eller vetenskaplig.

�

Vad �r PKD? polycystisk njursjukdom

Mon, 18 Jan 2010 15:49:43 GMT

Denna artikel har blivit liggande ett tag och inte blivit f�rdig....men nu s� gick vi igenom den o tycker att informationen fortfarande �r aktuell...s� nu publicerar vi den.

K�lla http://www.gribblesvets.com.au/info/general/Document/get/155/documentId/

http://www.felinepkd.com/svenska.ind.html denna l�nk �r lite inaktuell vad g�ller diagnostik med DNA, annars g�ller den.

��

Informationen �r tagen fr�n ovanst�ende hemsidor, med reservation f�r aktualiteten i informationen.

�

Polycystisk Njursjukdom �r en progressiv (gradvis �kande) �rftlig sjukdom i njurarna, funnen i ca 37% av alla perserkatter. PKD karakteriseras av n�rvaron av flertalet cystor i varje njure.

�

PKD �r en autosomal dominant sjukdom. Vilket inneb�r att katten beh�ver bara �rva en kopia av den muterade genen f�r att ha PKD.

Detta betyder ocks� att om man avlar p� en PKD fri katt med en heterozygos PKD drabbad katt, kommer detta att resultera i att ungef�r 50% av avkomman �rver PKD mutationen.

Katter med mutationen kommer att utveckla PKD n�n g�ng under dess livstid.

Feline polycystisk njursjukdom (PKD) har rapporterats sporadiskt i litteraturen sedan 1967, men egentliga studier av den h�r renala (njur) sjukdomen b�rjade inte f�rr�n 1990. En affekterad sex �r gammal perserhona remitterades till Ohio State Universitys undervisningssjukhus med f�rstorade njurar och symptom p� njursvikt, som slutligen diagnostiserades som PKD. Avkomma till denna hona anv�ndes f�r att grunda en koloni och starta forskning av den h�r �komman.

�Vad orsakar sjukdomen hos katter?

PKD �r en sjukdom vars symptom ofta visar sig sent i livet, med f�rstorade njurar och njursvikt som upptr�der i medeltal vid sju �rs �lder. Tillst�ndet �r �rftligt och cystor finns fr�n f�dseln men �r mindre hos yngre djur. Storleken p� cystorna kan variera fr�n mindre �n en mm till flera cm, d�r �ldre djur har b�de st�rre och flera cystor. Problem upptr�der n�r dessa cystor b�rjar v�xa och successivt f�rstorar njuren - och i och med det minskar njurens f�rm�ga att fungera normalt. Slutstadiet �r njursvikt.

En del kliniska symptom �r depression, avsaknad av eller minskad aptit, onormalt �kad t�rst och urinering samt viktminskning. Det �r en markant skillnad i n�r och hur snabbt individuella katter "dukar under" f�r symptom, med den m�jligheten att detta upptr�der s� sent i livet att katten kan d� av andra orsaker innan njurarna slutar att fungera. Dock �r njursvikt ofr�nkomlig om cystorna v�xer och orsakar problem.

�r 2004 utvecklade Davis p� "the University of California", DNA test f�r PKD.

DNA testet kan emellertid inte sia om �lder n�r det drabbar katten eller graden av sjukdomen.

Vilka katter ska testas mot PKD?
�F�ljande raser rekommenderas (andra raser utv�rderas f�r n�rvarande om de b�r testas).

Perser
Exotics
Himalayans
Brittisk Korth�r
Amerikansk Korth�r
Scottish Folds
Ragdolls �

�Hur diagnostiseras PKD?

PKD diagnostiseras genom DNA test.

Ultraljudsunders�kning �r inte helt tillf�rlitligt. Ultraljudsunders�kta katter b�r �ven DNA testas.

Hur kan en uppf�dare eliminera PKD fr�n sin uppf�dning?

Eftersom PKD �r resultatet av en autosomal dominant gen, s� �r sjukdomen relativt l�tt att uppt�cka och eliminera. Alla avelsdjur b�r genomg� DNA test.

Det snabbaste s�ttet att eliminera problemet �r att kastrera PKD-positiva tillt�nkta avelsdjur. En PKD-negativ katt �r �ven genetiskt PKD-fri!

Om en speciell avelshane eller -hona �r v�ldigt v�rdefull, s� finns det �nd� m�jlighet att producera kattungar som �r PKD-negativa! F�r att kunna �stadkomma detta m�ste den ena f�r�ldern vara PKD-negativ och den PKD-positiva katten vara heterozygot i sitt anlag. (L�s mera om detta i artikeln "Autosomal Dominant Polycystic Kidney Disease in Persian Cats", av Dr David S. Biller, Dr Stephen P. DiBartola och Wilma J. Lagerwerf.� Den artikeln publicerades f�rst i the Cat Fanciers' Magazine, Feb 1998, och finns �ven p� CFAs hemsida.)

Vad kan Du g�r?

Du kan DNA testa alla dina avelskatter o bara avla p� PKd fria katter

St�llen att DNA PKD testa p�

http://www.gribblesmolecular.com/pkd.htm Australien

http://www.vgl.ucdavis.edu/ ��USA

http://www.animalsdna.com�� Australien

http://www.laboklin.de�� Tyskland

DNA testa era katter mot PKD.
Att g�ra det sj�lv �r enkelt o billigt. Ca 260 kr per katt ifr�n de flesta st�llen idag.

Men st�llena o priserna �ndras o uppdateras hela tiden. S� jag f�resl�r att var o en som ska testa sina katter, g�r in o tittar p� aktuell information.

De flesta perser o exotic�gare vet att man numera kan g�ra DNA test som, vad jag f�rst�r, ska vara 100% s�kert, j�mf�rt med scanning med ultraljud.

Men alla kanske inte �r informerade om detta, s� d�rf�r ger jag denna information.

Hittills finns det, s�vitt jag vet, f�ljande st�llen att skicka DNA testerna till:

http://www.vgl.ucdavis.edu/�� som finns i USA

http://www.gribblesmolecular.com/pkd.htm ��som finns i Australien.

http://www.laboklin.de ��som finns �i Tyskland. Verkar nu har filialer i England, Schweiz, �sterrike, Finland o Polen

http://www.animalsdna.com�� i Australien

Det �r nog bara en tidsfr�ga innan fler st�llen h�nger p�.

Min beskrivning nedan g�ller f�r tester som skickas till Australien.

Kattungar kan testas fr�n 8-10 veckors �lder. Kanske �nnu tidigare enligt viss information, men d� �r testet, enligt vissa k�llor, inte lika tillf�rlitligt.

G�r s� h�r

* Skicka ett mail till det laboratorium som du har best�mt dig f�r och best�ll svabbar (ser ut ungef�r som l�nga skaft med en borste l�ngst ut). Ber�kna 2 svabbar/borstar per katt. Best�ll lite extra ifall olyckan skulle vara framme o du tappar en svabb/borste. Best�llningen g�rs p� engelska o �r du inte s� bra p� engelska s� skriv bara

I order 10 svabs for DNA testing for �PKD on persians/exotics...o s� bara ditt namn o adress...det duger gott (OBS att jag har skrivit 10 men antalet f�r du ju best�mma sj�lv)
Laboratoriet tar inget betalt f�r att skicka detta till dig

* N�r du har best�mt dig f�r att testa katten/katterna, s� f�r de inte ha �tit eller druckit p� minst 15 minuter f�re testet tas. Min rekommendation �r att ta bort mat- och vattensk�larna minst 15 minuter innan.

* Se till att du tar en katt i taget o g�r f�rdigt ALLT innan du b�rjar med n�sta katt, s� att du inte f�rv�xlar proverna

* �ppna f�rpackningen med svabben/borsten...se till att den inte vidr�r N�NTING

* H�ll katten i ditt kn� (�r bra om man �r 2 h�r) o �ppna munnen p� katten, f�r in svabben/borsten i kinden p� katten snurra lite f�rsiktigt. Ta sen ut den o l�t den lufttorka genom att du viftar lite med den i luften, bl� inte p� den. Stoppa sen tillbaka den in i f�rpackningen som du tog den ur. Upprepa proceduren, men i andra kinden, med en ny svabb/borste. Allts� 2 svabbar/borstar per katt. Du kan l�gga in svabbarna/borstarna i samma f�rpackning.

P� denna f�rpackning ska du skriva (och detta har du gjort f�re proverna l�ggs in i kuvertet)

djurets namn o id/chip nummer om den har det

ras

k�n

�gare

registeringsnummer

Det �r lite olika vad som ska st� p� f�rpackningarna fr�n de olika st�llena.

OBS..f�rsegla inte dessa f�rpackningar

* G�r f�rdigt alla katter som ska testas p� samma s�tt

Sen s� ska du fylla i den bifogade blanketten

Du ska fylla i ditt namn o adress, gl�m ej vilket land du skickar fr�n.

Ditt telefonnummer om det skulle vara n�t.

Din emailadress om du har n�n.

Sen ska du fylla i kattens uppgifter igen o vilket test du ber dem utf�ra.

Sist s� fyller du i betalningss�tt. Du kan k�pa en check p� banken o skicka med, eller s� betalar du via ditt VISA eller MASTERCARD. D� fyller du i informationen l�ngst ner p� blanketten, med namnet p� �garen till kortet, kortets nummer och n�r kortet g�r ut. Gl�mmer du att skriva n�r kortet g�r ut (expiredate) s� kan de inte ta n�gra pengar fr�n ditt konto, och d� f�r du heller inget besked om provsvaren.

N�r detta �r klart s� tar du helt enkelt de ifyllda o ICKEF�RSEGLADE f�rpackningarna med svabbarna i, o l�gger i ett vanligt kuvert. Gl�m inte att l�gga ner den ifyllda blanketten.

Sen skriver du bara adressen o skickar med vanlig post.

P� utsidan p� kuvertet ska du skriva " Attention Quarantine:Import Permit 200506412"

Detta ber de om n�r man skickar fr�n annat land �n Australien.

OBS detta g�ller kanske bara om man anv�nder sig av Gribbles.
M�nga skickar i speciella kuvert och med speciell post, men vid en kontakt talade de om f�r mig, att de kuvert som �r skickade som helt vanliga brev, kommer f�rst fram verkar det som.

Svaret kommer att erh�llas b�de per mail om du har uppgett det samt per vanlig post.

Med reservation f�r f�r�ndringar hos respektive laboratorium

Denna artikel g�r inga anspr�k p� att vara vetenskaplig eller i �vrigt det enda korrekta.

�

Annki, Medarbetare�p� perser ifokus�
www.annkriellas.se

Chinchillapersern & �vriga gr�n�gda i rasen

Tue, 12 Jan 2010 16:33:39 GMT

Chinchillapersern tas h�r upp i en egen artikel. Pga. dess �gonf�rg som ska vara gr�na till bl�gr�na, det �r en f�rg som de �vriga i gruppen perser ej f� ha, inom SVERAK.

�

F�rutom p� silvertabby, silverspotted och silvertigr� och alla goldenvarianterna utom sk�ldpaddor som �r godk�nd i b�de gr�na och kopparf�rgade �gon. I andra f�rbund �r flera f�rger godk�nda. Just Goldenm�nstrade orange�gda finns det flertal av i Sverige som �r felregistrerade och det kan f�rklaras just i att inte sk�ldpaddorna �r godk�nda. Dessa blir registrerade som brunm�nstrade.

�

En chinchilla �r en v�ldigt vacker katt, dess intryck �r en n�stan vit perser f�rutom att tipparna l�ngst ut p� h�ret ca:1/10 dess l�ngd ska vara f�rgat, �ven trampdynorna och �gonlinjen samt ovan nos och l�ppar ska vara i samma f�rg som tippingen.

Det kan skilja v�ldigt mycket mellan katterna hur t�tt de har mellan sina tippar, �ven l�ngden p� sj�lva p�lsen kan skiljas �t och det g�r att en t�ttippad och kortare p�ls g�r att hela katten ser m�rkare ut, n�stan lik en Shaded Silver. Men alla Chinchillor ska ha helt vita hasor. �nskv�rt �r den l�nga p�lsen med glesare tippar, men den ska vara j�mt f�rdelad.

Godk�nd inom FIFE som svart, bl�, choklad, lila, r�d, cream, svartsk�ldpadd, bl�sk�ldpadd, chokladsk�ldpadd samt lilask�ldpadd men de senare f�rgerna tror jag knappt existerar �nnu.

Men det �r bara de svarta och bl�a som �r godk�nda som gr�n�gda, de �vriga f�rgerna ska ha oranga.

�

Att chincillan inte har kommit typm�ssigt lika l�ngt dvs.grovlek och nosl�ngd som de �vriga f�rgerna i persern, beror just p� att f�rgerna f�rsvinner i avelsarbetet, b�de vad g�ller �gonf�rg och tippar. Att f� de b�ttre i typ tar flera kattgenerationer och ett l�ngt avelsarbete med att ta in andra typstarka perser, allt f�r att f� denna vackra katt att bli konkurrenskraftig gentemot de �vriga f�rgerna i persern p� t�vlingar, som �r en bra PR-k�lla f�r f�rs�ljning av katter och som i sin tur gynnar aveln.

�

Shaded silver �r en egen m�rkare variant,de ska ha ca:1/3 av tipparna f�rgade och hela katten ska ge ett m�rkare och silvrigare intryck �n chinchillan. Men �ven h�r kan det skilja mycket p� tipparnas t�thet och uttrycket man f�r ifr�n en med l�ngre p�ls �n den med kortare., p� en t�tare tippad Shaded kan man t.o.m. ana dess grundm�nster.

Dessa ska �ven ha f�rg upp�t hasorna,annars g�ller det de samma som f�r Chinchillan.

Fel �r fl�ckar under magen samt slutna ringar runt ben, de ska �ven vara helt vita p� br�stkorgen.

Alla Chincillor och Shaded Silver f�ds med ett synligt grundm�nster som vid en snabb blick n�stan kan se ut som vilken Silverm�nstrad katt som helst.

Skillnaden mellan en m�rk Chinchilla och en ljus Shaded Silver kan vara m�nga g�nger vara v�ldigt h�rfin.

�

Golden som ocks� h�r till denna grupp av gr�n�gda p�tr�ffas oftast i svart, men de bl�a b�rjar komma mer.

Just dessa svarta ska ha en aprikos till tegelf�rgad nyans, som �ven bottenp�lsen b�r ha, men kan i vissa f�llningsperioder ha en lite mer gr�ton i botten.

Man kan f�renklat s�ga att golden �r en silver som har tappat bort genen f�r silver, silver �r i sin tur ett anlag som binder inne f�rgen. Det �r samma anlag som �r f�rsvagat d� silverkatter f�r bruna fl�ckar som kallas rufism som inte �r �nskv�rt p� Silver.

�

Varianterna som �r godk�nda �r chell golden, shaded golden, tabby golden, spotted golden samt tigtr� golden i f�rgerna bl�tt och svart, ironiskt nog inte som sk�ldpadda.

�

Min �nskan vore att alla silver/goldenvarianter blev godk�nda i b�da �gonf�rgerna, det skulle underl�tta aveln och fler kanske skulle tordas avla p� dessa f�rger.

�

Denna artikel �r skriven och omarbetad 20100112 av

Eva Engvall som innehar stamnamnet S*Heliotropes

�

heliotropes

artikeln h�nvisar till reglerna i SVERAK och FIFE .

T�vling: M�nadens perser-/exotic Januari 2010

Mon, 04 Jan 2010 10:42:36 GMT

Nu ska 2010:s f�rsta M�nadsperser (eller exot) utses! Temat denna g�ng �r vinter!

Tema: Vinterkatter!

Motivering: Gl�m inte att motivera varf�r just din katt ska vinna!

OBS!
Uppgifter: Skriv i tr�den kattens "tilltalsnamn", riktiga namn, f�rg k�n och �lder.

Regler:

�

Max 2 bidrag per person.
Du m�ste ha tagit fotot sj�lv - allts� ingen proffsfotograf.
Du m�ste publicera ditt inl�gg senast 27/1-10
Foto f�r ej vara ett fotomontage gjort p� datorn.

�

Pris: Vinnarbilden och en liten ber�ttelse om katten publiceras i en artikel p� sajtens f�rstasida!

�

Att kommunicera p� n�tet

Mon, 04 Jan 2010 10:33:01 GMT

Det s�gs att 90 procent av v�r kommunikation utg�rs av v�rt kroppsspr�k och resten av det vi s�ger. Det betyder att vi m�ste kompensera f�r de saknade 90 procenten p� n�got annat s�tt n�r vi skriver. H�r �r n�gra saker som kan vara bra att t�nka p� f�r oss som skriver och l�ser mycket p� n�tet.

Utg� ifr�n att allt som skrivs �r skrivet med gott upps�t
F� m�nniskor �r avsiktligt elaka. Det kan verka s� ibland, men det �r oftast missf�rst�nd som ligger bakom d�. Alla har olika erfarenheter, kunskaper och bakgrundsinformation. Det �r inte konstigt att vi missuppfattar varandra ibland.

Jag skrattar inte alls �T dig, jag skrattar MED dig!

Tala inte om f�r andra vad de menar/tycker/t�nker/k�nner
Ingen tycker om att bli skriven p� n�san vad de menar med n�got. Skriv i st�llet hur du uppfattar det de skriver. Exempelvis "jag uppfattar det du skriver som kr�nkande" i st�llet f�r "du �r elak som skriver xxx". Det �r stor skillnad p� att ber�tta vad n�gon annan menar med det de skriver och att skriva hur du uppfattar det de skriver.

Nu tog jag faktiskt illa upp...

Fr�ga
Fr�gor �r kraftfulla verktyg. Om det �r n�got du inte f�rst�r, eller n�got som verkar konstigt, fr�ga. Det �r b�ttre att fr�ga "vad menar du n�r du skriver att jag �r en idiot" �n att skriva "idiot kan du vara sj�lv". Framf�r n�gon en uppfattning du inte f�rst�r �r det l�tt att fr�ga varf�r han eller hon har den uppfattningen.

Skilj p� sak och person
Att n�gon skriver n�got du inte h�ller med om, betyder inte att de �r dumma i huvudet. Alla har r�tt till sin uppfattning. Acceptera det. Du �r inte s�mre �n andra bara f�r att du inte tycker som de. De �r inte s�mre �n du d�rf�r att de inte tycker som du.

Ge inte igen
Sjunk inte till samma niv� som n�gon du tycker beter sig illa. L�gg din energi p� m�nniskor du gillar i st�llet.

Bara s� du vet s� t�nker jag ge igen s� det heter duga!

Bli inte arg
Konstigt r�d? Ja, det l�ter kanske s�. Vem drabbas n�r du blir arg? I f�rsta hand du sj�lv. S�rskilt n�r du befinner dig p� ett diskussionsforum d�r ingen h�r dig skrika. Den ilskan �r riktad mot drabbas s�llan.

�r det roligt att bli arg? Nej, de flesta tycker s�kert inte det, men det �r inte s� enkelt att bara sluta bli arg. Det kr�ver tr�ning. Mycket tr�ning. Ett f�rsta steg �r att stanna till i tanken och inse att du h�ller p� att bli arg. �va p� det. N�r du kommer s� l�ngt att du ser ilskan komma kan du b�rja bearbeta den. Inse att du sj�lv �r offret f�r din ilska (och alla andra obekv�ma k�nslor med f�r den delen). L�t ilskan rinna av dig. �r det verkligen v�rt besv�ret och olustk�nslan att bli arg? Fokusera din energi p� b�ttre saker.

Skriv inte n�r du �r arg
Risken �r stor att du kommer att �ngra dig. V�nta g�rna en natt. Om du m�ste skriva, g�r det, men skicka det inte f�rr�n du har lugnat ner dig och l�st igenom texten noga.

Det finns ett ordspr�k som lyder ungef�r: "H�ll tal n�r du �r arg och du kommer att h�lla det b�sta tal du n�gonsin har �ngrat."

Inse att du kanske inte var s� tydlig som du borde
�ven om n�got du skriver �r fullkomligt tydligt f�r dig, kan det vara otydligt eller ha en annan inneb�rd f�r andra. F�rtydliga om du m�rker att n�gon inte uppfattar vad du menar.

Det �r m�nskligt att g�ra fel
Jag beg�r misstag, du beg�r misstag och alla andra g�r det. De flesta misstag g�r att r�tta till. Be om urs�kt och var beredd att acceptera andras urs�kter n�r det beh�vs.

Se inte de h�r tipsen som lagar
:-) Du best�mmer sj�lv om du vill f�lja dem eller inte, men fr�ga dig om det kan ligga n�gon sanning bakom dem. Ifr�gas�tt dem g�rna.

Ett skratt f�rl�nger livet!!!

Texten �r skriven av Niklas.
Bilderna f�rest�ller kattungar ur S*Y�taz G-kull

December m�nads Perser

Sat, 05 Dec 2009 16:18:02 GMT

H�r har ni vinnaren i December m�nads Perser/Exotic. Det �r den h�r vackra perserkillen, Mikko, IC CFA CH Precious On The Spot. P� bilden har han s�llskap av en liten ragdollkompis.

Bidraget �r ins�nt av "Sunrunners"
Jag heter Mikko eller IC CFA CH Precious On The Spot (PER n 24) nu n�stan 4 �r gammal, men p� bilden �r jag lite yngre ) och �r h�r med min lilla ragdoll v�n.

Motivering: �r vi ju vackra som julblommor och m�ste ju d�rf�r vara p� den viktigaste platsen p� bordet.

Stort GRATTIS fr�n oss i juryn
Simzonites, LeffeD, IdaJ, Nilla, Offsides

Tack f�r alla fina bidrag som ni skickat in till t�vlingen!

Ny fotot�vling!

Tue, 03 Nov 2009 17:51:24 GMT

Det var ett bra tag sedan vi hade en fotot�vling h�r p� Pif s� nu k�r vi i g�ng en! Vi vill allts� ha in bilder till December m�nads perser/exotic.D� den vinnade bilden kommer att pryda v�r f�rsta sida under December m�nad har vi valt temat f�r t�vlingen utifr�n detta.

Tema: F�rberedelser inf�r decembers helgdagar - advent, lucia och jul.
V�ra katter vill ju vara med p� det mesta som vi hittar p� s� fram med bilderna som kanske visar hur katterna �vervakar eller "hj�lper till" med att sl� in julkapparna, pepparkaksbaket, julpyssel, kl� granen osv.

Motivering: Gl�m inte att motivera varf�r just din katt ska vinna!

OBS!
Uppgifter: Skriv i tr�den kattens "tilltalsnamn", riktiga namn, f�rg k�n och �lder.

Regler:

.Max 2 bidrag per person.
.Du m�ste ha tagit fotot sj�lv - allts� ingen proffsfotograf.
.Du m�ste publicera ditt inl�gg senast 27/11-09
.Foto f�r ej vara ett fotomontage gjort p� datorn.

Pris: Vinnarbilden och en liten ber�ttelse om katten publiceras i en artikel p� sajtens f�rstasida!

M�nadens Perser/Exotic Juni 2009

Tue, 09 Jun 2009 10:53:54 GMT

Charmed One's Yang �ven kallad Tyson �r en riktig soldyrkare =)

Det vinnade bidraget �r inskickat av "yadhayezibas" med f�ljande motivering:

H�r kommer min sol�lskande perser kille. Charmed One's Yang �ven kallad Tyson. Han �r av f�rgen n 03, allts� svart & vit. Han �r 2� �r. Motivering till varf�r han ska vinna �r f�r att han �r b�de vacker, helgo, mattes pojk och f�r att han tar hand om de kattungar som f�ds h�r hos oss. Sen sj�lvklart f�r han gillar att ligga i solen och njuta.

Stort GRATTIS fr�n oss i juryn!

M�nadens Perser/Exotic April

Mon, 06 Apr 2009 12:12:23 GMT

Tip Tap Toe�s oki doki by Amarula�s tog hem vinsten i t�vlingen d�r temat var "dags att bli fin"

Det blev en s�t liten perserfr�ken som tog hem vinsten den h�r g�ngen. Temat f�r M�nadens Perser/Exotic April var "Dags att bli fin" och de ins�nda bilderna visar verkligen hur det g�r till

�

Bidraget �r ins�nt av Amarula.

H�r kommer lill Skruttan (en Gremlins eller) Tip Tap Toe�s oki doki by Amarula�s ca 5v fs 02 21

�

Motivering: Hon ser ut som en liten Gremlings och s� h�r s�t blir hon n�r hon har blivit torr.

�

Stort Grattis till vinsten fr�n oss i juryn!

�

M�nadens perser/exotic Mars

Fri, 13 Mar 2009 12:40:11 GMT

Barrac Palinkas Little Doll "Dockan"

Det vinnade bidraget �r ins�nt av Dockan:

"Jag heter Barrac Palinkas Little Doll DOCKAN jag �r 4 �r,jag bodde hos min gamla Matte Lena i 2 �r,sen flyttade jag till min nya Matte Yvonne o eftersom jag tycker s� mycket om henne vill jag alltid hj�lpa till o vara med n�r hon syr kl�der,kanske blir detr n�got fint burskynke till mig,jag hoppas att vi vinner DOCKAN (Lena)"

�

Stort Grattis till vinsten fr�n oss i juryn!

F�rggalleri vitfl�ck bicolor 03

Wed, 11 Feb 2009 16:00:34 GMT

Bilder p� bicolor perser och exoter

EXO n 03

PER n 03

PER n 03

PER n 03

PER n 03 22

PER n 03 22

PER n 03 22

PER n 03 22

EXO n 03 22

PER n 03 23

PER a 03

PER a 03

PER a 03

EXO a 03

EXO�a 03 22

PER d 03

EXO e 03

PER f 03

PER f 03

PER f 03

PER f 03

PER f 03 21

PER f 03 22

PER g 03

EXO g 03 22

EXO�g 03 24

PER ns 03

EXO ns

EXO ns 03 22

PER as 03

PER as 03 22

PER ds 03 22

PER ds 03 22

�PER ds 03 24 62

PER fs 03

PER fs 03

PER fs 03 22

PER gs 03

PER gs 03 22

PER b 03

F�rggalleri vitfl�ck harlekin 02

Wed, 11 Feb 2009 15:42:59 GMT

PER n 02

PER n 02

PER n 02

PER n 02 21

PER a 02

PER a 02 21

EXO a 02 21

PER d 02

PER d 02

PER d 02

PER e 02

PER e 02

PER f 02

Per f 02

PER f 02 21

PER f 02 21

PER g 02

PER g 02

PER g 02

PER ns 02 21

PER ns 02 21

PER ns 02

PER ns 02

�PER ns 02 21

PER n 02 o PER ns 02

EXO b 02

F�rggalleri: Vitfl�ck VAN 01

Wed, 11 Feb 2009 15:21:52 GMT

VAN 01

PER n 01

PER n 01

PER n 01

EXO n 01

PER a 01

EXO�a 21 01

PER d 01

PER d 01

PER g 01

�PER�as0121

PER ds 01

PER fs 01

EXO b 01

M�nadens perser/exotic Februari 2009

Mon, 02 Feb 2009 10:58:54 GMT

Oj s� m�nga fina bidrag vi fick in till den h�r m�nadens t�vling! Juryn har haft ett sv�rt arbete med att r�sta fram vinnaren.

Temat var:�K�rleksfullaste perser/exotic (Mot m�nniska, annan katt, annat djur, leksak eller�vad katten visar sin k�rlek till).

Och att det finns fullt av k�rleksfulla perser/exotic d�r ute syns p� alla h�rliga bidrag som ni skickat in.

Den h�r g�ngen har vi faktiskt tv� vinnare, som placerat sig p� en delad f�rsta plats. �dessa tv� underbara perserkillar �r:�

�

CH-PR S*Hassellidens Silver Grappolini "Sigge"

Inskickat av Bullan:
Detta �r en bild p� min dotter Emma och min numera katt�ngel Sigge var en svartsilvertabbyperser. Han fullst�ndiga namn var:

CH-PR S*Hassellidens Silver Grappolini - PER ns 22 62.

Sigge tyckte verkligen om sin lillmatte

�

AnnKriellas First Godsend "Cosmos"

Inskickat av Annkis54:
AnnKriellas First Godsend (Cosmos) PER n 02, gissar att han �r ca 4 �r h�r.
Kollar �mt o k�rleksfullt in sin senaste dotter
AnnKriellas Ophelia Exo a 02,�3 veckor gammal.
Motivering:�K�rleksfullare o t�lmodigare pappa f�r man leta efter:), och Ophelia ser ut att veta det:)

�

Stort GRATTIS fr�n oss i juryn!

Nya uppdateringar av iFokus

Sun, 25 Jan 2009 20:44:18 GMT

Under helgen 24 - 25 januari har vi uppdaterat iFokus till version 3.2. Med den kommer det n�gra nya saker. H�r �r en kort sammanfattning av det viktigaste.

* Inga popup-f�nster. Nu visas personliga meddelanden, Mina sajter, Mina inl�gg med mera i huvudf�nstret. F�r bilder finns det en personlig inst�llning d�r du kan v�lja hur du vill visa dem.

�* Personlig kontrollpanel i �vre h�gra h�rnet. D�r ska alla dina personliga inst�llningar, favoriter, v�nner med mera, finnas.

�* Listan "Mina inl�gg" i kontrollpanelen inneh�ller de diskussioner du har varit aktiv i och d�r det har skrivits n�got sedan du senast l�ste dem. Klickar du p� ett inl�gg d�r tas det bort fr�n listan s� att den alltid h�lls aktuell. Har du inget ol�st �r listan tom.

* L�ttare att ta bort sajter fr�n listan Mina sajter. Kryssa ur kryssrutan s� f�rsvinner de. Vill du l�gga till en sajt igen finns de l�ngst ner i samma lista. Kryssa f�r den du vill l�gga till.

* Listan Mina v�nner har flyttat ner till en flik bredvid Mina sajter i personliga kontrollpanelen. Klicka p� fliken f�r att v�xla mellan listorna. Inloggade v�nner visas med en gr�n plupp.

* Vi har b�rjat r�kna po�ng f�r saker som skapar aktivitet. Du f�r po�ng f�r inl�gg, kommentarer, bilder i album med mera. Dina po�ng visas l�ngst upp till h�ger. Olika po�ngniv�er har f�tt namn efter �delstenar. Du startar p� niv�n som kallas glas. I inl�gg och kommentarer visas varje medlems �delstensniv� som en symbol f�r hur aktiv medlemmen �r p� iFokus.

* F�rtydligande av knappar f�r att skriva inl�gg och artiklar samt s�ka p� sajterna. Tydligare medlemsregistrering f�r nya medlemmar. * Tydligare markering av nya meddelanden.

* I b�rjan av sidan visas l�nkar f�r dem som har sk�rml�sare. L�nkarna g�r det enkelt att hoppa till inl�ggslistan, inneh�llet och h�gerspalten.

* Talekot f�r sk�rml�sare ber�ttar om inl�gg i inl�ggslistan �r ol�st eller inte. Vi vet att det fortfarande finns fel i meddelandefunktionen. De �r inte bortgl�mda.

Av Niklas